lördag 15 februari 2025

Lördag ...


Men det känns som söndag och jag vet varför: jo, dels den trivsamma lunchen igår på restauarang  Söderfamiljen, därefter en skön kväll med "Muren" i SVT (och två deltagare som var för sig rev muren och därmed fick 50-tusen kronor in på respektive konto) och så den där ur-goda chark/delibrickan från Ankaret och två glas vin ., samtidigt som vi klämde de sista avsnitten av den amerikanska serien och sen var det godnatt. 

Hade brev från Eva i Tyresö igår och blev varm i hjärtat när jag såg den lilla drillsnäppan nere till vänster på arket. 

Det är Maja (Evas dotter) som från gamla tidningar och böcker klipper ut .., ja, typ såna här bilder som fågeln och därefter limmar fast det på brevpapperet, alternativt gör egna konstfulla  kuvert! Sååå roligt att få såna brev! (Själv väljer jag ut bilder som jag tycker om från mitt eget arkiv och lägger in dem antingen som här, i vänsterkanten, eller så den täcker tvärsöver, kanske en tredjedel av arket, jo, men det blir också fint.)

Ännu mer värmde det hjärtat när jag läste Evas brev och då kom ihåg högstadiet - i ämnet biologi - då jag skulle hålla ett föredrag om .., ja, vad som helst som hade med biologi/naturkunskap att göra. Jag var så villrådig, men utanför klassrummet - i korridoren - stod ett skåp med uppstoppade fåglar, någon mink, grodor i genomskärning och - om jag minns rätt - ett litet, litet pytteembryo till foster i formalin och det var jag upptäckte drillsnäppan och det blev också den jag berättade om.

Inga brev från min syster i Australien på flera dagar. Till min förvåning ringde hon igår och berättade att hennes dator hade fått spatt och ja, så där så jag inte skulle bli orolig. 

Lyssnade till USA-podden vid femtiden nu på morgonen. Funderade sedan på vart vi kunde tänkas ta vägen, när och om allt en dag tycks som mörkast. Hittade inget direkt bra alternativ.

Dagens fönster ...


Ännu ett bidrag från exet, då, när han var vift i Spanien. 

Tack Tommy!

fredag 14 februari 2025

En vanlig, men lite ovanlig fredag ...


Frågar pv om vi inte kan ta bilen och köra in till Halmstad .., ta en promenad längs vattnet och kanske äta lunch på Best of India. 

Det kan han., tänka sig, alltså. (Helt ärligt är det ALLTID jag som föreslår utflykter, tur att han aldrig är motsträvig.)

Vi parkerar nära slottet som jag tycker är så vackert och så går vi längs Prins Bertils stig och där är minst två eller tre gamla byggnader som jag inte har sett tidigare; ett av dem har varit ett kronobränneri.  

(Efter nedläggningen som bränneri var byggnaden 1789–1790 bostad åt 150 ryska fångar och deras vakter.)

Vi har solen i ansiktet längs hela sträckan och jag knäpper upp kappan och vi möter många andra som är ute och flanerar, några hejar .., och i ett av hyreshusen närmast promenaden sitter en äldre man tillbakalutad på sin altan och med en liten Shejken-hund i sitt knä och mannen tycks nästan sova .., oj, så skönt det ser ut. 


Om Prins Bertils stig kan man läsa här. 

Pv föreslår att vi någon gång kan ställa bilen i Grötvik och därefter följa stigen in till stan. 

Drabbas man av latmasken, finns ju möjligheten att ta buss tillbaka.


Och så kommer vi till en mindre restaurang som heter Söderfamiljen och vi säger att .., ja, men kanske ändå? Så det gör vi. Går in. (Två par sitter ute i solskenet). 

Väljer var sin dagens soppa som är den som visas på bilden. Priset är 95:- och då följer fyra mindre brödbitar med (vansinnigt gott alltsammans!). 

Vilket trivsamt ställe och hur härligt ska där inte vara sommartid, då man kan sitta ute och äta, eller bara ta ett glas vin och titta ut över båtar och människor.


En lite annorlunda installation vilken går under namnet "Grannar", passerar vi också. Minns alla fina statyer med "vanliga människor" som förebilder, ja, när vi besökte Bad Doberan i forna DDR. Konstnärens namn är Günter Teutsch och den är tydligen gjord 2018.


Det här var en av dem (i Bad Doberan och suddig bild, ja, ja ..), men där fanns även statyer av kvinnor - ofta i någon form av arbete -. 

Nu hemma, efter att först ha hämtat en chark/delikatessbricka från Ankaret. Oj, så fin den visade sig vara. Det blir gott till ikväll.

Vi köpte ett flak större ägg när vi kom hem. Trodde mig se tofsvipor ute på ängen, men pv var fundersam .., kunde det verkligen vara ...?

Nu VM i skidskytte. Längdskidåkningen tidigare idag missade vi och inte har vi Viaplay heller. Nåja, hädanefter gäller det att hålla sig hemma när det är direktsändning.

Dagens fönster ...


Från Babsan i Roslagen kom den här bilden och så här skriver hon: 

"Godmorgon från ett soligt Raggis. 

Maken putsar fönster och ställer tillbaka. Bra fördelning. 

Här ett fönster i gästrummet och flickorna ("prinsessorna") som har så stor plats i mormors hjärta."


Och här töserna i närbild. Så fint med blombladen som tittar fram! hälsar Elisabet och säger TACK för att du tog dig tid!

torsdag 13 februari 2025

Man kan drömma hemskt efteråt ...

Igårkväll började vi titta på en amerikansk (verklighetsbaserad) serie vars titel är "Under the banner of heaven" och det ska jag säga .., att kan man sova ostört - utan mardrömmar - efter dessa sex (eller sju) avsnitt .., då är man i alla fall av annat virke än herr Göransson och fröken Nilsson.

Det är något slags underliggande otäckt som man kanske inte kan ta på .. , men som finns där hela tiden. Man bara undrar hur det ska sluta.

Om någon är av det mer kavata slaget, finns en länk här.  

Lycka till!

(Och ja, vi tittar fortfarande och jysses, vilka fantastiska skådespelare, in till minsta biroll).

Lillrundan i  snålblåst ...


 

Att promenera utan hund, det är så enbarmligt trist och enjängt, så det är inte sant. (Bilderna togs idag).

Hela tiden tänker jag på hur roligt det var när Harry lullade på femtio, hundra meter framför mig, - eller som efter covid när jag mer eller mindre stapplade fram - och hur han inte höll sig längre bort än kanske 20 meter. 

Och så stannade han och väntade in matte .., "ja, jag kommer!" sa jag och översköljdes av kärlek och tacksamhet för den där svanslöse kompisen. 

Idag var det vansinnigt kallt ute. Iiiiisvindar. Tänkte på pv som skulle cykla hem från Gullbrandstorp. Visserligen i varma kläder, men ändå. 

Han var illröd om kinderna när han kom hem!

Passerade Ecke och Britts sommarhus där en kranbil nu plockade upp precis all bråte/köksinredning/golv etc som låg på i en hög på tomten. Tre män såg jag och nu återstår mängder med säckar med isolering, vilket nog inte rymdes på flaket. 

På andra sidan vägen, står popplarna som jag tyckte så mycket om, men det gjorde inte Annelie och inga andra grannar heller. Nu står dom likt soldater på vakt och ganska fint ändå, men inte kommer det att dofta övermåttan ljuvligt utan bladen. 

I skrivande stund sitter pv framför kaminen och värmer händerna mot luckan och strax ska vi äta nästan det godaste jag vet: hans lever med mycket sås .., kokt potatis/blomkål/morötter och lingonsylt. Halleluja!

Makthavaren ....

Ligger i sängen .., klockan är lite över sex på morgonen och jag lyssnar till P1. Den amerikanske presidenten har haft ett "givande samtal" med Putin i Ryssland, det handlar om kriget i Ukraina och såklart är inte Zelensky inblandad, nej, nej, han får vänta på sin tur och självklart måste det ukrainska folket förstå att inte kan man räkna med att allt ska bli som förr, innan invasionen av Krim och allt som har hänt, det måste dom väl ändå begripa?

Nej, nej .., först måste Zelensky förödmjukas och känna sig som en mindre vetande människa.

" Vänta du på din tur medan jag som är så mäktig och märkvärdig får tala med min likasinnade i Ryssland .., ja, du kan väl långt senare få veta vad vi har bestämt (eller jag, Trump bestämt!) om vilka gränser som ska gälla och apropå det, ni har ju så viktiga jordartsmetaller i Ukraina, vill ni ha USA:s stöd, så ..., ja, ni förstår väl, ja, just det ..!" 

Å, man kan bli galen för mindre!

Dagens fönster ...



... fångades i Porto och då vet ni förstås .., jepp, då var det annannan som hade håven redo! 

Tack du flitiga fönsterfångerska!

onsdag 12 februari 2025

Första noteringen ...


Pv cyklade efter jobbet till Skallkroken, jag tog bilen och cykelhållaren, samt kaffe i termos, en kanelbulle till herrn och en hårdmacka till mig och badkläderna förstås. Sen iväg. 

Plus 5 i havet och otroligt lågt vattenstånd. 

Iskallt förstås.

Efteråt, lite längre in mot stranden upptäckte jag till min glädje att GRAVÄNDERNA kommit. Ja, bara två stycken, men ändå. Går in på bloggen och letar tidigare noteringar. 

Torsdagen den 12:e april 2012 räknade jag till tolv gravänder på lagårdstaket här intill. 

Måndagen den 13:e mars 2017 upptäckte jag dem nere på stranden i Steninge. 

Bilden här ovanför tog jag de 26/2  2020. 

Torsdagen den 3:e mars 2022 såg jag ett sällskap gravänder som simmade ute i havet. 

Det betyder ju inte att dom kom just dessa datum som jag noterat, men det var då jag såg dem. 


Måndagen den 31:a mars 2014 skrev jag så här: 

En halvtimme satt vi väl där, harry och jag själv.

Längst ute på berghällen som lika gärna kan vara en slät klippa.

Gravänder och ejdrar.

Fiskmåsar.

Vågkluck.

Onsdag ....


Bilden togs 11.45.

Pv på jobb. Hemma är Sigge och jag själv, ja, tills dess jag tar den våldsamt smutsiga bilen och kör till Getinge, i akt och mening att få den tvättad. 

Precis varje gång jag ska köra in i tvätthallen, drabbas jag av lätt ångest, eller egentligen ganska svår ångest. 

På andra stationer får man köra ut - liksom rakt fram - när bilen är fin och ren, men här ska man backa och där ute står då ofta någon annan med smutsig bil och väntar på sin tur.

Nå, det blev ingen tvätt. Jag räknade till fem bilar som stod i kö före mig, så jag väljer att ta det i morgon.

Tog i stället en sväng till affären i Haverdal och postade ännu ett brev, nu till vännen i Falun. I bilen, på väg hem, lyssnade jag till utrikespolitisk debatt från riksdagen och tänkte att Håkan Svenneling (helt obekant för mig) var en suveränt duktig talare (V), men även Kerstin Lundgren (Centern) som verkade veta vad hon pratade om. Det lät heller inte som om hon läste innantill, då blir i alla fall jag själv lätt ofokuserad.

Tänkte också på vad röster betyder. Röster och dialekter. Minns att jag tyckte sååå mycket om pv:s småländska stämma .., och medan jag passerade Särdal, tänkte jag ..., att om jag hade varit blind, hade mörka röster säkert fått mig på fall. 

Nu, när jag är hemma och har ätit fiskbilens fisksoppa för 79 kronor (smakade ingenting!), pratar en kristdemokrat - därefter en miljöpartist som pratar lika snabbt som jag själv - och det är ju himla irriterande och det är nästan så att man blir stressad. Och efter honom pratar Joar Forsell (M) och han har uppenbarligen lagt in racerväxeln, vad gäller talhastighet. Tänker (mycket tänkande, jag vet ...) också på dom som ska skriva ut de olika riksdagsmännens prat, men dessa (sekreterarna) har förstås vanan inne?

Nu ska jag gå ut i solskenet! Over and out.

Dagens fönster ....


... kom idag via rymden in i min mobil och avsändare var min kusin Inga-Lill (hennes text på bilden). Ni ser väl att det lyser lite där nere längst till vänster ...?

Bilden visar "Bergmans hus" där mamma och syskonen växte upp i Dikanäs och bilden togs när familjen Larneback var på väg till fjällstugan i Fättjaur.

här vackert kan det vara i dom trakterna!

Och tänk, när jag var väldigt ung .., så tyckte jag att mormors hus var mer som ett slott. 

Tre våningar och resanderum och en vidunderlig utsikt åt andra hållet!

Tack Inga-Lill! säger jag.




Här en bild som jag själv tog, stod alltså och tittade rakt upp mot huset och balkongerna.

tisdag 11 februari 2025

Vilken dag ...! 


Och tänka sig, att hela veckan ska det tydligen vara så här, i alla fall nästan. 

Satt länge ute och tittade på småfåglarna och nu och då såg jag motionärer - dom flesta med stavar och allra mest kvinnor - passera nere på vägen. Nästan alla kommer från havet till. 

Många småpratar med varandra ..,. nästan ingen upptäcker mig. 

Det gjorde däremot den lilla rödhaken som sprätte omkring och efter en stund satte sig på en gren i eken och försökte sig på en liten trudilutt. En bra stund tittade vi på varandra.

Äppelskivorna vilka jag slängt ut på marken, togs tacksamt emot av en koltrastarna .., och den djupfrysta fettklumpen, den tog talgoxen sig an. 

Fortfarande mest pilfinkar (i klar majoritet!), nu och då någon koltrast, nötväckor förstås .., blåmesar som kivas om fågelholken .., och ibland någon bofink. Och så rödhaken. Finns där någon finare fågel? Eller mer "behändig"? 

Jo, vi har bundit fast julgranen, annars blåser den omkull och innan den eldas upp får den agera lite skydd - det är i alla fall tanken -. 


Nu, när klockan närmar sig 17.30, är det  nästan helt ljust ute! 

Det är det bästa av allt .., att ljuset återvänder.

Dagens fönster ...



Så här skriver avsändaren som är Maja, dotter till Eva i Tyresö: 

"En liiiten, liiiten koloniträdgårdsstuga i iskallt februariväder. 
Ser ut som nån bara är inne och hämtar kaffekoppen, fast det i själva verket är igenbommat och öde. 

Granne med världsarvet Skogskyrkogården i Skarpnäck.

Det blev ett fönster med tillhörande omgivning…, jag ville inte gå in på tomten för att fotografera. 

Kram. 
Maja."

måndag 10 februari 2025

Husdrömmar ...

Så var det dags för det andra avsnittet av den här serien och nästan lika bra det här också (som det första), med lite annorlunda stuk på än de tidigare. Mindre Gert och Anne Lundberg, mer av klipp och inte så långrandigt när man ser varje spik komma på plats. Jag tyckte att även att det här avsnittet var JÄTTEBRA! 

Och vilka kreativa unga människor det tycks vimla av!! Vi satt mest och  g a p a d e .., fyllda av beundran! (Att jag själv däremot kanske inte vill bo i ett sådant hav av färger, det är ju en annan sak).

Länge sedan sist ...


Det var verkligen länge sedan jag läste något av Håkan Nesser, (länge sedan jag läste någon krim-bok öht, tillvaron har ju varit så fylld av hemskheter ändå), men den här boken stod på "återlämnade-vagnen", den som står alldeles intill datorn där man själv registrerar sina lån och på den vagnen tittar jag som regel alltid. 

Upptäckte sedan att detta är författarens senaste alster och det slog mig att det var nog omslaget och färgerna som gjorde att jag föll pladask. Och detta att cykeln fortsätter på baksidan!

Började läsa nästan genast när jag kom hem, tog tidigt på mig nattlinnet och lade mig på soffan Ektorp (kan aldrig sitta och läsa) och där blev jag liggande en stor del av kvällen och även nu på morgonen. Pv sysslade med DN:s korsord från i lördags.

Nåväl, det visade sig vara en småputtrig och trivsam historia det här .., ibland kändes det som lite "utfyllnadsprat" (men i skrift), men i det stora hela tyckte jag väldigt mycket om den! Här en recension.

Ser att det vita överkastet på bilden tycks lilafärgat, ja .., det var väl nåt med ljuset kanske, det är faktiskt vitt och fint. Och så praktiskt det är, detta att alla som har lånekort på Harplinge bibliotek, kan logga in sig i princip när som helst och ofta är man alldeles ensam där inne. 


Och så här fint var det för någon dag sedan, då, när solen var på att sjunka ner bakom horisonten!

Dagens fönster ...


Ännu ett fönster fångat av exet, under vistelsen i södra Spanien. 







Tommys fru Karin, hon skickade den här bilden till mig. (Tack till er båda!)

"Hej på dig! Du skulle gilla vattnet här!" skrev hon, ja, som känner sina får på gången.

söndag 9 februari 2025

Full fart i Malå idag ...


Bilden från sidan "Visit Malå". 

Den äldsta hör av sig och berättar om dom tyska turisterna som är så vänliga och det är mycket "Guten Tag" när dom möts vid huset där hon hyr sin lägenhet- tyskarna själva var redo för skoterutflykt och någon körde fast nästan direkt. Skotrarna utgår från baksidan av huset där Maria bor.

Och så är det testbilförare ute på isen och mängder med husbilar och hotellet hade fullt upp; etthundra frukostgäster till idag! Tänk, om det ville vara fint väder och titta, så mycket som finns att göra!

Så glad jag blir, ja, att samhället lever upp! 

Minns min pappas brev - författat något år innan han dog - där han berättade om Mikaelihelgen. 

"Förr i världen var det roligt, tjim och tjo och mycket fylla .." skrev han. 

Pappa, som jag aldrig någonsin sett onykter!  För min inre syn såg jag precis hur han log när han skrev den raden.

Längtansbild ....


Sällan, för att inte säga aldrig, har jag så till den milda grad längtat efter sol och ljus och bad i ett varmt (eller i alla fall halvljummet) hav, som i vinter.

Det händer att jag tittar på olika sidor hos Tui och Vingresor, men mer än så blir det inte. 

Men tänk .., att sitta på en balkong och lyssna till fågelkvitter och med baddräkten på tork .., ack, vilken lycka.

I landet Halland är det plus-minus-noll idag och tämligen grått. Tämligen ordinärt vinterväder, med andra ord. 

Ambitionen är att skriva två brev ., att svänga förbi biblioteket och kanske även Sonja .., och så visas en österrikisk kortfilm klockan 17.00 i Svt 2, den tänker jag inte missa.

Hos UR kan man titta på på hur många program som helst som tar en runt världen ..., och kanske beger jag mig - åtminstone andligen - idag till "Natursköna Norfolk och Suffolk".   Tänk, om inte tv hade uppfunnits!

Dagens fönster ....


Det här passar väl bra som ett söndagsfönster, även om det inte är kyrkligt?

Tack annannan som tog dig tid att stanna till! 

(Från Porto, alltså).

lördag 8 februari 2025

"En och annan promenad ..."


Från annannan kom för ett tag sedan det här fullkomligt ljuvliga klippet, det som en gång hennes mamma hade sparat.

Det tycks mig som det är från Ystads Allehanda den 8/5 för väldigt många år sedan. Texten slutar ..."Känner mig: Inte alltid vuxen."

Å andra sidan spelar det ingen roll, jag tror att det är tämligen giltigt även nu, långt, långt senare. 

När jag läste detta tänkte jag att vilken härlig kvinna det här var .., som skrivit kontaktannonsen! 

Men jag tänkte OCKSÅ .., å, så härlig annannans mamma måste ha varit som klippte ur och sparade detta .,. det vittnar ju om humor och inutiglädje! 

Ikväll frågade jag om det var okej att lägga ut det här på bloggen. Det var det. 

Tack annannan! U n d e r b a r t!