torsdag 12 augusti 2010

Jan och Mians vänsterhänder ...



Det här, mina damer och herrar, är Jans och Mian vänsterhänder.

Herrns till vänster.

Jan är Skorpion och lillebror.

"Hur han är ...? Ja, han är oerhört omtänksam, han ställer alltid upp för andra och han är en duktig fotograf, verkligt duktig, han är fågelskådare och odlar världens godaste färskpotatis!" säger Mian.

"Och inte bara det .., han lever nästan helt och hållet på frukt och grönsaker, ja, koka ägg kan han förstås .., han är snäll och ingen man av stora ord och så han är ganska envis, jo, det är du visst .., jo, lite envis är du allt ...!" fortsätter Mian.

Jan har höger tumme upp.



Här, till höger, syns Mians vänstra hand.

Mian är Kräfta, hon är dessutom storasyster och har vänster tumme upp.

"Ja, analytisk är jag nog .., ni anar inte vad jag skriver upp i min handdator och förut i min filofax, det är allt möjligt, så där .., ja, jag kommer nog att notera det här med frukosten här på pensionatet, det tror jag", säger hon Mian leende.

Mera ..?

"Ja, jag tycker om att vara utomhus och jag tycker verkligen om trädgårdsodling (hon är bra på växter, har gott minne när det gäller såna saker .., säger Jan) och så är jag impulsiv, jag vill att det ska hända saker fort (knäpper med fingrarna och visar ...) och så är jag ganska dominant, nä, skriv inte det förresten, det ser inte bra ut!" säger hon gapskrattande.

Och bloggmadamen .., hon tycker att Mian är varm och go och oerhört generös och omtänksam.

Just så.

Med posten ...



... kommer ett lite tjockare vitt kuvert med skramligt innehåll.



Och när jag försiktigt öppnar det, ramlar jag nästan baklänges!!!

Cocosprickar!

Det bästa som finns!!

Nu säger jag bara en sak: I l o v e Y o u!!!!!

Tack, tack, tack, tack, tack!

Och hur ska man kunna återgälda detta ...?

Det måste bli en natt på pensionatet med pv:s goda gifflar till frukostkaffet!

Du är välkommen!

Tolston from Kentucky ...


Inte hette han Torsten inte, nä, Tolston.
Här sitter han vid frukostbordet.
Mr Tolston Wild from Kentucky, USA.

Så här är det.

Mannen som tältade nere vid naturreservatet, han som vi mötte igårkväll, han kom verkligen knatande in på gården vid niotiden i morse och vi slog oss ner kring matbordet och i säkert en och en halv timmes tid - minst -, blev han här.

Vi drack kaffe och kalasade på pv:s goda gifflar, allt medan Tolston berättade om sin hittills fem månader långa cykeltur genom bland annat Tyskland, Frankrike och nu Sverige.

Allt möjligt fick vi veta.


"Igår, well .., då cyklade jag från Eslöv till Halmstad", säger Tolston.
Fast på engelska, förstås.

Han vittnade om glädjen i att arbeta på en fårfarm i Frankrike där familjens småbarn lärde honom franska glosor .. .., och han berättade hur det var att arbeta med höbärgning tolv timmar om dagen och hur han cyklade omkull i bergen och skadade sin vänstra axel och om hur han på en annan bondgård fick hjälpa mannen i familjen att handmjölka dom tio korna.



Allt sånt.

Så mycket har han berättat om, att det måste få sjunka in innan jag kan skriva ner det.

"Å, vilket härligt möte det här blev!" säger vi - Mian, Jan och jag själv -, när vi har tagit farväl av honom och önskat lycka till på färden.

Nu ska den vänlige Tolston vidare, norrut, mot Bohuslän och sedan in i Norge.

Vilket äventyr!

Tänk ....


Titt ut genom fönstret.
Kl. är 7.00


... om det ville hålla i sig!

Ja, tänk, om gästerna från Västergötland kunde få en solig och fin dag!

Torsdagsfönstret ...



... är fångat av lundafarmor och visar en interiör från Vallåkra krukmakeri.