Kvällens avsnitt av Husdrömmar ...
Den här säsongen har verkligen startat bra! Frånsett förra avsnittet som var så vansinnigt stressfyllt, tycker jag att den här omgången går i ett lugnare tempo än tidigare. Sååå mycket behagligare! Och detta att programledarna inte är i fokus, tycker jag också är så skönt.
Och sen är det ju förstås hus-människorna som gör det hela.
Som ikväll, den kvinnliga arkitekten Solveig, uppvuxen i Skåne, men som bor och arbetar i New York och nu har ritat och låtit en viljestark byggherre förverkliga hennes dröm om ett hus i Sandby, inte långt från havet .., ja, men det blev ju bara så bra!
Denna lugna Solveig betydde ju precis lika mycket för programmet, som själva huset. Likadan dialekt som Bettankax också, tyckte jag.
11 kommentarer:
Här satt jag och läste din inlägg och höll med dig om allt.
Dina slutrader såg jag inte komma. Jasåminsann, är det så jag låter.
Som undertecknad också, tror jag. Samma dialekt alltså. Tack för tipset! / annannan
Bettan och annannan: ååå, då kan ni skatta er lyckliga! Det låter så snällt!
Så glad att Gert och Anne är med i mindre utsträckning.Är ingen favorit av någon sv dom faktiskt
Som det nu är, tycker jag att det är perfekt. Men jag tycker om Gerts kommentarer, han tänker på detaljer som jag aldrig funderat på.
Det är mer dialekten vi har gemensamt. Jag tror inte jag har det där lugna snälla tonfallet. Har mer bråttom. Jag ser i programmet att hon är från Asmundtorp vilket är en bit nordväst om min dialektregion. Man kan lite lite höra det när hon säger bokstaven "u", att den har en liten aning av spetsigheten som hör nordvästra Skåne till (blir mer som ett tyskt ü när man kommer längre upp). Men att det är skönt att höra henne, det håller jag med om!
SF som kanske inte pratar svenska/skånska med så många som har annan dialekt än just skånska har kvar sitt skånska tonfall. AL däremot som antagligen mest omges av människor som pratar svenska från andra delar av landet har utvecklat den där skånskan med oskånskt tonfall som är en vanlig hybrid hos skåningar som utvandrat norrut. Slut på lång utläggning som antagligen inte ens intresseklubben följt. / annannan
Jodå, det var hur intressant som helst det du berättade om! Alldeles nyss - innan jag läst din kommentar - 14.20 (tisdag) skrev jag in Asmundtorp på Google Maps och höll på att trilla baklänges! Det var inte alls på Österlen, som jag trodde! Men vilken behaglig människa hon verkar vara! Underbar röst!
Asmundtorp är nära Svalöv, där Jonas Ellerström växte upp. Jag bloggade i somras om vilken behaglig röst han hade. / annannan
Ja jag gillade huset också. Verkligen härligt och lite grejor så som jag aldrig kommer att ha….
Jag tänkte att det var lite ovanligt att hon bott i usa så många år men inte fått lite amerikansk accent på sin svenska/ skånska. Tycker annars att folk får det lätt. Om än lite.
Turtlan: Och det var en sån ljuvligt fin skånska! Vore jag döende och låg på sjukhus, då hade jag önskat att någon med den dialekten - och det där mjuka sättet att tala - satt vid sängen och höll mig i handen. Och nej, så där avskalat kommer jag heller aldrig att få det. Men det vill jag nog inte ha, om jag ska vara ärlig. Men vackert och vilsamt blir det.
Huset var ju fint, men jag ärvnog lite ”miljöskadad”. Tänkte på hur det skulle funka när snöstormarna kommer! ellem
Skicka en kommentar