Efter middagen ..

... frågar pv om jag vill göra honom sällskap ner till båten, den som ligger i lilla hamnen inte långt härifrån.

Jodå, det vill jag gärna.

"Jag tänker nämligen provköra motorn och se hur den funkar ..", säger den vane sjömannen.

Men se motorn, den gör som den vill och det blåser förfärligt och ute i gattet slår vågorna mot klipporna.

Aldrig i livet att jag tänker följa med ut!

Ja, om han nu alls kommer sig ut, vill säga.

Och det gör han ...., inte.



Så här såg det ut just utanför själva hamninloppet.

Och ja, jag har jätterespekt för havet.

sigge nilsson ...

Musfångaren.

Vid postlådan ....


... träffar jag Ecke.

Ecke är född och uppvuxen i Ystad och pratar därefter.

Det lilla gula huset är hans.

Nu pratar vi om posten och om jobb och inte jobb och om hösten och allt sånt.

Småprat.

Sånt som gör hjärtat glatt.

Och så är det ju hans dialekt, förstås.

Och så plötsligt: strålande sol!



Det doftar höst.

Jag går lillrundan.

En budbil passerar och längre fram möter jag en kvinna som rastar sin hund.

Allt är annorlunda mot för Regementsgatan i Ystad.

Stubbade sädesfält.

Runt-omkring-berg.

Och där är lärkan!

Vårljud samsas med höstdoft.

Svalorna är som bortblåsta och jag undrar hur långt dom har kommit på hemresan.



Och så ... hemma igen.

Ett gult hus på en kulle.

Prassliga eklöv på marken.

Vid syrénbusken sitter sigge nilsson.

Han har fångat en liten mus och är alldeles till sig av stolthet.

Kråååmar sig och har sig .., buffar lite med nosen på den döda musen.

Vill visa.

"Åååå, så duktig du är!" säger jag.

På altanen - i en solstråle -, ligger pElle och sover.

Förmiddag ...

disk
p1-prat
surrogatmammor
feminism
slutsatser
RFSL
hallands nyheter
politiker
rörelsen
diskbänk
fönster
spegelbild