En gång i tiden var Olaf nästan heltidsjägare och fiskare.
Det är han ännu, men nu i tanken.
Oavsett vad vi pratar om, kommer han tillbaka till jakt.
"Sextonkalibers .., du vet ...!"
Olaf är yngst av sex syskon.
Kräfta.
Bor i södra Lappland, i Dikanäs och är hårt drabbad av cancer.
En kämpe är han.
Olaf är min morbror och jag tycker så mycket om honom.
3 kommentarer:
Ååå vilken fin bild Elisabet!
och så fina ord.
Hej kusin. Ja nu har vår morbror lämnat oss. Det är en sorg men samtidigt en lättnad då han i din krafts dagar var en skogen man. Det liv han nu hade i rullstol och sängläge var inte det liv han önskade sa han sista gången jag träffade honom. Jag tycker att det var tur att han hann uppleva sin yngsta dotters bröllop på nyårsafton. Jag tänker mest på moster Gunhild som alltid befunnit sig i skuggan av vår morbror som var byålderman, folkpartist, jaktledare samt mycket mer. Gunhild som är den snällaste människa som finns har inte heller alltid varit frisk, men hållet sin egen hälsa i bakgrunden av sin familj. Jag ska försöka åka på begravningen som lär bli om några veckor.
Kram från kusinen
Kusin Barbro: jag minns att mamma var så glad för Gunhild och att Olaf och hon hade funnit varandra och nu när vi var där .., det var ju nästan första gången som jag RIKTIGT fick träffa henne som vuxen .., och åååå, vilken mjuk och go och rar människa och så oändligt omtänksam!
Har nyss pratat med henne.
Och ikväll ska vi tända ett fint vaniljljus för denne härligt glade morbror ...
Skicka en kommentar