Gäddskinn på tork.
Torkad gädda, det blir som chips nästan.
Fast godare.
Och disktrasan.
Utsikt från huset.
Hur många gånger har min mamma sett ut över potatislandet?
Vad tänkte hon?
Vad drömde hon om?
Och huset där uppe till höger, bara intill Olafs (det som var mormors) hus.
Här bodde mormor på sluttampen.
2 kommentarer:
Det är så vackert att man tappar andan - nej, det räcker inte. Hela jag snörps åt.
OM det inte var så förfärligt mycket vinter där uppe skulle jag gärna bo där.
Jag tycker om vildmarken. Och att husen och allt är lite... ja... kärvt, liksom. Inte puttenuttigt.
Funktionellt och rakt på sak. Men såååå vackert!
Kram kram!
ellis: det är precis därför jag tycker så mycket om det där .., det där lite kärva, inte så inställsamma.
Skicka en kommentar