fredag 30 juli 2010

"Vad får det lov att vara ...?"

Sitter och surfar runt på Arbetsförmedlingens sida över lediga arbeten i landet Halland.

Främst butiksarbeten.

Jamen, titta här .., här är ju ett!

Ja, man kan t.om. bli butikschef.

Så här står det:


"Kort beskrivning av företaget:

Martinshop är ledande inom affärsområdet erotiska produkter med försäljning i Sverige, Norge och Danmark . Vi har i dag 5 st butiker, Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Ullared, Oslo .

Vår butik i Ullared söker nu ny butikschef .

Vi erbjuder nordens största sortiment när det gäller erotik, lust och vellnesprodukter .

Martinshop Ullared är vår största butik med inriktning Outlet.

Arbetsplats: Handelshuset i Ullared
Postnummer: 31060
Ort: Ullared"

Och till frukost ..



... bjuder Kerstin på nybakade croissanter.

Det är nästan som vore vi i Frankrike.

Denna ...



... spelar vi om och om och om och om igen.

"Den får du allt spela på min begravning, ja, om jag dör före dig", säger jag till pv.

Vad än bilden visar, så är det Staffan Percy som skrivit text och musik och sjunger.

Också en insikt ...



Efter tre veckors ledighet, det som jag kallar min "semester", men som ju - egentligen - är en slags arbetslöshet, har kropp och själ liksom kommit i jämvikt.

Nån slags underbar balans.

Och när pv på torsdagkväll kollar mitt blodtryck, är det lägre än någonsin.

114/88

Och pulsen är för första gången på flera år under 70.

"Ja, men det visste jag .., det känns .., jag är totalt avslappnad!" säger jag.

Senare, långt in på natten, drömmer jag återigen om min mamma.

Vi står utanför Dungers konditori hemma i Malå och mamma ramlar från en trottoarkant och faller handlöst till marken och blir liggande, alldeles raklång .., och till synes död.

Så jag kramar om henne, jag håller henne mot mitt bröst och säger att det var ju så synd, nu när hon har återvänt till livet.

Då slår hon upp sina blå ögon och tittar på mig med filurig blick.

"Jag bara skojade ...", säger hon leende.

När jag vaknar ..,när drömmen sakta har seglat sin väg .., vet jag knappt vad som är dröm eller verklighet.

Det spelar heller ingen roll.

Dagens fönster ...



... kommer från Bohuslän.

Det är den här madamen som hivat upp håven och så här skriver hon, bland annat:

.... "ett hus som säkert tusentals passerar varje sommar på väg ner till Bryggan.

Tittar man noga så är ett fönster lite på låtsas.

Undrar varför man gjorde så....?"