Min pappa brukade säga ....


.... att med Ann-Gerd och Elisabet är det så, att dit det bär, dit bär det.

Och så är det.

På alla områden.

Det där med sans och måtta, med den biten är det illa stället.

Så ..., efter att ha arbetat ute nästan hela dagen; röjt i rabatten och stått framåtböjd och ryckt upp trädgårdslysing i parti och minut (läs: parti!) och klippt gräset och ansat plommonträdet och tvättat och städat bilen och planerat för stenpartiet och den där spaljén vid altanen och målat hyllplanen med samma namn som min pappa, ja, så är jag nu stel som en pinne i högerbenet.

Och ikväll, efter att ha vilat på soffan en stund, kommer jag knappt att ta mig upp.

Så är det.

Att man någon gång ska lära sig .., nä, det har jag givit upp hoppet om.

Och gör man det, då är man väl ändå för gammal.

En påhittig en ...

Och hela tiden står pElle vid sidan om och följer intresserat vad som pågår.


Här ska lilla båtmotorn kollas, så att den verkligen fungerar, ja, innan det bär iväg ut på böljan den blå.

Och det visar sig att den ..,. jo, fungerar.

En stund.

Sen, just som jag pysslar med det som ska bli kålpudding, kommer pv in i köket och deppar och säger att tanken läcker.

Jo,jo.

Lycka ...

... är att i bokhögen, den som västgötavännerna kom med, hitta två kåserisamlingar av ingen mindre än den underbare Cello!

Hur mycket härligt har man inte läst av den mannen!

Detta, till exempel: : "Erfarenhet och visdom är den kam och hårborste som livet överräcker åt en när man blivit flintskallig."

Undrar just ...

... om pv ser skillnaden ...?

Han tillhör nämligen den där gruppen som tvättar bilen vart sjätte år.

Ungefär.

På agendan ....


måla hyllplanen ett varv till

dammsuga

diska

klippa gräset på solsidan

läsa morgontidningen ...

betala pippi-tröjan via nätet

skriva brev till syrran i australien

och så detta ....

och detta .....

förbereda middagen

allt utom gräsklippandet och tidningsläsandet är avverkat