Så blev det tisdag ...
Nej, jag hade inte badat i iskallt vatten, men ungefär så här svettigt inombords har det känts idag. Det har bara strulat. Jag kände mig totalt knäckt ett tag. Så här var det.
Igår söndag handlade jag en burk av favoritsalvan Nivea på Dollarstore. Det är en rätt rejäl burk och jag fick den av Maria när vi var hemma i Malå och kom att älska den som hudkräm. Så den köpte jag och därefter tittade vi in hos Ecke och Britt, tackade nej till kaffe och middag, ville liksom bara prata lite, säga hej och höra hur det var på barnbarnets bröllop på Ribban i Malmö. Det kändes helt enkelt som länge sedan vi sågs.
Kom hem och döm om min förvåning när jag öppnade ovan nämmda burk och den visade sig redan vara öppnad; alltså den där "folien" som ligger över krämen, den var sönderriven och man såg tydliga och rejäla fingerspår i den vita krämen. Aj, då!
Återvände till butiken nu på morgonen och det var inga problem att få byta burk - den vänliga kassörskan löste det hela galant -. Men .., att hitta en ny Niveaburk visade sig vara hopplöst. Den var så enkel att hitta igår, och nu .., helt hopplöst. Frågade en ung kvinna som fyllde på varor om dom möblerat om inför Halloween, men så var det inte. Och jag letade vidare och kände till slut hur gråten närmade sig. Höll jag på att bli g a l e n?
Efter vad som kändes som en evighet insåg jag att butiken är indelad i två långsmala delar; den är liksom kluven på längden och igår kom vi ju in via kundentrén, idag gick jag direkt till kassörskan och kom då från fel håll. Ingenting stämde.
Berättade detta för friherrinnan som sa "ja, men det hände mig med, den är så underligt inredd den butiken!" och ni kan inte a n a vilken lättnad detta blev.
Sen kom jag hem och skulle ta mig en titt på mitt instagramkonto. Då blev det ännu värre; helt omöjligt att klicka in sig/mig .., och jag förstod i n g e n t i n g. Det gör jag fortfarande inte.
Att jag blivit kapad på något vis, jo, så är det, men det strular även att försöka komma igång igen, trots hjälp från supporten. Fick huvudvärk, kändes som jag skulle kräkas .., men har nu legat på soffan Ektorp och dragit djupa andetag och tänkt på kriget i Ukraina och alla hungriga barn i Gaza och att allt är sannerligen relativt här i livet. Det kanske är meningen att man (jag) ska vila från sociala medier ett tag, ja, så kan det vara.
Så kan det vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar