 |
| I stallet i Tvååker fanns ett badkar, men utan vatten. Vilket elände för lilla Nelly |
En gång i ett annat liv, det var i början på 80-talet, satt hela familjen - den som fanns då - vid ett bord på en enkel restaurant i landet Grekland.
Inte långt ifrån oss - vid ett långbord - satt en grekisk familj, ja, dom var säkert tolv, tretton stycken, minst .., och där fanns en ingift finska med hennes kritvithårige lille son och hela tiden gick lillkillen mellan sin farmor och farfar och det var släktingar hit och dit och han fick ömsom lugg och ömsom pussar och jag tänkte att åååå, tänk att få ha det så .., tänk, att få ha en stor familj omkring sig, vilken outsäglig glädje!
Ungefär så var det förra lördagkvällen.
Då satt båda döttrarna vid matbordet och där var Sonja och Gösta och pv .., och jag kände mig så oändligt rik! Och AP var själaglad över att hästen nu skulle få komma hem och ja, allt var bara värme.
 |
| Ja, ja ... man kan väl krafsa lite då, eller bara stå stilla och vara vacker. |
Att ha två hundar i huset kändes också bra.
Tant Nelly, som inte är så där förfärligt social utan mest av allt vill gräva i vattenbaljor, hon sprang omkring och viftade på sin lilla svans och det värmde också.
 |
| Kaijas hand. |
På lördagseftermiddagen kom min före detta svägerska Kaija på besök.
Det var nog tjugofem år sedan sist och det blev ett par timmar med mycket prat och skratt kring köksbordet. Efteråt, när Kaija hade åkt hem, kom ett sms farande genom rymden och när äldsta dottern läste upp det, ja, då ville mitt hjärta sprängas!
Om du läser här Kaija, så t a c k!
Härligt var också besöket på Fotografiska och att på kvällen få borsta Emmas hår och att få sitta på sängen i Emils rum och titta på när han spelade nånting som jag inte fattade vad det handlade om och att bli bjuden på god mat och dricka gott vin .., allt värmde hjärtat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar