Elisabet

Om man ställer en fråga ....

Igår skrev jag följande rader på Facebook: "Någon som har testat den här manicken och vill ge den ett omdöme?"
Det var nämligen så, att mellan varven när jag tittade på något sjukhusprogram med närbilder av operationer i hjärnor och käkar .., ja, då dök den där reklamfilmen upp och till slut hade jag förstås blivit aningen intresserad.

Själv har jag en sån här sten - en helt underbar present från min systerdotter Rita -, och den fungerar jättebra! Sitter jag med fötterna i varmt vatten en bra stund, så är det en enkel sak att få bort förhårdningar på foten.

Men nu funderade jag som sagt på den där apparaten och ställde den där frågan.

Och här är svaren: 

22 personer svarade på min fråga.
Av dessa var tolv övervägande positiva, somliga närapå frälsta.

Från Skåne hörde Kerstin Hedgren ("Suverän!"), Christel Lindqvist ("jättebra!")  och Linda Jönsson (som fyller år idag, grattis, grattis! "Fick den i helgen, älskar den redan!") av sig.

Vera Sikmo i Jämtland skriver att "den är hur bra som helst!", och liknande utlåtande kom från den hockeyintresserade Agnetha Stensdotter i Skellefteå ("funkar jättebra!"), Lena i Västergötland ("Fungerar bra!") och Kerstin Sjölund i Svedjan ("jättebra!").

Eva Grelsson på Frösön skriver även hon att den "fungerar jättebra!"

Allra mest lyrisk är min före detta arbetskamrat Hanna Edensten i Ystad.
"Jag använder den regelbundet och älskar den!" skriver hon.

Ja, min före detta svägerska, Kaija Åkerlund i Halmstad, hon har minsann också Skådat Ljuset.
"Bästa köpet jag någonsin gjort!" 

Sen har vi dom som är lite mer konservativa vad gäller fötterna.

Christina i Norrtälje, nja, hon tycker nog att skrapa är lika bra.

Självaste doktorn, madame Jaktlund, hon föredrar manuell fotfil.
 

Friherrinnan i Steninge, hon går ner till stranden och hämtar en tångruska, lägger den i hett vatten tillsammans med grovt havssalt och grönsåpa och sen blir det vanlig fotfil och detta är rena dundermedlet, skriver hon. Som ni ser på bilden finns det gott om tång i Steninge.

Britt-Marie Sellman i Malå tycker att ..."den funkar, men ersätter inte en fotvårdare".

Ulla Björklund - Hultdin - även hon i Malå -, skriver att hon använder en credohyvel och sen vanlig fotfil. (En credohyvel används för att liksom skära/skrapa bort det värsta ...).

Ingela i Malå och Marianne Bokblad i Söderköping, ja, dom pratar om nån slags mirakelstrumpa som ska bäras under någon timme och genast vet Rexxie hur man kan fixa en sån strumpa alldeles på egen hand (dom lär vara dyra ..).

Så här skriver han: 
 "Inuti sockorna finns en lösning bestående av AHA-syror, mjölksyra och flertalet vårdande ingredienser såsom Kollagen, Aloe Vera och Gurkextrakt"
Så vill man förenkla det hela lite, en skvätt filmjölk + riven gurka i en plastpåse och så har du dem på fötterna en timme om dagen i 10 dagar.

Själv går han till den här madamen som pysslar om hans fötter. 

Sist av allt har vi dom  t v e k s a m m a. 

Barbro i Uppsala har ännu inte vågat skaffa nån sån där pryl, men nu .., nu har hon bestämt sig!

Ullah Åkerström (jag tror i Göteborg ....?) vill gärna ha en, men är den hemskt dyr ..?
Knappt 400 kronor, Ulla .., sen ska man förstås köpa till nya "sliprullar" allt eftersom, så i längden blir den säkerligen inte så billig. Tångvarianten som friherrinnan praktiserar, är nog lika bra.

Slutligen har vi den rara madamen som sommartid bor på en pytteliten ö i Stockholms skärgård - Lisbeth Engström-Danne .., hon bryr sig inte så värst i den där apparaten, hon fascineras däremot av att så många verkligen tog sig tid att svara!

Det gör jag också - fascineras - och jag tycker att ni är helt underbara!
Här får ni några små rosor att titta på som tack för hjälpen när det gäller fotvårdsforskning!

Och Scholls pr-avdelning kan, om dom råkar läsa här, gnugga händerna och säga att "den reklamfilmen lyckades vi verkligen med .., titta här, en underlig madame i landet Halland har gjort ett helt inlägg om vår hyvel, hahaha, det blev verkligen en femetta!"