Elisabet

Känns som helg ...

Idag fyller min före detta svägerska sjuttiosex år. Hon är lika gammal - eller ung - som min syster i Australien och hon är äldst av fyra syskon. Det är hon och tre bröder.

Flera gånger idag har jag försökt ringa henne, men utan att komma fram .., och jag tänkte att hon kanske hade gäster. Nej, så var det inte. Hennes son ringde upp mig och berättade att hans mamma har hamnat på ett korttidsboende i väntan på något annat, då hon inte längre mäktar med att bo på egen hand.
Det är minnet som sviktar.

Svägerskan, som heter Elenor, har varit världens bästa svägerska.
När jag som artonåring blev gravid, var hon från sekund ett så stöttande och hon har älskat våra barn nästan som vore det hennes egna.
Och mig också. Jag har verkligen känt mig älskad av henne.
Så där reservationslöst.

Ja, det var ett tråkigt besked.
Ska ringa henne senare ikväll och hoppas att hon inte blir alltför stressad om hon nu inte kommer ihåg mig ., jag får försöka hitta trådar från förr att dra i.
Trådar från den väv som är minnet.

Igår blev en sån härlig dag och nästan hela tillbringades i Skallkrokens hamn.
Friherrinnan bjöd på en ljuvlig äppelpaj med vaniljvisp .., senare på kvällen kom Eva från Tyresö med sin halvlånge man och drack kvällskaffe med oss och från fem till sju var ju pv hamnvärd.

Själv satt jag och solade .., tog mig ett dopp .., pratade med förbipasserande (en kvinna med två barn log och sa "ja, här har du skönt, kanske härligare än att stå i kassan på Hemköp med jättelång kö?" och där var båtgrannen Björn från Kvibille vars båtmotor är stendöd sedan någon vecka tillbaka .., och som han har kämpat (hög igenkänning)!

Eva var ju så förfärligt sjösjuk i förrgårkväll, men piggelin efteråt.
Igår kom så den här bilden.

Varje förmiddag går hon och maken en flera kilometer lång promenad söderut längs stranden och nu kom dom till det som väl mest liknande en installation av drivved och Evas man tog fram mobilen och här är bilden!
Jag tycker så mycket om den!

Här har jag krympt bilden lite, så man kommer närmare denna glada och tålmodiga madame. Så fin hon är på bilden!

Tjugo minuter innan pv kör iväg till hamnen och värdskapet, ösregnar det ute.
Då blir jag hemma.
Ska repristitta på "Arkitekturens pärlor" och ringa till Sonja och höra hur det går med träningen? Själv är jag ju sannerligen ingen mästare av den grenen. Träningsgrenen.

Apropå bilden just här ovanför: Friherrinnan sa, under ett besök här ...,"Är det ett ogräs du har i krukan?"
Ja, det tror jag. Kanske kvickrot. Men det är ju fint. Vacker grön färg! Det får allt vara kvar.)