lördag 21 augusti 2010

Klart!



Sockerkakan färdig och så fin.

Sånt blir jag glad av.

Klappar mig själv på axeln och säger ..."se där .., du borde ju bli hemmafröken!"
Och idag blir det nytt bloggvänsbesök!


Å, det här blir en så härlig sommar .., där den ena obekantingen efter den andra dyker upp.

Nu är det den här madamens tur .., och förstås, hennes lagvigde och lille lurvtussen till hund.

I morgon kommer Bente fra Norge och hennes son.

Och har vi tur, dyker herr Fotografen upp också?
Tänk ...


... nu är blodtrycket nere på 107 / 68.

Pulsen också 68.
(Tio lägre per minut än för ett halvår sedan ...).

Håller jag på att sakta somna in?

Hur kan det bli så här?

Borde man testa att sluta med blodtrycksmedicinen?

Eller kanske ta kontakt med vårdcentralen i Getinge?

Eller bara vara lycklig?

Men jag mår så bra, så bra, så bra och känner mig såååå tillfreds med tillvaron!

Flera lördagsfönster ...



Ååå, så glad man blir!

Man ber om fönster på kvällen innan man går i säng och på morgonen hittar man små presenter .., jo, fönster som kommit susande genom rymden!

En av dem som hörsammat bloggmadamens önskan .., det är hon, vars man har ett alldeles osedvanligt välfyllt garage, ja, just det, jag glömmer aldrig det inlägget.

"Hej Elisabet!

Här kommer en bild med kanske för många fönster för att kvala in i din samling.

Den är tagen utanför Strömma Bomullsspinneri i Karlshamn.

Jag minns så väl tygerna i skolslöjden på sjuttiotalet som kom från Strömma.

De fanns i alla möjliga färger och hade smala invävda ränder i andra färger.

Docksskåpsmöbler från 70-talet är också klädda i detta tyg.

Mvh Moster Mjölgumpa."


Det är klart ...


pElle med huvudet på mattes hand ..., i timmar ligger vi så.

.... att om man tar siesta vid femtiden på eftermiddagen .., och därefter dricker kaffe lagom till Dobidoo ett par timmar senare ..., då är det inte alldeles självklart att man somnar så där på direkten när det är läggdags.

Nej, då kan det bli så där så att man ligger och snurrar till halv fyra på natten.

Eller morgonen.

Och pElle ligger nära, nära och blir till en slags trygghet där i mörkret.

Intill oss sover pensionatsvärden så gott, så gott .., till synes helt obesvärad av kaffe och siesta.