"Om det verkar som om jag blev lite rörd nu ... ?"
Det finns program som går rakt in i ens hjärta.
Och inte behöver det vara ett låååångt program heller.
Fem minuter, räcker gott.
Vilken guldpärla!
torsdag 30 september 2010
Nu vet man hur det blir ...
Så här kanske det blir.
Någon månad, eller i alla fall, några veckor före Vasaloppet, då börjar pv bli mentalt frånvarande.
Allt som rör sig i hans huvud, handlar om uppladdning och själva loppet.
Nästa år, 2011, blir det först stafettvasan (underbar video!) tillsammans med AP & Micke, Anders, dr Böhlander och så pv då.
Det är på fredagen.
Två dagar senare stundar det Riktiga Vasaloppet, för pv:s del, alltså.
Och som om det nu inte vore tillräckligt, så ringer Anna och vill prata med husets herre.
Nu är det hennes tur att utmana!
"Ställer du upp?" frågar hon honom.
"Javisst!" säger han glatt och jag tar mig för pannan.
Så nu ska det tränas även för detta.

AP. Första cykelträningen.
Vätternrundan.
Anna har redan börjat.
I mailen nu på morgonen finns en bild (jag ska fråga om jag får lägga in den ..., "jag ser för djävlig ut på bilden, men ja, du får lägga in den", skriver hon senare och jag ler för mig själv ...) där hon står redo med cykeln .., då var klockan 5.30 och det första träningspasset skulle klaras av.
På sin egen blogg berättar hon om beslutet att ställa upp och passar även på att utmana en massa ridkompisar.
Och så avslutar hon så här:
"Själv kan jag bidra med smågodis.
Jag planerar nämligen att ha en cykelkorg fullproppad med smågodis när loppet går!
Så på inköpslistan står nu ett stycke cykelkorg.
Ja, och ett stycke cykel också förstås, för någon sådan har jag inte heller..."
Oj, oj, det här kommer att bli en tuff vår, inser madamen i det gula huset på kullen.
Fem fönster från Skåne ...

Madamen som bor i Portugal skriver i en kommentar att nu har hon minsann fångat fönster och vill jag låna ett, så går det bra.
Om jag vill!
Men jag lånar inte bara ett .., jag norpar fem fönster på raken!
Ni ser dem på husgaveln .., och ni ser också åkern med vad jag tror är sockerbetor och den vackra väggen med inmurade stenar.
Man ser också, i alla fall om man klickar upp bilden, en röd vallmo mitt bland allt det gröna.
Och när jag lägger in fönstret ser jag att hon har namngivit den.
"Mitt-hjärta-bor-i-en-gammal-gård" .., står det.
Det är nästan så att jag får hjärtsnörp.
annannan
sa...
Fårr ju jag också, nu när du säger det...
Du är väl bekant med dikten?
Från folkhögskolan i Tomelilla där han undervisade till den här gården kunde han ha cyklat, Theodor Tufvesson.
Mitt hjärta bor i en gammal gård,
en gammal gård på slätten,
med vita längor och svalebon
under takens mossgröna brätten.
Och åldriga almar med sagor i,
- en evigt susande klunga,
och tätt inpå väggarna vångar och fält,
som förtroligt i sommaren sjunga.
Och en dröjande doft av lavendel och ros
i låga kisthus och salar,
och ett minne, som ler i var ruta och vrå
och sakta till hjärtat talar.
Här bodde de gamle, här gled deras liv
i tid för längesen gången,
- så stilla som julisus
en afton i gåravången.
Här glider livet så stilla än,
ej stormen rör lågan på härden,
- här är tystnad och ro för ett hjärta än
mitt i den larmande världen.
Theodor Tufvesson
onsdag 29 september 2010
I soffan ....
pensionatsvärden rättar matteprov
i pausen
tittar vi på Uppdrag Granskning
det handlar om korruptionen i Göteborg
man tror inte sina öron
eller - det är ju det man gör -
i förebyggande syfte
så där så man inte förgås
dubblar jag dosen av blodtryckssänkande medicin
och lägger två små vita tabletter vid frukostkoppen
Livet
| Och där låg vi och läste var sin bok. |
Från öppet fönster hörs motorsågsljud.
Vi funderar på att ta ett dopp i havet.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)