måndag 2 augusti 2010

Dagens fönster ...



... tillhör Södra Bergnäs kyrka i Norrbotten.

Vännen Ulrika stod där redo med håven.

Det tackar man för.

Idag för 38 år sedan ...

'
Segeltur från Ystad till Kåseberga på pv:s båt.

.... kom min förstfödda till världen på Skellefteå BB.

Jag var sjutton år när jag blev gravid ("grattis Elisabet!" sade barnmorskan på Lycksele lasarett när jag ringde och fick graviditetsbeskedet och jag tänkte att hon nog lade ribban där .., hon såg det, trots min ålder, som något att bli glad för ...) och arton år när Maria kom till världen.

Å, så lycklig jag var!

Marias morfar, som hade varit så förskräckt över att hans yngsta dotter blev mamma så snart, visste inte till sig av glädje när det andra barnbarnet uppenbarade sig.

Under fyra månader skulle den lilla fröken och jag själv komma att bo i Malå, hemma hos mina föräldrar, och var gång pappa kom hem från arbetet, gick han raka spåret till den där lilla tösen och småpratade och gullade med henne.

"Hur är det med morfars lilla piga ...", sade han och log så varmt.

Som bortblåst var all oro över yngsta dottern som blev mamma vid så relativt unga år.

Maria skulle komma att bli en orädd liten fröken.
Som nästan-tolvåring tillbringade hon ett sommarlov hos sin mormor i Bolivia och drömyrket för den här madamen, är obducent.

Och hon är godhjärtad och snäll och rar och har ett gott humör.

Och så är hon en alldeles underbar mamma till Emil och Emma.

Grattis-grattis och stooor och varm kram från pv och mig själv!

Mamma.

söndag 1 augusti 2010

Eftertanke ....


Tre små snäckor får vila i min ficka när vi cyklar hemåt.

Och jag ligger på rygg i havet och tänker att för någon månad sedan, då hade jag packat min ryggsäck och gjort mig redo att ta femtåget från Halmstad och därefter hade jag tillbringat tre timmar på resande fot, innan jag - framme i Ystad - hade låst upp dörren till den lilla lägenheten på 31 kvm.

Jag skulle förstås ha tänkt på morgondagens arbete och hur jag skulle hinna med allt?

Jag skulle ha öppnat söderfönstret och klickat igång min dator och kanske hade jag kollat så att arbetströjan och behån var på plats?

Nu .., ligger jag i stället på rygg i havet och tittar upp mot himlen.

Dom där gardinerna ...



... med blommor på - och omtag -, var väl det som först skulle försvinna från det gula huset.

Hade jag tänkt mig.

Men nu .., är det inte längre så viktigt.

Nu sitter jag här vid fönstret och tittar lite på Geranium Sylvaticum (Midsommarblomster, vilket får mig att tänka på den stora ängen vid vägkorsningen i Lövberg, hemma i Malå .., den ängen brukade vara översållad med midsommarblomster, rödblära och smörblommor ...) och inser att jaaa, det finns förstås värre saker att hetsa upp sig för här i livet.

Nästan så att jag har vant mig.
I det andamanska havet ...


I inkorgen får jag ett meddelande att någon i Thailand har börjat prenumera på mina youtube-filmer.

Ja, det är ju mest om pElle det .., inga Bergmanprojekt, direkt.

pElle som sover .., pElle som blir masserad .., pElle som möter en liten sigge nilsson.

Sånt.

I alla fall så klickar jag in på mig på prenumerantens sida och ojojoj .., där var det filmer som heter duga!

Titta, bara.