Här sitter vi och småpratar om allt och inget.
Erik, 12 år, är också med.
Hans mormor berättar om hur finurligt det var i skolan, ja, hur eleverna i hans klass varje vecka har fått skriva ner "Veckans Ögonblick".
Lite påminner det om det ni vittnar om er glädje; bara det att ögonblicket ju kan vara av alla möjliga slag.
Så alldeles vanvettigt påhittigt av barnens lärare! tänker jag.
"Erik .., minns du nåt sånt ögonblick som du skrev om ...?" frågar hans mormor.
Efter en stund kommer han ihåg.
"Ja, det var när pappa och jag paddlade kajak och så, alldeles vid sidan av vattnet, just vid kanten, där såg vi en död gädda som var jättestor ...", säger Erik leende.
Jag älskar sånt där.
Små, små skärvor av det vi kallar för livet.
1 kommentar:
Mysigt!
Skicka en kommentar