Nystart en onsdag i slutet av maj ...

Glädjen hos pv är så stor,ja, detta att ha blivit gipsbefriad.

När det var dags för sänggående igårkväll, letade jag fram den allra mjukaste handduken (den som vi köpte i lilla, lilla butiken på väg till havet i Gerani) och så lindade vi om de nu befriade fingrarna, så där så dom fick lite skydd under natten. 

Tänka sig vad Biltemas silvertejp är bra!

Det hela var mest bara för att skydda fingertopparna, så inte pv av misstag skulle slå dem mot väggen eller sängkanten. 

Jodå, det fungerade bra! 

Knappt hade han ätit frukost, förrän han var igång med bygget igen. 

Och eucalyptusbladen ska bytas ut idag. Fnösktorra är ordet för dagen. 

Berättade för pv att jag tidigt på morgonen lyssnade till Söndagsintervjun med såväl Sven Nordqvist (Pettson och Findus ..), som Frida Stranne. 

Den senare är bördig från Halland och oj, vilken integritet den kvinnan hade! 

Måste lyssna ikapp fler av de inbjudna, det händer nämligen att jag somnar ifrån efter 20 minuter och får börja om från början och så där håller det på. 

Inte undra på att katterna numera hellre ligger i pv:s sovrum, eller som Vickan, i uterummet. 

På bordet i "mellanrummet" såg det ut så här, när jag passerade. 

Det bordet ska målas i en ljusgrå kulör. På Olof Viktors Café och Bageri i Glemminge (utanför Ystad) fanns bord i exakt den färgen .., kanske finns de kvar ännu? 

Letar bilder från bloggen som ska visa just den kulören. 

Jo, här var en! Här tillsammans med Anders och fika i caféet. 

Hittar ännu ett inlägg som - bland annat - handlar om Olof Viktors. 

Det skrevs den 15:e juli 2010 och handlade om min sista kväll i Ystad, ja, i min lilla 1:a. 

Pv var där och var mig behjälplig, han hade ännu inte blivit gråhårig (vi hade ju inte varit tillsammans så länge då, haha ...), men var lika solbränd som vanligt. 

Så var det.

Dagens fönster ...

Här kommer ännu ett fönster fångat av Bodil på Hemköp, nu på semester för att fira 10-årig bröllopsdag på den grekiska ön Skiathos! 

(Men Mange och Bodil har varit tillsammans mycket, mycket längre än så .., det tog väl bara tid för herrn att fria ,-).

Fönstret är beläget i ett litet kapell på toppen av en ..., ja, stor klippa ett litet berg, välj själva. 

Minns jag rätt skrev Bodil att det var 200 trappsteg upp till toppen! Inget för mig alltså, som dessutom inte är någon vän av höga höjder.

Där gäller det att ha bra skor och bra balans. 

Modiga damer på väg ner, ja, säkert herrar också. 

Någon som varit där?

Tack Bodil! Fönster mottages tacksamt!

Kväller och fingerböjning ...

Gipset borttaget, liksom de två stiften som drogs ut med en liten avbitartång. Tjopp! sa det, så åkte först det ena stiftet och därefter det andra. Dessa satt på långfingret. 

Nu övar herr pv flitigt att böja och sträcka och säger att han tycker att det känns .., tja, ganska bra. 

"Titta!" säger han och visar att han fingrarna rör sig någon liten millimeter. 

Men hu, pekfingret ser ju inte direkt trevligt ut. 

Sällan eller aldrig har jag väl hört så mycket surr i ett väntrum, som idag. Tre äldre-äldre personer, en kvinna och två män och oj, så många gemensamma bekanta de hade! Kvinnan var lite rundlagd och såg så glad ut .., och pv konstaterade efteråt att "ja, inte kunde man tro att hon var över åttio!"

Intressant sedan att göra honom sällskap in till arbetsterapeuten. Hon påminde väldigt mycket om Turtlan i Karlstad; kanske var det därför jag tyckte att hon var så rar. Korta händer .., inte små direkt, men tvära. Hon tycktes varm och fin. Bruna ögon och hade samma namn som båten i Karlstad - Amalia. 

- Varför jag följer med in? 

Ja, främst för att jag tycker att det är så oerhört intressant och såklart att jag frågar om det är okej, ja, för såväl pv som den han ska träffa. Läkaren förklarade så bra och jag frågade henne hur det känns att ha ett yrke där man så påtagligt kan förändra människors tillvaro? 

Jo, så var det ju, men så var det också annat som liksom förtog det hela. Dessa ständiga besparingar .., på personalsidan .., men även rent materiellt .., "att vi inte kan köpa in det allra bästa som behövs till operationerna för att man i stället väljer något som är 5 öre billigare per platta hos en annan fabrikant", till exempel. 

Så åkte vi och handlade, hämtade ut apotekspaket till friherrinnan på Hemköp,  kom hem och stöööp på soffan Ektorp. H u r  kan man bli så trött, jo, kanske för att jag steg upp vid femtiden även idag och man kan fundera vad som nu tagit åt en? Satte mig på stentrappan och bara  t o g  i n  allting ..,  släppte ut katterna .., fyllde på vatten till fåglarna ..., fixade sedan frukost till mig själv och lät pv sova ut .

Visst är den lilla blomman vacker? Det är en jordgubbsblomma.

Dagens fönster ...

"Lördag förmiddag hos frissan i kvarteret." 

Så skriver annannan och jag fascineras av allt detta kakel som det vimlar av i Porto, ja, kanske i hela Portugal. Det där gröna på vänster sida av bilden ...,oj, så fint tillsammans med det mörkare gröna runt fönstren/fönsterna!

Tack annannan! säger jag.

Idag ..... och igår.

... är det så dags för att pv att bli befriad från gipsen på sin vänstra hand. 

S o m   han har längtat efter detta!

Att få doppa handen i ljummet vatten ..., försöka böja pek,- och långfinger, ja, allt detta som var så naturligt för fyra veckor sedan. 

Och kanske entledigas jag från att flera gånger per dag knäppa upp knappen i skjortan, den längst nere vid manschetten på den gipsade handen? Eller att skära upp kött eller pizza, men allt detta är ju bagateller. 

Och så två bilder som kom till familjechatten igår. 

Då hade Anders och Viggo cyklat till en park någon kilometer eller två från hemmet och där fick Viggo vara med om nånting nytt och spännande, ja, för honom, alltså. 

Väldigt spännande! 

"Viggo, vad är det du har i muggen ....?" frågade pappan. 

"Det är såna som ska bli grodor", blev svaret. 

"Jaha, grodyngel, alltså ...". 

Efteråt fick de små liven återvända till vattnet.

Tänk, vad det betyder med såna här små filmer till familjechatten! 

Det är ju ett sätt att få följa med.

Och AP körde söderut och hälsade på hos Tristan, som hela tiden höll sig intill henne! 

Hästglädjen håller i sig, även utan egen häst. Nu rider hon någon annans och gläds åt att Tristan har det så bra.

Och den äldsta skickar solnedgångsbilder från Malå. Tre månader kvar nu.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är Bodil, min före detta chef (eller i alla fall gift med chefen) och under min tid ansvarig för kontoret på Ankaret: 

"Hej Bettan! Här kommer ett fönster från Skiathos till dig. Hoppas att det ger dig nån glädje! Och vet du, i morgon firar vi 10 år som gifta på samma hotell som vi gifte oss på."

Tack snälla Bodil! säger jag.

Hemmavid ...

Det finns inte ord för hur mycket jag fascineras av hur pv fixar det här bygget, ja, med en hand. Visserligen har han stöd av gipset, men ändå!

Två fönster (de på bilden) har han fått på plats, han har isolerat invändigt, fått upp hälften av panelen på gaveln, sågat och haft sig .., fått tänka till extra mycket när fönsterblecken skulle på  plats och i morgon ska det köpas mera virke, grundfärg och panel. 

Förmodligen blir det tvärstopp på tisdag, då när gipsen tas bort; ty fingrarna som opererats är ju pinnstela och ska förstås rehabiliteras innan han kan använda dem fullt ut. 

Säkert är dom känsliga också.

Den gamla tunga ytterdörren har han också fixat att ta loss. Handsågat itu sju karmspikar som höll den på plats och nu får vi hjälpas åt att få ut den, via kök, hall och dörren i hallen.  

Här skymtar man långsidan. Allt ska målas i samma gula kulör som övriga delen av huset. 

Egentligen tycker jag nog att grundfärgen är vackrare.

Här är uppfarten som är betydligt brantare än den blir på bild. Jag har nu övat mig i veckor på att backa ner, utan att behöva börja om ett par gånger. 

Hur jag gjorde tidigare? Jo, vände bilen på plats, men det förstörde ju gräsmattan.

Och hur det går? Jodå, det går allt bättre, men jag lyckas alltid komma för långt till vänster på bilden.

Och ja, jag använder mig av sidospeglarna. 

Det känns alltid liiiite bra när även män måste börja om när det backas.

Har jag någonsin sett en vackrare tulpan? Den växer vid husknuten hos Anders och Åsa nere på andra sidan vägen. 

(Anders är Ecke och Britts yngste son).

I gläntan vid vår vedbod får det växa lite som det vill. Det är vackert det också. 

Och likt små öar på gräsmattan blommar styvmorsvioler i sällskap, men dom kom inte med på bild. 

Klippte nästan hela framsidan idag - paus någon gång när orken tröt - och pv tog sista biten, den närmare slänten. Det var medan jag ordnade med middagen. 

Violerna klipps inte, däremot rök en hel hop maskrosor som ju är jättefina under blomning, men måttligt vackra som dunbollar. I alla fall på gräsmattan.

 Och så ett kvällsfönster från ellem ...

Den tionde maj, det var i den vevan vi firade AP:s 50-årsdag, då kom den här bilden till min mejl. Där har den legat och känt sig halvt mobbad i drygt 2 veckor, men nu så! 

Så här skriver avsändaren, som alltså är ellem i Skellefteeå: 

"Här kommer kaminfönstret där jag sitter i stugan. Nu är vattnet på och jag har städat. Ska nog sova här några nätter nästa vecka:"

// Tack ellem! Så rart av dig! Ja, du är väl igång och simmar som bäst, eller är det för varmt i vattnet nu ..., ja, för dig, din friskus?

Bästa tiden ...

Men så tänker jag ju i april, maj och augusti också. För att inte tala om månaden september! Minns första åren i Skåne, då vi hade ett jättestort rapsfält bara utanför tomtgränsen .., hur den där söta doften kom insinglande genom sängkammarfönstret! Vilken lycka. (Bilden togs idag, på väg till Slöinge. I Skåne är det ju rapsfält överallt, känns det som!)

Och våren 1969 när klass 9A åkte på skolresa till Hamburg och jag stod i tågkorridoren och för allra första gången i mitt liv såg blommande rapsfält! Det var knappt att jag trodde mina ögon! 

Tänk, om man då vetat att detta skulle bli en del av ens liv.

När man utflyktar sig ...

       

Bilden från 2017, när vi hade Maja och Anders (inga småpojkar fanns då) på besök. 

När det blir vår och sommar, då förändras vår tillvaro. Rabarberpajen vaknar till liv .., det blir kaffestunder hos grannar och jag planerar för surströmming här nästa vecka. Om vädret tillåter, är vi utomhus mest hela tiden. 

Igårkväll, när vi egentligen hade tänkt ha grillat till middag, frågade pv om vi inte kunde köra till Skepparstugan i Steninge. De förra ägarna har efter hur många år som helst tackat för sig - och inte kan det bli lätt att vara den som tar vid. Nåväl. Vi åkte dit, upptäckte att på verandan - i solen - var det fullsatt och inte en enda människa kände jag igen! 

Det tog tid innan vi fick beställa och ännu längre tid innan vi fick våra pizzor, men det är väl förlåtligt så här i början och innan all personal är på plats. Allt är förlåtligt så här i början, känner jag. 

Tittade efteråt in hos friherrinnan (bor 2 minuters promenad från Skepparstugan) och A-M som satt i vardagsrummet hos den förstnämnda och där vittnade om en himmelskt god hälleflundra, inhandlad hos fiskhandlaren Andreas som var onsdag har sin fiskbil utanför Hemköp.

Också bild från 2017

Sen hemåt. VM-hockey och Sverige som fick pisk av Norge, aj, aj, aj .., ja, det var inte roligt. Jag struntade helt enkelt i eländet och gick i säng. Vaknade 05:00 av ett ihärdigt ko-ko:ande .., det var göken som måste ha suttit alldeles här intill. En timme senare gick jag ner och gjorde mig frukost, släppte ut katterna, gav dem mat, rensade kattlådan och förberedde pv:s frukostbricka, t.om skalade hans ägg och plockade in mynta till hans te. Kände mig som en God Sambo, ja, fattades väl bara glorian. 

Två timmar senare kom han ner. Inte undra på att den mannen är trött, som han arbetar med bygget!  Alla fönster är nu på plats och såväl idag som igår sågade han till panelbrädor. I övermorgon plockas gipsen bort. I skrivande stund spikas det. Pang-pang-pang-pang!

Dagens fönster ...

... fångades under förra höstens resa till Malå. 

Tänk, så många ödehus vi såg längs vägen! 

Och vilka ljuvliga små ställen, många av dem i Hälsingland! 

Sörfjärden och Norrfjärden .., där vi tog rast och drack kaffe vid (Botten-)havet och pv tog sig ett lunchdopp.

Det var ställen som vi inte ens visste fanns och det var vindpinade tallar och bara sååå vackert!

Några dagar i Skåneland ....(långt inlägg).

Tåg Halmstad -Hyllie onsdageftermiddag. Som alltid mängder med passagerare, men de flesta kliver på i Helsingborg och i Lund fullkomligt väller det in människor! 

Skrev ned stödord för mitt minne under resans gång. 

Skyltar i närheten av Laholm:

M Magnusspons potatis

Björns Gård

Beslagsdesign

Fragment av samtal från medpassagerare: 

"Men i morgon kanske det blir fint väder, eller på söndag. Vi ska ha dansuppvisning. Och nationella prov nästa vecka. Oj, så eleverna ska våndas!"

"På Ica Malmborgs i Malmö finns jättegoda, stora baguetter!"

"Hur ska vi göra med ansökningarna? Det är låga poäng rent allmänt  ..?" sägs av två äldre män i kavaj och fluga och den ene, den rejält mycket äldre, har en elegant mustasch som torde kräva rejält med underhåll. Männen viftar med A4-papper med universitetets logga längst uppe. 

Mitt emot mig sitter en man i 35-årsåldern kanske. Kanske från Latinamerika? Nej, vi pratar inte med varandra .., han har hörlurar och blundar ofta. Ibland tittar vi ut genom fönstret samtidigt. Han ser snäll ut. 

Snett mitt emot mig sitter en kvinna och läser en bok och omslaget matchar hennes väska och hennes kläder och på bokens omslag kan jag se texten FLAUBERT. Jag tänker att hon kanske läser den på franska, eller handlar boken möjligen om författaren Flaubert?

Vid Malmö Central stiger många av, därefter blir det Triangeln och sedan Hyllie; det är där jag hoppar av. Hittar inte hållplatsen till buss nr 6 till Bunkeflo .., frågar en dansk man som säger att han kan visa mig, han ska ändå åt det hållet, ja, det är vägbygge som gör att hållplatsen flyttats. 

Kommer till Bunkeflo och där är två trötta pojkar som kivas med varandra. Maja tar nattningen och lägger fram morgondagens kläder samt fruktlådan till Elliot. Så mycket att tänka på som småbarnsförälder! 

Torsdag. Maja stiger upp vid 4-tiden! Jag dricker kaffe med henne vid 5 och har svårt att somna om. Halv 6 ger hon sig iväg. Halv 7 är båda pojkarna vakna och äter frukost. 

Lämnar dem till förskola/skola, ger katterna mat, simmar i poolen ensam för mig själv och hör koltrasten flöjta mest hela tiden. 

Senare på dagen är det Sommarfest på förskolan och storasyskonen får förstås vara med, så jag hämtar Elliot (Viggo är ju redan på plats). 

På Stora Ängen vimlar det av ystra barn och säkerligen trötta föräldrar som kommit från jobbet (somliga är föräldralediga) och alla har picknickfiltar och barnen kalasar på Pågens kanelbullar, utom en pojke som visar upp sin JÄTTESTORA kanelbulle

"Titta här!" säger han. 

När festen är tillända kör jag hem med Viggo. Elliot får följa en kamrat hem till honom. Maja kommer hem vid halv 5, är trött och slut på och vi äter hämtmat från en thairestaurang i Limhamn, några minuter bort. Anders är på jobb och blir borta i flera nätter.

Några timmar senare läser jag Hattstugan två gånger för pojkarna och får rätta till det hela .., nej, tomtemor ska såklart inte ge barnen smäll när hon kommer hem, det är ju förbjudet, men då .., då boken skrevs, då var det tillåtet. 

Pv som varit hemma och haft undervisning för D, ansluter vid 19-tiden, äter rester och säger att katterna där hemma får vara inne över natten, tills vi kommer hem. Kattluckan är låst och på utsidan står en slags brädgrind och blockerar luckan. Nu ska väl ändå inte den svarta rackaren ta sig in?

Fredag, idag alltså. Pv skjutsar pojkarna till förskolan/skolan och därefter kör vi till hans yngre bror som bor ute på landet, någon mil från Lund. 

Det var han som drabbades av en stroke för kanske två år sedan?

Bra är det inte .., yrsel och dubbelseende, men spela trummor kan han som förut, men är då helt totalt slut på efteråt. 

"Det är väl någon slags hjärntrötthet ...?" tror läkarna. 

Vi sitter på altanen i solskenet .., och hundarna Vilma och Legolas vill hela tiden bli kliade, allra mest kelig är Vilma, en svartlurvig madame från Rumänien. Det är Legolas som syns på den översta bilden, med tassarna i kors.

Ulf blir trött och går och vilar när vi åker. 

Sist av allt till Västerstad där vi firar att min systerdotter har klarat körkortet! Vi har med oss supergoda räkmackor och någon timme blir vi där .., sedan bär det av hemåt och i Röstånga stannar jag till och ber pv att köra sista sträckan, elva, tolv mil kanske. Själv pratar jag länge, nästan 1 timme, med Bettankax. Det blir prat om allt och inget, mest om statarlivet kanske. 

Kommer hem. Katterna är försvunna, kattluckan inputtad och ligger på golvet i pannrummet och grinden som skulle blockera ingången, ligger på gräset. Kattmaten nästan helt uppäten. Alltså har den svarta katten varit här igen!! Paddan är den som först kommer skuttande och någon timme senare uppenbarar sig Vickan. Liiiite sur är hon allt, men ligger nu i soffan Ektorp här intill mig och sover. 

I morgon blir det inköp av kattlucka som kräver att katten har chip i nacken för att ta sig in.

Om sommarjobb ....

Bilden: Nej, pElle brydde sig inte om sommarjobb. Han tog det mest piano. 

Frågade för några dagar sedan om det här med sommarjobb och nu, hemkommen från Skåne, läser jag kommentarerna. Sååå intressant, tycker jag. 

Så här skriver annannan

Sommarjobb! Har bara haft sådana som jag valt för att det var kul (ponnystuteri!) eller yrkesförberedande (två olika lantbruk). Ponnystuteri var mina två första somrar på gymnasiet. Så himla roligt och utvecklande (fattar jag ju nu med vuxna ögon) att vara ensam med en annan ganska jämnårig och ha ansvar för många ponnyer, träna unghästar och till och med hjälpa till med hingsthållningen. Fickpengar och fritt vivre. 

På lantbruken fick jag lantarbetarlön, faktiskt, fast att jag var rätt okunnig när jag började. Det var nog en månad på vardera stället. Folk som mina föräldrar kände. Första var sommaren när jag tog körlektioner och det var nära hemma så jag cyklade. 

Det andra var sommaren efter och då hade jag körkort så jag kunde köra själv. Mina föräldrar hade sommarlov så jag kunde låna en bil varje dag. Jag är så himla tacksam för alla de här jobben och de människor som litade på mig och var snälla och hjälpsamma och den praktiska erfarenhet i verkligheten jag fått genom dem! / annannan

Och Lena i Skåne berättar ...

Sommarjobb…hacka betor, lååånga rader som skulle göras och det var oändligt tråkigt. Betydligt roligare var att få köra traktor på ängarna när det skulle lastas höbalar, jag var minst och kunde inte varken kasta upp balarna på vagnen och inte lava dem som man skulle så jag blev traktorförare som 14 åring!
Hälsar Lena i Skåne

//Tack annannan och Lena i Skåne som berättade! 

Själv undkom jag skogsplantering - vet egentligen inte varför -men mitt enda riktiga sommarjobb var på Vattenfalls kontor i Bastusel, några mil från Malå. Arbetet bestod i att sortera fakturor (kommer fortfarande ihåg företagsnamnet Bulten Kanthal) och den sista veckan på sommaren hamnade jag i växeln och höll på att ställa till ett elände, då jag var morgon ringde och väckte den unge mannen som några år senare skulle bli pappa till mina tre barn. Han sommarjobbade då i skogsplanteringen i Lycksele; det var tidig uppstidning och han var förmodligen orolig att han skulle försova sig.

Var gång jag ringde, råkade jag spärra andra samtal och tänk, om det hade hänt någon olycka! Det var korta samtal, kanske 5 minuter, men det räckte ju. Det här var före mobilernas tid. Vilken tur att det bara handlade om fem dagar!

Dagens fönster ...

"Hej!

Här kommer några bilder från vår Dalslandshelg.

De här två är från vandrarhemmet i Bengtsfors där vi bodde.

Det övre från övervåningen som i år blivit renoverat så fint. Fint ställe slå sig ner på.

Det nedre fönstret är från det gemensamma köket på nedervåningen. Här fanns allt man behöver för eventuell egen matlagning.

Verkligen ett vandrarhem att rekommendera. Fint läge och bra standard. Nya badrum med dusch på övervåningen. Något små badrum, men det funkade bra.

Lakan, handdukar och en enklare frukost ingick i priset = 895 kr för ett dubbelrum.

Ja om någon har vägen förbi!"

//Tack Annica/Turtlan! Perfekt med såna här tips nu inför sommaren!

Här en länk till vandrarhemmet.

Kvällsbilder från Stockholm ...

Och tänk, att Anna nu bor så centralt i Stockholm, att detta har hon liksom utanför knuten!

Nära till jobbet också. "Åtta minuters promenad!" säger hon, som i många år pendlat från Ekerö till Kista. 

Så många timmar i bilköer! 

Ska bli spännande att hälsa på och se en annan sida av Sthlm, ja, jag har väl inte sett så många sidor egentligen.

Anna tog bilderna.

En slags resumé ...

Såå .., vad har då den här dagen bjudit på?

Jo, en sväng till Lidl för att där upptäcka att butiken - som för övrigt annonserat om billiga uteblommor - är stängd i ett par dagar. 

Jag är inte den enda som får vända i dörren ..,fyra  andra kvinnor kommer gående med bestämda steg och jag säger att "det är ingen idé, det är stängt!" och lika raskt hoppar de in i sina bilar. 

Köper i stället pelargonior hos Latnmännen i Harplinge, plus nya läsglasögon (3.5 i styrka) och en vacker stäppsalvia. 

Blommorna hamnar i växthuset, på den bänk som vi bar in idag. Å, så mycket finare det blev, när blommorna kommer upp lite. 

Vickan blev helförtjust och har flera gånger idag hoppat upp på bänken och sitter sedan där och beundrar utsikten. Eller nåt. Paddan nöjer sig med att inspektare fönsterrutorna som jag dagen till ära har putsat. 

Så har vi haft rabarberpaj-besök av Eva och hennes make. Detta var årets första rabarberpaj och den blev något så vansinnigt god, med Sia-glass till. Mums! 

Det blev två timmars prat ute på altanen .., prat som handlade om glädjen med fågelappen Merlin (Tack Bert! jag har haft den tidigare, men av någon anledning tagit bort den) .., om sommarjobb blev det också pratat och Ulf berättade om hur han i sin ungdom fick sommarjobb på mejeriet i Halmstad. 

Han hade då, tillsammans med någon annan, ansvaret för att fylla förpackningar med gräddfil och hur detta gick till.

Själv berättade jag om döttrarna vilka deltog i Domänverkets skogsplantering hemmavid, något som sannerligen inte var särskilt populärt. Mycket mygg och upp i ottan oavsett väderlek, men bra med pengar blev det! Om någon läser här ..., hade du/ni något sommarjobb som ni minns? Ni får gärna berätta/kommentera!

För övrigt har jag befriat vår enda röda tulpan från att strypas av en "gren" från humlen, den som ska slingra sig uppför spaljén. Det var helt otroligt som den snurrat in sig längs tulpanstjälken och på bilden har jag lyckats frigöra den arma tulpanen någorlunda, den stod nästan dubbelvikt mot väggen när jag upptäckte den! 

Så har pv kommit hem från kören .., strax dessförinnan hade den svarta katten kommit in genom kattluckan och skulle just ta sig lite god kattmat, när jag i ögonvrån såg den. Jag kan säga att det tog inte många sekunder innan den försvann ut samma väg som den tog sig in! Nu har jag så dåligt samvete, så jag ställde ut ett kaffefat med kattmat. Tänk, om den svarta krabaten är utsvulten! Ja, jag vet; tala om kontraproduktivt.

I morgon bär det av med tåg till Bunkeflo, men enbart för mig, då pv på tordsag eftermiddag har extraundervisning med flickan D som kommer en gång per vecka.

Så har den här dagen varit och så här vildvuxen är rabatten mot väster. Det är är helt okej. 

Det är som med katterna som är så egensinniga .., jag blir glad av blommor som gör lite som dom vill .., som dyker upp där jag minst anar det.

Dagens fönster ...

Det är inte ofta vi besöker hamburgerrestauranger, men ibland så. I Falkenberg finns Mr York och det har hänt att vi, om vi är där vid lunchtid, svänger förbi och tar var sin ostburgare där. Max i Flygstaden får väl kanske ett besök per år och nu blev det ett sådant.

Nu var det mitt på dagen och många bilister som expedierades via "luckan", men vi satt inomhus. Mest unga män som arbetade, nej, en tjej såg vi. 

På väg till bilen fångades fönstret och innan vi var hemma öste regnet ner.

Resumé över en underlig dag ...

En dag som bestod av besök på ortopedmottagningen - men inte borttagning av gipset - tvärtom, ännu en vecka till ska nya gipsen vara kvar, då kirurgen ville vara bergsäker på att plattan, stiften och reparationssenan ska hållas säkert på plats. Bilden togs på väg till huvudentrén. Älskar färgen! 

Nåväl. Det känns tryggt. Pv kan inte böja ring, - eller pekfingret det minsta lilla och det lär ta tid och många rehabstunder för att få det hela att fungera.

 Helt säkert att det blir som förut, kunde den vänliga läkaren inte heller garantera. 

I ortopedmottagningens korridor satt dessa målningar på gips ..., ja, vad ska man kalla det? Målningarp på gips, det kanske räcker?

Såååå fint,. tyckte jag. Och apropå kaniner, så kom Vickan in med ännu en kanin ikväll. Hu! Död, tack och lov. 

Efter läkarbesöket bar det av till Sonja, men se, där på hennes avdelning hade magsjuka slagit till och även Sonja var drabbad. Vi vände kvickt, åkte och handlade livets nödtorft, struntade i badet i havet och så hemåt. Stöp i soffan. Efter fallet i hallen för två veckor sedan värker mina knän i det närmaste konstant. Alvedon och Ormsalva bistår i nöden. Ger det ännu en vecka. Har det inte gått över efter tre veckor, så får jag väl kontakta vården, men vad. ska dom göra åt detta ..? Jag hörde tydligt smällen när protesen slog i golvet. Ja, ja. 

Nu VM-hockey .., Sverige mot Tjeckien och det är kolsvart ute. Har läst ut boken "De barmhärtige mördaren" av Patrik Svenssonoch det var bland det mest deprimerande jag någonsin har läst, nästan så jag fick ont i magen medan jag vände blad efter blad. Deprimerande för att allt detta fasansfulla faktiskt har hänt i verkliga livet. 

Tar tåget till Malmö på onsdageftermiddag för att hjälpa till med pojkarna under två dagar. Så roligt! Pv ansluter torsdagkväll. Då ska det bli bad i såväl pool som i havet!

Malå, måndagkväll ...

Det är inte klokt så vackert det kan vara hemmavid. 

Den här undre tog Maria ikväll.

Dagens fönster ...

Från Monet kommer det här fönstret och så här skriver hon: 

"Hej,Tog en bild utifrån på mitt köksfönster och tänkte på dig. Jag bor på markplan med uteplats och naturen inpå knuten och har så fint omkring mig. I den stora krukan växer några exotiska, från början små svarta frön,  som ska bli en slags ”mirakelblomma” - köpta på nätet. Spännande varje dag! Hälsningar Monet." 

//Tack Monet! säger jag.