Ett sent söndagsfönster ...

..... som kom från Ulrika någon gång i mitten av mars 2012. 

Sååå läckert med speglingen, tycker jag.

Kom ihåg ....

Åker man bil och sitter med motljus mot ansiktet ...

Se då till att det finns en rakhyvel i bilen.

Avklarat ...

Såja, då är "bomsläppet" avklarat och det går allt smidigare för var vår. Lägg därtill att en i gänget är ägare av en kranbil och nu lyfter den kranen bommarna som ingenting, vänder dem åt rätt håll och så får två man se till fästa dem med två bultar. 

Ni kan ju tänka er så tungt detta var tidigare!  Det tar ungefär lika lång tid, men är betydligt mindre fysiskt ansträngande. Räknade till sju husbilar (av tio möjliga) på parkeringen. Helt otroligt, nu när det är dimmigt och kyligt ute! 

Redan nu beslutades att bomupptagning blir den 14:e november.

Väl hemma skulle pv ta sig an att byta den vänstra lampan på bilen, ja, där framme. 

Han hade sett på nätet hur enkelt det skulle vara, en bagatell, rent av! 

Så blev det inte. Jag ombads komma ut och hjälpa till. 

"Du har mindre händer än jag själv .., försök du!" sa han. 

Rent hopplöst var det och jag sa att mannen på mobilfilmen torde väl ha varit någon finlemmad indier med pianofingrar. 

"Nej, nej, tro inte det, det här är en stor och kraftig amerikan!" sa pv med någon slags bitterhet i rösten. 

Jag föreslog en tång, men pv kämpade vidare .., jo, till slut hämtades en polygrip och då äntligen fick han fatt i glödlampan och kunde få den på plats. Halleluja! 

Tittade tidigare idag på den intervju som NRK visade, ja, med den norska kronprinsessan . Det var ingen lysande föreställning, enligt mitt sätt att se det. Att umgås med denne Epstein .., bo i hans i flotta villa i fyra dagar .., låta sig bjudas på restaurang och att låta honom betala hennes besök hos frisörskan  .., nej, jag tror inte på att det var så oskyldigt som hon vill få det att låta. 

Och detta att hon i mejlet till honom skrivit att "googlade dig och det ser ju inte så bra ut" (ungefär så)  och en smiley efteråt .., nej, i intervjun kom hon absolut inte ihåg vad det var som inte "såg så bra ut". 

Ja, ja. Tur att man inte är kronprinsessa.

Lördagsfönstret .... 

... finns i gula huset på kullen och nu ser jag ju att jag  å t e r i g e n  har missat att ha ungefär likadana ytterkrukor .., det blir alltid lite hipp som happ. Älskar ampeln som inhandlades på Blomsterlandet i Falkenberg. 

Och solen har vi inte sett skymten av idag. Enbart dimma som vällt in från havet. Sååå isande kyligt blir det!

Dagens fönster och nästan helg ...

Kylig morgon ute och jag är glad att dom nyligen inhandlade vårblommorna bäddades in sent igårkväll. Nu är solen på väg upp. Kanske blir det en fin dag?

Vi sitter i vardagsrummet och tittar på morgon-tv.  Det är som vanligt mest elände och det får väl anses som ett smärre mirakel att man lyckats hålla vettet i behåll .., att människor drabbas av psykisk ohälsa på grund av oredan i vår värld, ja, det förvånar mig inte. Det vore väl egentligen det allra mest logiska? 

Nåväl. Man "lever på" och gläds åt det lilla. Åt krokusar och snödroppar vilka tittat upp i slänten .., åt utomhuskaffe med vanlig limpmacka med god ost som pålägg ..., åt katterna förstås som gör mig så otroligt lycklig .., enbart detta att ge dem mat på små fat .., eller att ha någon av dem i sitt knä medan man tittar på elden i kaminen. Sånt.

Och fredagmorgon innebär DN:s nyhetstest samt orddelen och pv vinner nyhetsdelen och jag orddelen och en stund senare förundras jag - som så ofta annars - över företag vars tv-reklam visas ett oräkneligt antal gånger per dag! Hur har företagen RÅD med detta? Tänk Trivagoreklamen med den evigt smajlande mannen som lyckats få ett billigare hotellrum .., eller idrottsstjärnor vilka har inmundigat VitaePro i hur många år som helst, för att inte tala om pappan som vill att dotterns pojkvän ska ansluta sig till familjens  mobilabonnemang! Eller "jämför-jämför-jämför!" när det gäller penningalån.

Ja, jag fattar det inte. 

Mera tv. Ikväll 23:20 släpps ännu ett avsnitt av SVT-serien Hundarna, som vi båda tycker är så vansinnigt bra. 

Skidåkning via tv:n blir det också idag. Skidskytte kl 16.15, samt längdskidåkning kl 18.00, samt 20.00.  Att titta på gårdagens skidskytte där damerna tävlade, var ren och skär glädje! Såååå duktiga dom var! Vilka skyttar!!

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är ellem: 

"Nu är sommarstugan nåbar, även om det är mycket snö kvar. 

Har tagit mått på fönstret som ska få nya gardiner, gröna av ett nött satänglakan. Gillar att återbruka textilier! 

Fruktfaten är en rullgardin. ellem."

// Tack ellem! säger jag. Och simma lugnt i kallvattnet!

Männen på taket ...

Så här såg det ut igår på grannens tak. Två män i sina bästa år är det som är där uppe och ska ta bort alla spånbitar. Igår var det på det här viset. 

Idag mitt på dagen, hade de kommit så här långt. Jag stod nere på vägen och följde arbetet .., såg hur mannen bröt med något verktyg och fick loss stora sjok och "båsset/småstickorna" blåste han på så allt det samlades längst ner. 

När arbetsdagen var tillända för de båda herrarna, ja, då såg det ut så här. 

Tidigare idag körde vi till Falkenberg och lämnade en del bråte och där var en serviceminded anställd på återvinningen som gick omkring och hjälpte oss kunder när vi blev osäkra vart allt skulle slängas. 

"Det där är det som förr kallades brännbart ...., nej, den där ska till klädda möbler!"sa mannen och log vänligt. 

Vi var ovanligt få besökare, de flesta i vår ålder eller äldre, det är väl vi som har möjlighet att besöka återvinningen mitt på dagen. Alla dagar utom tisdagar, stänger man klockan 16.00 och det tycker jag är urdåligt. 

Men Klockan fyra .., det är ju då många slutar för dagen, om ens det! På tisdagarna är det öppet till klockan 19.00. Lördagar och söndagar 9- 15, ja, men då är det ju helt okej .., alltid är man väl fri någon av helgdagarna.

Medan pv fyllde släpvagnen med rockwool och regelvirke, föll jag pladask för vårblommor. Tre små ulliga kycklingar fick också göra oss sällskap hem. 

Bilden av en ung Lisa Larsson togs av en okänd fotograf på Svenska Dagbladet. Vilken otroligt vacker kvinna, tycker jag. 

Tittar precis på dokumentären om Lisa Larsson, keramikern. Den sänds på SVT 2, men finns säkert på SVT-play. Den filmen såg jag på Spegeln i Malmö för flera månader sedan, men jag var så trött, så jag hade all möda i världen att hålla mig vaken under de nitto minuter som filmen visades. (Bakom mig satt en äldre-äldre herre och snarkade). 

Nu är jag betydligt piggare och kan känna hur mycket jag tycker om hur det är filmat och allt annat. Här  en betallänk till filmen (kostar 59:-). En kortare och gratisversion finns tydligen på svt.play. 

Har förresten idag köpt biljett till den här filmen. Det blir på måndag nästa vecka och vi åker ner mitt på dagen, övernattar och hem tidigt på morgonen nästa dag. Katterna får kanske hålla sig inomhus då. Trine Dyrholm har jag sett i så många danska filmer och tycker alltid att hon är sååå bra. Det tycker jag för övrigt om de flesta danska skådespelare.

Om ljud ... 

Den 22:a mars 2012 berättade bloggvännerna (på den tiden var det gott om dem) om ljud som fastnat i minnets arkiv. Å, jag tyckte att det var så underbart roligt och intressant att få ta del av dessa minnen!

En av dem som delade med sig, var Eva i Tyresö. 

Så här berättade hon och bilden var hennes egen. 

"På vår gård i Norrköping såg det ut så här på vintern.

Längst till höger skymtar en trävägg.

Det var piskrummet. Det var väggar runt om och där inne fanns flera piskställningar för mattor.

Det var stort.

På våren hördes dom - alla mammor som piskade mattor.

Jag såg aldrig någon pappa där.

Det rök och dammade otroligt där inne och vi fick inte leka där.

Hela vinterns damm piskades bort med mattpiskaren.

Mattorna var tunga och ingen hiss fanns.

Vi bodde högst upp-tre långa trappor.

Hon bar väl upp dem????

Hur orkade mamma?

Kortet är tagit från vårt köksfönster.

Glad vår från Eva som ristar av mattorna ibland utanför dörren men sällan piskar.

Året var ca 1950."

Dagens fönster ...

Det var då det .., jag hade tittat in hos Ecke och Britt i sommarhuset här intill och på väg hem igen - med Harry i släptåg - passerade jag ett av deras fönster och tog upp min kamera. Det var i mars år 2012.

En vanlig dag i månaden mars ...

Det är inte bara här hos oss som det sågas, spikas och hamras, även hos mitt-emot-grannen Alexandra är det likadant. 

Hennes lilla hus + Birgittas hus och vårt (pv:s) är alla byggda på samma sätt och tillhörde en gång Stora Stensjö .., ja, detta var väl som arbetarbostäder?

Alexandras hus har inte byggts ut , men nu ska i alla fall spåntaket/sticktaket tas bort. Under teglet är ju vårt likadant och borde också bytas ut, men Rom byggdes ju inte på en dag. 

Hela dagen har två män arbetat flitigt med att rensa och ta bort, ja, allt detta underlag ska bort och oj, oj, vilket mastodontarbete det blir! 

Jo, det höll männen med om .., det blir liksom stickigt och smått och tar framför allt  T I D. Men tänk ändå, så roligt det är att se och höra andra människor .., det händer inte ofta här omkring under vintermånaderna. 

Lagom till 11-kaffet visade sig  s o l e n! 

Å, det kändes som en evighet sedan sist och jag gjorde i ordning kaffe och smörgåsar och vi satt i var sin solstol (det var just dessförinnan som jag hörde tranorna!) och jag sa till pv att vi borde skaffa ett lägre bord, att ställa mellan solstolarna, för oftast är det ju bara vi två. 

Innan jag hämtat ett rejält lägre bord; det som stod utanför växthuset, hade pv ordnat med ett provisorium, helt enkelt två bitar regelvirke, ja, där vi ställde muggarna. Ja, det gick det med.

När vi satt där i solskenet pratade vi om rumsbygget och efteråt fick jag hålla i och hjälpa till att lyfta in väggskivorna - "Nä, Thomas, inte en chans i världen att den går in genom den lilla öppningen !" sa jag, men han framhärdade och vinklade åbäket och vips, var den inne i rummet. Aj då. 

Och hela tiden medan vi satt där, eller när jag skottade upp lösgruset som traktormannen - den vänlige Erland - föst samman nere på grannens tomt vid vägen, då när det snöat så mycket .., lullade katterna omkring lite så där på måfå. Intressant med småfåglarna förstås, men dessa är så modiga (alt. dumdristiga) och flyger bara upp några grenar, medan katterna sitter där och tittar på dem. 

Pv berättade för övrigt att han sett ett tjugofemtal människor - alla i gula reflexvästar - gå i samlad tropp ner mot havet till .., många använde stavar och var mest troligt ute på någon slags längre runda. 

"Jo, det var dom och så kom dom Tre Vise Männen också, om än idag endast två av dem ...", berättade han. 

Så ringde äldsta dottern och var glad och lättad .., nu är allt klart med nattjänsten på Civa i Solna och hon börjar i september. Hur mycket hon än trivs med jobbet i Malå och alla underbara vänner, längtar hon efter mer vardagskontakt tillsammans med son och dotter och såklart alla vänner där nere. Det blir säkert hur bra som helst. 

Dagens fönster ...

.... finns här i det gula huset på kullen. 

Som ni ser är det en sannerligen inte någon enhetlig stil bland sakerna på fönsterbrädan. 

Där är en ljusstake i järn (så tung!) inhandlad under ett besök i Skagen på Jylland .., där är också en iittala-islykta .., och där är en  ljusstake i keramik som blev min under ett besök hos grannen Pelle på andra sidan kustvägen .., han brukar ha påskvernissage och ljusstaken var gjord av en vänlig kvinna, vars namn jag glömt.

Att allt har fösts samman, beror på att där brukar någon av katterna sitta och hålla koll på pv:s arbete med nya rummet. Väldigt spännande är det.

(Upptäckte en sådan vacker och ömsint dödsannons i hemtidningen. Det är bilden som gör det.)

Och så blev det kväller ...

Det är som hos Bert i Luleå, vissa dagar händer inte så mycket, men det behöver det väl heller inte göra? 

Pv kämpar på med bygget och är idog värre .. det känns sååå skönt. 

Själv fick jag idag två tavlor på plats; två som bidat sin tid för sig själva, ja, dom har stått i ett hörn och bara väntat. 

Igår - helt från ingenstans - kom jag  på det! Ja, i trappan upp till övervåningen, där finns det plats och dessutom finns en spotlight längre upp som går att vinkla, helt perfekt! 

Så glad jag blev! 

Är den inte helt underbar?

Konstnärens namn var Gert Aspelin och kanske var detta hans döttrar som fick agera modeller?

Köpte tavlan på loppis och älskar den!

(Den andra tavlan är en akvarell av en björktrast .., också svart ram och den är målad - inget träsnitt - och den köpte jag av den här mannen/bloggaren.  )

Så här ser den ut, hela tavlan, den förstnämnda,

Klockan är lite över sex på kvällen när detta skrivs. Pv har givit sig av till Hamnföreningens årsmöte .., jag har eld i såväl kaminen som i vedpannan och har känt mig sååå trött idag. Har pratat med Eva i Tyresö; hon var på besök hos sin rara dotter Maja som ropade i bakgrunden att hon läst eller fått en broschyr eller sett på nätet om en annons som lockar vårdpersonal till bl.a. sjukstugan i Arjeplog. Fritt boende och fri resa upp för familjen om jag förstod det rätt. Hon lät lite sugen.

Här kan man läsa lite (bland all reklam) om den - åtminstone hemmavid - kände Lappmarksdoktorn Einar Wallquist son verkade i just Arjeplog. Om denne doktor läste jag en hel del av, då, i min ungdom. Han var inte enbart läkare, han var även konstär och författare. Och minns jag inte fel, så grundade han även Silvermuseet i Arjeplog, men det vet kanske Solveig i Dalarna vet mer om?

Ringde även till min äldsta syster som lät pigg - ovanligt pigg - men har så ont i sin ankel sedan hon dråsade ur sängen för ett par veckor sedan. Jag berättade om katterna och hur roligt det är att ha dem. 

"Men hur går det då med er hund ..?" frågade hon. 

Jag sa att Harry ju var död sedan två år tillbaka.

"Oj, det har jag helt missat!" sa min syster häpet

Så är det. Så ledsamt. 

På så många plan.

Måndagsfönstret ...

.... som egentligen är en hel svärme med fönster, fångat på Malmgårdsvägen i Stockholm. 

Tack Turtlan!

 Spridda skurar från en söndag i mars ...

Första besöket på länge hos Ecke och Britt, då vi känt oss krassliga och helt enkelt inte vågat hälsa på någon enda av vännerna.

Men idag så. 

Föll pladask för det vackra tyget i den karmstol som står vid köksbordet hos familjen Bengtsson. 

Tyget - handtryckt - kommer från Jobs Väveri i Dalarna. 

Britts pianofingrar pekar på en av blommorna. 

Hämtar ut ett paket till friherrinnan på Hemköp och det är då jag upptäcker den rara Susannes vackra naglar, ja, hela vänsterhanden förresten. 

Aldrig i mitt liv har jag haft vackra händer, sällan nagellack (förutom på tånaglarna) heller, men jag tycker verkligen att det är så fint - på andra -!

En sväng till hamnen har vi hunnit med i helgen. Presenningen togs ner .., och på föreningens tio ställplatser för gästande husbilar (alla  svenskregistrerade), var sex stycken upptagna! Otroligt, vi är ju ändå bara i mitten av mars! Tänk, vilka inkomster dessa ställplatser genererar till föreningen! (300 kr/dygn). 

Nästa lördag är det bomiläggning och pv tror att det är ett sjuttiotal bommar - minst - som ska i plurret och dessa på bilden, är några av dem. 

För övrigt intet nytt. Pv jobbar på i rummet som varit en inglasad altan (av enklaste slag) .., jag hör honom testa den nya sticksågen som köptes idag hos Biltema.

Och precis när jag skriver detta, får jag fint besök i mitt knä. Besökaren ser ut så här.

Dagens fönster ...

Ett fönster fångat av hedgrenskan under besöket på Själland. 

Det här fönstret finns i Helsingör! 

Tack Kerstin! 

(Och jag tänkte .., oj, där bakom persiennerna eller solskyddet torde det kunna bli väldigt varmt sommartid!)

 Och så ....

... fick jag denna av Monet, som berättade att den här målningen åstadkom hon under sin rehabilitering efter den stroke hon drabbades av tidigare. 

Så fin den är, tycker jag.

Dagens fönster ...

Ännu ett fönster som hamnade i håven, då, när Turtlan och hennes M strosade omkring i Stockholm, här på Malmgårdsvägen 55 A. 

Om Bokförlaget Tranan (vilket vackert namn!) kan man läsa lite här.

Tack Turtlan som tog dig tid!

Filmtips ....

Om ni vill titta på nånting helt ofattbart vackert och ett program som inte dränks i bakgrundsmusik .., då kan jag verkligen rekommendera filmen om fem öar i Östersjön! 

Där får man göra strandhugg på de allra mest ljuvliga platser .., det är Stora Karlsö, Gran, Örskär, Gotska Sandön samt Björkö. Producent är Håkan Qvarnström (kanske han som är speaker också?) och filmen finns att titta på hos Axess tv. 

Bilder av olika fåglar visas (sååå vackert filmat är det också!) och till min oerhörda glädje får man veta vilken sorts fågel eller blomma det är som visas - helt perfekt - tycker jag! 

Här kan man få veta lite om filmaren/fotografen. 

Den här filmen hade jag velat se när jag låg på sjukhuset, då jag fått covid .., så underbart det hade varit i stället för det ständiga nyhetsskvalet från tv4 (som jag i vanliga fall tycker om). 

Axess tv ingår oftast i det allra enklaste kanalpaketen och är gratis.

Dagens fönster ...

... fångades idag, ja, på biblioteket i Harplinge. 

Nej, ingen Göran-Greider-bok som jag reserverat hade jag fått meddelande om, men tänkte mig kanske något av Gerda Antti. 

Tomt där också. Hennes storhetstid var ju lååångt tidigare också.

Det här med att återvända till böcker vilka man en gång tyckte väldigt mycket om, ja, det kan vara som att gå på svag is: bäst det är, går isen sönder och man hamnar i plurret; dvs, man förstår inte hur man hade kunnat tycka sååå mycket om just den boken. 

Någon gång på 80-talet läste jag flera romaner av Pearl Buck och nu minns jag inte ens vad dessa handlade om, men tyckte om dem, det gjorde jag. 

Så här vacker var hon. Född 1892 och död 1973. Samma dag som hon skilde sig från sin förste make, gifte hon om sig med make nr 2, Mr Richard John Walsh. 

Kan man kanske tänka sig att de äkta makarna fattat tycke för varandra långt innan giftermålet och nu fanns ingen tid att vänta ..,. nu skulle det ske!

Det som händer ...

... eller rättare sagt, det som hände igår, var att vi stannade till vid fiskvagnen, den som står intill Willys i Flygstaden och där köpte jag två byttor med fisksoppa/bouillabaisse, så där så att vi skulle ha något riktigt gott till middag. Måndagar säljs dylika byttor för 89 kr/st (för att locka kunder att handla även i början av veckan, förklarade expediten), men övriga dagar är priset 109:-/förpackning. 

När jag sedan kom hem, tillsatte jag småpotatis med skal, morötter, lite grädde, några små tomater i halvor, lite timjan, cayennepeppar och vatten .., så blir det ju betydligt drygare. Det varierar ofta hur mycket fisk som hamnat i soppan .., igår var det REJÄLA bitar!

Nåväl. Det var i alla fall där jag tog bilden av den handskrivna lilla skylten. 

Och medan jag pysslade med soppan, ägnade sig pv åt att hämta spillvirke från grannens bygge. 

Jag undrar hur många skottkärrelass han (pv) kom dragandes med uppför backen! 

Därefter ska det sågas i lämpliga kamin/vedpannebitar, spikar dras ut och så ska allt in i vedskjulet. 

Inte är det underligt att han är trött om kvällarna. Vilket evighetsjobb enbart att dra ut spikarna!

Så här ser det ut i skjulet.  Inte lika tjusigt som när man staplar björkved, men det spelar ju ingen större roll. 

För övrigt? Lyssnade till ett intressant avsnitt av USA-podden , då, när jag inte kunde sova i natt. Det handlade bland annat om varför vicepresident J.D. Vance har varit så osynlig nu, efter att Trump drog igång anfallet mot Iran. 

All heder åt SR:s USA-korrespondent Ginna Lindberg; jag tycker att hon känns så balanserad och trovärdig!

Fredag idag. Vi tävlar alltid om vem som får flest rätt på DN-quizzen. Idag hade vi lika många rätt på nyhetsdelen, men pv hade bara ett ynka fel på orddelen. (Såå många underliga ord!)

Ett av orden kom han ihåg från den allra första meningen från Väinö Linnas roman "Högt över Saarijärvis moar". Imponerande, må jag säga. 

Apropå böcker .., så berättade Maria att hon läst eller hört att Gerda Antti hade lämnat detta jordiska, i en ålder av 96 år. 

"Ja, jag kommer ihåg att du tyckte om hennes böcker ...", sa Maria. 

Just så var det. Gerda Antti kändes jordnära och hade många vardagstankar.  

Nu ska jag njuta av eld i kaminen (gråmulet ute ... det blåser friska vindar!) och jag hoppas innerligt att det i min inkorg ska komma ett mejl från Harplinge bibliotek; ett mejl där det står att den bok av Göran Greider som jag reserverat tidigare i veckan ska ha anlänt från Stadsbiblioteket i stan. Bokens titel är "Stinas bästa vän: En hundägares glädje, sorg och förundran."  

Det var väl det mesta.