Så vi sitter där ute på altanen och pv har cyklat till Slöinge och hämtat ett rekommenderat brev och samtidigt tittat in på lilla bageriet Solhaga och så, efteråt, blir det kaffe och det goda som han har med sig.
En kardemummabulle till mig och en sockerbulle till honom.
Javisst, ni har helt rätt .,. inte är det underligt att knäna dignar under tyngden!
Och pv hämtar papper och penna och skriver upp viktigheter.
Cykelbelysning, för trettiomilcyklingavseddabyxor (till Anders), Iprén (min idé, tänk om Anders får ont i sin långa rygg!), Idominsalva för ömmande rumpor .., och lite annat.
Sen hämtar han det ännu inte bevittnade/signerade testamentspapperet och går över till grannarna.
Harry följer efter .., glatt svansviftande.
Och jag sitter där och ser en häger flyga förbi högt ovanför huset ... och jag tänker att få sitta så här i solskenet och dricka kaffe och titta på en häger .., och för stunden inte ha minsta lilla ont i någon led .., det är inget annat än ren och skär nåd.
8 kommentarer:
Bra att ni skriver.
Ja jag förstår dig precis. Att inte ha ont är lyx.
Och idag kommer Marcus hem, det är också lyx. :-)
Ingela: jag lever ändå med en oro att nånting ska hända, för jag vet ju att då blir det knepigt. Ibland är det dumt att ha livlig fantasi. Ofta önskar jag att min lilla 1:a i Ystad hade gått ha kvar, som säkerhet .., hyran var så otroligt låg.
Ulrika: ja, det är UNDERBART!
Och jag har fritt i helgen och börjar inte förrän på måndag klockan tre .., sån lång ledighet har jag inte haft på flera veckor!
Ljuuuuvligheter.
När vi köper hus, då ska vi skriva. Har vi sagt. Ja för man vet ju faktiskt aldrig...
Och trettio mil, det är verkligen imponerande! Jag tycker att jag har cyklat långt när jag cyklar två mil...
Man vet ju aldrig vad som händer i livet och om man nu inte gifter sig så är ett testamente jättebra.
mossfolk och Gunilla: även om man gifter sig, så är det knepigt. Men har man INGET alls skrivet, så är det ju ännu värre.
Men om man är gift och bara har barn (och hus och bil och vovve) med varandra så borde det väl inte vara något krångel?
Tänker jag som har det så.
(Jo, krångligt så in i sjutton förstås, men inte nåt regelkrångel dessutom, menar jag ju.)
För övrigt håller jag med Ingela.
Skicka en kommentar