måndag 20 december 2021

Dagens fönster ...


Tänkte mig ett riktigt juligt fönster som dagens variant, men så har jag tittat på  Nyhetsmorgon och deras prat om alla krav och all ångest som julhelgen framkallar hos många människor. Alla som är ensamma .., alla som känner sig tvungna att fira en jul som inte alls är vad dom  e g e n t l i g e n  drömmer om. Så mycket besvikelse. 

Då tänkte jag att det kanske är så här det känns, som på bilden. 
Ett enda oöverstigligt berg att ta sig över; ett berg av förväntningar.

Men man kan ta det piano också. 

I programmet tipsade en av dom inbjudna experterna att man kunde bjuda in grannarna. 
"Ja, fast här i vårt land hälsar vi ju knappt på våra grannar ...",  sas det unisont. 

Gör man inte?
Det tror jag faktiskt är ett storstadfenomen.

5 kommentarer:

Bert Bodin sa...

Här i huset hejar vi på alla grannar. Det finns många tillfällen till samtal och småprat, oavsett om man träffas i huset kvarteret, eller råkar ses på fiket ute på stan.

En vanlig man sa...

Jag såg det där. Jag stör mig på personer inbjuda till nyhets- och andra TV-program som ofta verkar resonera som om Sverige är lika med Stockholm. Visserligen säger det mer om dem men ändå...

Elisabet. sa...

Bert Bodin och En vanlig man: precis! Det är ju oftast det perspektivet som gäller - alltid -. Möter man någon här när man är ute och går med harry, hälsas det så gott som alltid, dvs, om dom inte går med hörlurar/earpods .., då nickar dom bara.

Anonym sa...

Här hälsar vi också på varandra. Även de man möter på promenaden men inte känner. ellem

Elisabet. sa...

ellem: heja Skellefteå!