Elisabet

Sjätte juni ....

Som om nu ingen skulle ha en aning om just detta.
Men så är det.
Nu går det fort!

Den där flaggstången som någon skulle få som present för ett par år sedan, den ligger nog fortfarande kvar i någon butik, men det spelar ingen roll, den kommer nog vad det lider.
Igår hängdes den här - något mindre - varianten upp och tänk, så fint det blir mot blå himmel!

Vi äter frukost ute på altanen.
Varmt och skönt, men under parasollet är det bara lagom.
Tänker på vad lite som behövs för att göra hjärtat varmt ..., assietten från England som min systerdotter förärade mig i födelsedagspresent (sex stycken, bara en har kraschat, men limmades ihop av pv, jag tror att det är den som är på bilden) .., den lilla underbara äggkoppen som jag hittade på Antikkulan hitom Ängelholm (antikkulan heter dom på instagram) - som jag älskar den! - och till detta pv:s hembakade bröd och björnbärsmarmeladen som är så god!
Och kaffekoppen förstås, inhandlad i Skärhamn i Bohuslän.

Ulfs stuga ...

Efter frukosten ringer jag till min kusin Ulf i Dikanäs.
Det var hos honom vi satt vid köksbordet och åt stekt röding.
Idag blir han 53 år.
Ulf är min yngste kusin och en alldeles underbar sådan.
Man kan nog säga att det här med att tycka om det enkla, ja, det finns nedlagt i generna.
Det här är hans stuga och utsikten är ljuvlig.

Aldrig har våra jordgubbsplantor varit såååå dignande med bär som just nu!
En enda liten planta har förirrat sig till varmare breddgrader och frodas nu i växthuset och efter frukosten frågar pv om jag vill ha efterrätt?
Jo, en e liten jordgubbe har fått färg och han delar den broderligt.
Hur den smakade?
Just ingenting.
Och i övriga landet .., ja, jag kan säga som så, att hus, - och kattskötarna, dom kommer att kunna äta sig mätta på jordgubbar!

På Instagram har jag sett att AP varit ute och löptränat med hästen Gabbelito vid sin sida.
Nu på morgonen har jag dessutom ett meddelande där hon berättar om 11.5 kilometer på rullskidor!
Det blir ett långt samtal mellan henne och pv .., mest om rullskidåkning .., om en bruten handled som väl snart är som vanligt igen .., om balans när det gäller rullskidorna (diagonalproblem) ..,och om vilken dag som är bäst att åka det där Öppna Spåret.

"Det  m å s t e  bli på måndagen, annars kan vi inte heja på er .., tänk, nya bjällran, den ska minsann få ge ljud av sig i Evertsberg, Risberg, Oxberg, Hökberg och så i Mora förstås!" säger jag som är hejaledare, det enda jag är verkligen bra på när det gäller idrott.

Och i Malmö har det varit skottlossning och jag vet någon som arbetade natten mot idag och det händer att jag ibland önskar att denne någons yrkesval blivit ett annat.
Den där sjukvårdsutbildningen som denne någon just nu har sommarlov ifrån, visade sig dock vara till nytta den här gången.

Men nu stundar elvakaffe på altanen tillsammans med friherrinnan och en för dagen ledig pv.
Själv ska jag arbeta, tre till nio.
Igår ramlade jag ihop i en hög efter en superstressig eftermiddag.
Tack och lov att det var Joakim som delade passet med mig.
Han är lugn och trygg; en veritabel klippa såna här gånger och dessutom har han koll på beställningar och annat.
Ikväll är det Malin och jag själv.
Det blir bra det också - hon är snabb och effektiv -!