Till Lidl ..

... åker vi inte  alltför ofta, kanske varannan månad och då är det egentligen bara hundgodis vi köper. 

Så här  - bilden - ser det ut och det var friherrinnan som brukade ha detta hemma hos sig - kanske till daghunden Bessi - och så brukade Harry få någon pinne eller två och SOM han tycker om dem!  

Jag brukar dela 1 pinne i sex delar och gömma dem på tomten och så får Harry leta och oj, vad han blir ivrig!

Idag bad jag pv att köpa hem mer av detta och han kom hem med en förpackning! EN! 

"Ja, men du sa inte hur många ..?" protesterade han. 

Ibland är det som att man till män måste ha en exakt detaljerad inköpslista. 

Nåja, vi får väl se till att ha något fler ärende in till Halmstad.

När vi förra helgen besökte sonen med familj i Skåne, upptäckte jag en Wettextrasa som inte var av denna världen! Glöm tunna exemplar från Ica eller Hemköp .., det här var wettextrasornas Rolls Royce!

Så här ser dom ut och  dom är tjocka och suger upp nånting så otroligt!

Inköpt på Lidl. 

Då blir det alltså två inköp och jag ska med nöje nu torka diskhon eller  köksbordet .., allt med denna trasa! 

Halleluja!

Har man inget annat för sig ...

... kan man - efter flera timmar utomhus - sätta sig i soffan Ektorp med datorn i sitt knä (på en grön kudde)  - och så kan man titta på en dokumentär av Tom Aland; en dokumentär som handlar om filmaren Kåge Jonsson. Det blir ett personporträtt av en egensinnig herre, född i Graninge i Ångermanland, numera boendes på Lidingö i Stockholm. 

Och vilka filmer denne Kåge Jonsson har gjort! Jag minns med värme "Jag älskar dig Natasja!" (från 1999) som handlar om ett ryskt BB och människorna där (det var som från en annan planet!) och så fanns där ännu en som jag ska se om - om jag hittar den - jo, det gjorde jag nu .. - den heter "Bussresan" (Eller "Inte trodde jag det var så långt till Holland ...") och det är sån ljuvlig liten pärla (tillika en tidsmarkör från 1986) och mannen som heter Alfred .., honom hade jag nog lätt fallit för om jag hade varit i hans ålder. Den filmen finns att titta på här. 

Nu vet ni det.

Dagens fönster ...

..... finns i ett gult hus på den där bekanta (ja, någorlunda) kullen, allt uti landet Halland. 

Om ni visste hur mycket jag tycker om lådans gröna färg och hur knepigt det var att få till rätt nyans. 

För några år sedan hade jag en linneklänning i samma färg och den var så innerligt älskad, men nöttes helt enkelt ut.

Efteråt ... 

Idag var det begravning av sommarhusgrannen Jockum. I ett sms skriver hon som nu blivit ensam med de två döttrarna, att "Sorg är randigt, sägs det och det stämmer. Stunder av mörker och sorg varvas med glada stunder där det känns som vanligt."

Efter begravningsakten väntade samling i familjens trädgård - etthundrasjuttio vänner ville vara med -. 

På minnessidan vimlar det av minnesord och alla betonar de Jockums glädje och energi .., hans högljudda skratt och vilken fin vän och familjefar han var och där framträder en bild av honom som vi inte hade en aning om! Slalomåkaren, seglaren .., juristen .., ja, det är som att öppna en dörr till ett rum där man aldrig har tittat in.

För oss var han ju just sommarhusgrannen .., Jockum som var så glad och småpratade lite, frågade pv hur det gått på Vasaloppet och om han fortfarande arbetade .., ja, denne Jockum som klippte gräset i expressfart .., till synes alltid fylld av energi och med en sådan omsorg om familjen.

Femtiofyra år blev han och borde - mänskligt sett - ha haft så många år kvar, men så är det ju här i livet .., inget vet man om någon morgondag.

Populus tremula .... 

Jo, så var det .., att vi var i total avsaknad av kastanj, ek, bok, lönn och inte ett enda fruktträd hade jag sett hemma i Malå. 

Men asp, hade vi gott om. 

Dom växte nere i slänten mot sjön ..., och jag tyckte så mycket om dem. 

Idag när jag hade tittat över hos grannfrun Birgitta, upptäckte jag en kanske tonårig asp nere vid vägen ., inklämd mellan idegran och murgröna. 

Tänk, så vackra blad. 

Så oerhört enkla, men så fina. 

På engelska heter asp "aspen" och tremula på latin har väl med darrningen att göra. 

"Att darra som ett asplöv, lyder ordspråket. Och det är sant att aspens löv darrar vid minsta vindpust. Det beror på att skaften är tillplattade och mycket långa i förhållande till bladstorleken. Darrningen förhindrar skadeinsekter att få fäste på bladen." Så står det att läsa när jag googlar på asp. 

Att den tillhör poppelsläktet kan man kanske räkna ut av rubriken. På tyska heter asp "espe".

Dagens fönster ...

I slutet av maj 2009 kom det här fönstret till min inkorg och den som hade kameran redo, var Anitha Renström - hon som var sambo med Per-Erik - båda är nu döda sedan ett par år tillbaka. I mejlet skrev hon att "nu hade hon besökt paradiset!" 

Såväl Anitha som Per-Erik lämnade för något år Adak (några mil från Malå) för att bo i Skåne. Å, så dom trivdes, men så blev det flytt hem igen och det var där Per-Erik somnade in där han låg och sov. 

I fjol, i februari, var det Anithas tur. Här kan man läsa om henne. 

Tv-tips ....

"All världens byggskandaler ...", (eller Iögonfallande ikoner ...) heter programmet som finns hos UR Play. 

Jag tittar på det just nu, i skrivande stund. 

Här en länk.

Så intressant. "Isbergen" Århus och Gert Wingårds höghus (Scandic Hotel Victoria Tower) i Stockholm står i fokus bland annat. 

På SVT play finns vi även Studio 65, ett program som tar upp  spörsmål för oss äldre. Bra programledare är Kattis Ahlström och i det avsnitt som jag tittade på ikväll, handlade det bland annat om skönhetsoperationer .., att acceptera sitt åldrande - eller inte - och mycket annat. 

Studion i programmet är , i mina ögon, såå deprimerande. Ja,  det är väl inte så noga .., upp med några hotellgardiner bara, så blir det nog bra, tänkte kanske någon rekvisitör. 

Hej  på dig du! 

Är den inte alldeles vansinnigt vacker, den lilla fröken Penningört! 

Den påminner ju lite om eucalyptusblad som bland annat alltid finns i badrummet hos sonen i Skåne. 

Jag tror inte att det är han som köpt kvistarna och det är så fint. 

Den här skönheten  växte i dikesrenen vid rapsfältet här intill. 

Bladen lär kunna användas som krydda och/eller som smörgåspålägg. 

Påminner i smaken om vitlök och krasse. Nu vet ni det, om ni inte visste det.

Ny vecka, ny giv ...

Och solen flödar, men det är en kylig morgon, bara åtta plusgrader, säger pv som är på väg till jobbet. Själv gör jag i ordning frukost och medan ägget kokar, går jag ut och fyller på med solrosfrön i den där lilla träbehållaren från Skottland. 

Upptäcker Sigge som ligger och sover på soffan Ektorp i uterummet. Han tittar upp lite förvånat .., men borde vara van att se matte i nattlinnet och jag sätter mig hos honom och det blir en stunds småprat (eller mer som monolog) och jag frågar hur natten har varit och undrar om han tagit någon mus eller två, eftersom han inte kommit in och jamat efter mat? Han bara kurrar som svar.

Nyhetsmorgon på tv. Det handlar om det turkiska valet med president Erdogan som vinnare (tala om mannen med stenansiktet!), men också om barnmorskekrisen (vilket kan leda till att gravida kvinnor kan få föda på ett annat BB än det planerade, något jag egentligen inte tycker är så hemskt, eller egentligen inte alls ..,vad är alternativet .., att barnmorskor förbjuds att ha semester sommartid?) och så får vi se bilder från fotbollsderbyt i Sthlm där det hela urartade. Det övergår mitt förstånd att man inte lyckas porta dessa huliganer!  Äldsta dottern tjänstgjorde i sjukvårdsteamet på plats och fick plåstra om såväl poliser som ordningsvakter. 

 

Annat är trevligare. Tog en superbillig 2-månaders (tror jag att det var) prenumeration på Svenska Dagbladet, efter en annonskampanj vilken uppenbarligen fick mig på fall. (Korta notiser som skapade intresse, helt enkelt). Läser idag om Kjell Forshed, arkitekten som ritar vackra hus. 

Bilder visar några av hans alster .., det handlar om stadsdelen Hammarängen i Mariefred, Grimsta by i Upplands Väsby (där bodde äldsta dottern med familj något år eller två) och den nya stadsdelen Remonthagen i Östersund (bilden precis här ovanför, fotograf var Magnus Hjalmarson Neideman. Jag ÄLSKAR hur han komponerat bilden!). En bild på vårdcentralen i Sala finns också med. Artikeln är skriven av Elisabet Andersson och tack för denna intressanta läsning! säger jag.

Ja, så börjar en morgon i slutet av den ljuvliga månaden maj.

Födelsedag och Dagens fönster ...

Idag är det födelsedag för madame Hedgren i Trelleborg. Hon kan så mycket hon .., bland annat visste hon i juli 2012 att säden på bilden var korn; det var minsann inte det sämsta. 

"Korn har långa horn ..!" skrev hon, så att jag en gång för alla skulle lära mig detta. 

Många dagens fönster har hon fångat under årens lopp. Det här upptäckte hon i lilla Howth på Irland. 

Flexibel är hon också. 

En gång frågade jag bloggvännerna (det var på den tiden när många läste bloggar och var med på det mesta) hur deras besticklådor var "möblerade". Oj, så många besticklådor-bilder som kom susande och landade i min dator och det här var Kerstins.  Lite ovanlig sortering i lådan. Hmm. Jag tycker att det tyder på att hon är rationell och kan tänka utanför boxen.

Och jag skrev till henne: "Och majskolvar äter ni tydligen ...?" och får till svar att "Majskolvar?! Aldrig!""

Men dom ligger ju där nere till höger, majskolvehållarna?
Ja, det har hon ingen aning om .., hon såg dem först nu, det är väl nåt som Peter förde med sig in i det gemensamma boet. Underbart!

Så här skriver hon själv:

Gaffel, kniv, sked i den ordningen.
Fast det var då, i singellivet. Nu har vi bestickslådan på tvären och inget uttalat system, saker ligger där de får bäst plats. Fast ordning och reda är det!
Hedgrenskan.

Stor GRATTISKRAM till dig, Kerstin! Jag är så glad att du är kvar bland bloggvännerna!

Och fort går det!

Det är rent obegripligt hur trafikrytmen har förändrats det senaste två åren. På väg hem idag - och samma sak när vi körde ner i går - ser vi rena idotomkörningar och där kommer bilar av märket BMW (förstås), Porsche och (sorry Bert), även Audi, vilka inte bara kör om från vänsterfil till höger och därefter kryssar sig fram, nej, det är otroliga farter det handlar om! 

Jag minns bilsemestrar då vi färdats på tyska Autobahn och där, om man skulle byta fil, gällde det att verkligen ha ögonen öppna, ty långt-långt där bakifrån kunde det komma det som mera påminde om projektiler än bilar .., med hastigheter en bra bit över 200 km/h. 

För mig är det ett mirakel att det inte sker fler dödsolyckor!

Nåväl. Annat var trevligare. Det skånska landskapet förstås .., all blommande raps .., låglandet vid Landskrona och Ven där på andra sidan. Halland är minsann inte så pjåkigt heller. 

Innan vi åkte hemåt, hade jag sällskap till Ica i centrum hade jag också och när jag tvärmålade läpparna med "Angel Pink"-nyansen, ville mitt lilla sällskap göra likadant, så det fick han. Jag var på  v i p p e n  att säga att "du förstår, det är mest flickor/tanter som målar läpparna ...", men det stannade vid tanken (och jag skämdes lite över att den ens dykt upp) och han blev så fin, så fin i det rosa.

Medan färden gick norrut lyssnade vi till Radiokorrespondenterna Ryssland som var jätteintressant! Här finns en länk om någon skulle vara intresserad. 

I P1 finns som bekant många pärlor .., en programserie heter "Familjehemligheten" och idag valde vi ett avsnitt som var något över det vanliga. Rubriken på det avsnittet lyder: "Roberts hemliga mamma fanns i vänkretsen" och det ska jag säga .., att denne Roberts berättelse fick oss att sitta alldeles tysta under de 29 minuter programmet varade. 

Och lite så här var det under besöket. Pv rättade prov och hjälpte till att fixa en altandörr som varit hopplöst knepig att stänga .., själv hade jag mellan varven en liten knubbig krabat i mitt knä och 4-åringen visade farmor vad man kan göra med legobitar .. , man kan ha dem som prydnader på sina fingrar. 

Jag tycker så oerhört mycket om dessa ganska korta besök, men som betyder så oändligt mycket. Det blir ett sätt att hålla kontakten och vara med om barnbarnens utveckling - det går ju så fort i småbansåren -! 

I morgon är det pv:s tur (men han var ju med och är innerligt älskad av - i alla fall - han som är fyra). Då är det hämtning av Edvin på förskolan vid halv tre och så ett par tre timmar tillsammans och pannkaksgräddning (alltid samma rutiner) och så att gömma sig när mamma Hilda kommer, så där så hon får fundera var han som snart blir fem år, har gömt sig. Lika spännande var gång.

Dagens fönster .... 

... fångades i ett sovrum i Skåne och det var där vi låg och sov, natten mot idag. Jag skymtar min avplockade behå där till höger. Den borde tvättas i Remol .., finns det öht kvar och var det inte Remol som användes till blekning, eller minns jag fel? 

Vi gick till sängs och hade fönstret öppet på vid gavel, inte som på bilden. Vaknade vid tretiden av koltrastflöjtande och tänkte att något mer ljuvligt finns väl inte? 

Tre timmar senare kom en lite sömndrucken 4-åring intravande och kröp ner under farmors täcke. Vi pratade om Sommarskuggan .., denna till synes eviga följeslagare i den lille gossens fantasi.

Dagens fönster, förvandling .., veckans nutidsquiz och lite till ...

 

Fönstret finns här hos oss och hackspetten också. Igår fick fröhållaren besök av herr eller fru Kråka .., och hen ställde till det så att hållaren tippade överstyr, men detta ska åtgärdas idag.

Dessutom ska fönstret - äntligen - putsas, på såväl ut, - som insida.

Förvandlingen? Jo, det gäller experten som igårmorse fick någon slags hjärnsläpp hos SVT, men senare på kvällen var briljant! Så totalt underbart!

Läser hos SVT att det är stor brist på deltidsbrandmän i sommar. Det finns mycket här i världen man kan känna oro för .., - skogsbränder - är för mig är rena fasan. 

Eller bränder, rent allmänt. I veckan utbröt brand på Moostorps gård (i närheten av Slöinge) och en ladugård, samt en stycknings - och charkanläggning förstördes och ett 30-tal kor brann inne. Så hemskt!

 

 

Bilden t.h. Utdrag ur sms-prat med pv.

Nutidskrysset? Det gick - till min förvåning - bra.Visste med en gång att när  j a g  har fel på årtal, då klarar pv det (han har sånt fantastiskt minne när det gäller dylikt) och  jag skickade ett sms och fick svar en stund senare.

Jodå. Han hade gissat på två av frågorna, men det spelar ju ingen roll .., det blev ändå rätt. Själv hade jag fel på frågan om Världen. (Min fråga till honom skulle förstås vara: Vilka frågor gissade du på?)

Ordquizet gick sämre för mig. 7 rätt av 10. Veckans quiz ansågs LÄTT. Och det är det ju när man kan orden. Pinsamt av mig.

Nu är morgonens bestyr avklarade .., nu ska jag ut och titta till luktärteplantorna vilka hamnade i jorden igårkväll. Eller i rabatten. 

Sigge har inte visat sig på morgonen, Harry sover djupt, så där som han så ofta gör numera. 

Solen strålar .., och olika nyhetinslag fladdrar förbi hos SVT. Det är flyglarm över Kiev .., President Erdogan ser ut som den suraste mannen på jordklotet och kan i alla fall inte anklagas för att försöka charma in sig hos den turkiska befolkningen .., och Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin ser i ett tv-klipp ut som den allra värsta av män - så fullständigt rasande -, ja, frågan är om han inte puttar ner herr Erdogan till andraplatsen. 

Den platsen får han för övrigt dela med Alexandr Lukasjenko, presidenten i Belarus. Tänk om man hade vuxit upp i Kopys i Vitryssland i stället för i Malå, då hade jag kanske varit klasskamrat med denne lismande herr Lukasjenko, ty vi är jämngamla. I klass 7 A i Malå hette pojkarna inte Alexandr, utan Dan, Johnny, Bosse, Mats, Martin, Rolf, Gunnar, Torbjörn, Stig och andra namn som ytterst få gossebarn heter numera.

 Och sist av allt får jag tips om en bra dansk kriminalserie - "Dna" - vilken lär finnas på SVT Play. Tack för det!

Spridda skurar från en torsdag i maj ..

Torsdag. 

Planterar luktärteplantorna och dessa får njuta av Antjes fina planteringsjord, den som är så helt annorlunda än den som jag köpte i livsmedelsaffären. 

Nu återstår trådar som blomstren får klättra i.

Skriver en lista för att komma ihåg det som ska handlas hem i morgon. Hittar en annan lista .., aha, det var när vi skulle tillbringa nästan en vecka på Vindöns camping i Bohuslän. Ljuvliga dagar var det. Det var då det.

Pv rättar matteprov .., vita ark som täcker ekbordet där vi tidigare hade den stationära datorn. 

Har mycket att lyssna på. USA-podden, Radiokorrespondenterna Ryssland och så detta. Jaha, då visste vi det. 

Men vi  vet ju också att allt är mer eller mindre farligt - det går i vågor - och de allra flesta väljer ändå att ta det som passar en bäst. Somliga vet precis hur det ska vara .., andra vet och gör ändå tvärtom. Det är väl så det är.

Ångestfyllt ...

Och till säkerhetsexperten som idag på morgonen, i SVT:s Morgonstudion, tappade tråden helt och blev allt mer nervös .., vill jag bara säga: det är i allra högsta grad mänskligt .., det blir som en blackout och jag kan bara ana skräcken inombords. 

Jag har själv varit med om det - men inte i en tv-studio -. 

Du kommer säkert tillbaka!

Dagens fönster ...

.... finns i ett gult hus på en kulle, ja, i mitt sovrum helt enkelt. 

Bilden togs nu på morgonen vid halvsjutiden.  

Fönstret öppet hela natten och jag har lyssnat till kattugglan och senare, till näktergalen.

Medan köttet  puttrar i järngrytan ...

... står jag och hackar champinjoner och tittar mellan varven ut genom fönstret. 

På gräsmattan ser jag ett sällskap starar och några småfåglar .., alla går dom och letar mask, nu när det har regnat i ett närapå ett dygn och kanske allra mest när vi själva (inkl. hund och katt) befinner oss inomhus. 

Det har varit en dimmig morgon och natten mot idag hördes kattugglans hoande hur länge som helst.

Nu är ekorren på besök. Och hackspetten har redan försett sig med solrosfrön.

I var sin del av soffan ligger Sigge och Harry och jag ska hänga ut tvätt. 

Å, alla dessa djur som sprider så mycket glädje.

Tänker på bilden AP skickade till familjechatten och jag vet inte var hon hittade den, men den löd så här .., skrivet med barn-stil: "Om du någonsin känner dig ledsen, titta på dina händer och tänk på alla söta djur som du har klappat."

Dagens fönster ...

... fångades av hedgrenskan, då på liten holiday på Själland. 

Huset finns i Helsingör. 

Tack Kerstin!

Så får vi veta .... 

... att vår sommarhusgranne Jockum Catoni, inte längre finns i livet. Den 15:e maj somnade han in. 

Nog hade vi tänkt att det var ovanligt att vi inte sett till dem under hela vintern och inte till påsk heller, ja, förutom en helg i vintras när Sara plötsligt dök upp, då hon ändå var å jobbets vägnar i Varberg. 

Den 14:e maj när vi var i Upplands Väsby, ringde hon och berättade att Jockum var så sjuk och att det nog närmade sig slutet. Ja, hon ville att  vi skulle veta.

Jag höll på att svimma. 

Jockum .., denne superenergiske man .., (nu spelar det ju ingen roll hur energisk man är om man drabbas av svår sjukdom, men jag blev ändå så ställd!)  .., och flera gånger har jag här på bloggen berättat om hans till synes outsinliga energi. Hur han, så snart bilen var tömd, började med gräsklippning av tomten (och nog måtte han ha varit världens snabbaste gräsklippare!), därefter var det trimmerns tur och ogräsrensning bland kullerstenarna (men där kanske Sara skötte det mesta ...) och knappt var det klart, så tog han cykeln och någon av döttrarna med sig och så susade dom iväg. Full fart! Hej å hå!

Eller så var det surfande i bra vågor eller SUP-brädor eller någon slags träning på tomten och sent om kvällarna när jag stod i nattlinnet och tittade ut genom fönstret, såg jag hela familjen - Jockum, Sara och de två tonårsdöttrarna - sitta tillsammans vid bordet i uterummet (som är inomhus) och ägna sig åt något spel och hur många gånger som helst tänkte jag att ..., jag har nog aldrig sett en mer sammansvetsad familj. Allt tycktes dom göra tillsammans.

Vid det här samtalet  fick vi veta att han varit sjuk för två år sedan och nu blev det återfall och metastaser och inget att göra. 

Dagen efter samtalet var det alltså slut. 

Femtiofyra år ung blev denne man, han som alltid tycktes så fylld av glädje till livet. 

Bilden tog jag ikväll och visar kullerstensgången till sommarhusets baksida.Till och med maskrosorna tycks bedrövade.

Titta-in-tips ...

Att smaken är som den berömda baken, det vet vi ju alla. 

Mig faller i alla fall Gebbe Björkmans alster i smaken! 

Här kan man ta en titt på dem. (Glöm inte att klicka upp bilderna!)

Här den tavla jag själv köpte jag av denne herr Björkman och som jag tycker så mycket om.

Tyvärr sitter den lite avigt till, ovanför byrån här till höger om mig, men åt det hållet faller inte ofta blicken. 

Den borde få en bättre plats.

(Lyssnar just nu till Mix Megapol. Så mycket bra musik ., det är nästan så att fingrarna mot tangenterna följer takten i musiken. Just nu Avicii med Without you ...