Elisabet

....

Fredag. Krånglig natt med värk i ett knä (kullersten i Malmö förstås ..) och en högerhand som ständigt domnade bort, men två småkatter ovanpå mitt täcke blir ändå som medicin. 

Bilden: Platanen utanför biograf Spegeln. 

Skjutsar Elliot till skolan. Nu kan jag vägen precis. Lätt som en plätt. 

Ute på skolgården, just utanför deras klassrum, står några "fröknar" och tar emot barnen. "Godmorgon och välkommen!" säger dom till alla och jag blir så rörd, så där så jag nästan inte kan prata. Tänk, att komma till sin skola och mötas av detta! 

Och jag säger till en av fröknarna att "oj, om man hade fått uppleva något liknande när man gick i småskolan, hur annorlunda kunde inte allt då ha varit ..?"

Överhuvudtaget upplever jag skåningar som sååå mycket artigare än svenskar i allmänhet. När jag kramat om Elliot, sagt hejdå och går till bilen, möter jag andra föräldrar/mor/farföräldrar som kommer med sina telningar och alla hälsar godmorgon. Jag tycker att det är helt underbart! Och vilken härlig mix av människor; alla möjliga kulörer och fasoner!

Sen hemåt. 

Ljusblå himmel, solen uppe. Som alltid mycket trafik. Kör om fjorton långtradare i ett svep; har aldrig varit med om dess like och på baksidan på en av dem står det "Here it gås, with Abbekås" och jag tänker att det är nog Aldos Åkeri i just Abbekås som varit så .., tja, lite finurliga, men det torde väl mest vara de svenska bilisterna som fattar detta med gåsen.

 Passerar Vege å och ser en skylt på ute på en åker där det står att i Helsingborg är HIF en religion ..., och det kan nog behövas stöd från ovan, ty det går dåligt för helsingborgslaget i år. Och så blir jag omkörd av en bil  på vars registreringsskylt det står OWE plus några siffror - och den kombinationen har jag aldrig sett förut -. 

Just innan Hallandsåsen kommer dimman. Noterar att minst två silverfärgade bilar från Schweiz passerar mig och jag undrar var dessa är på väg. 

Kommer hem till femton plusgrader i huset, så det blir brått att elda. Men först får fåglarna mat.

Mängder med ekblad ligger på gräsmattan ., nu är det trädet snart helt avlövat. 

Hittar två brev i postlådan; ett från Eva i Tyresö och ett från min syster i Australien. Hon har skrapat ihop de svenska sedlar hon haft kvar (hon ska ju aldrig återvända hem, orkar inte med den långa resan längre, säger hon) och lagt dem i ett kuvert och postat det hela. 

"Är du galen? Det är ju som gjort för att komma bort i hanteringen eller rättare sagt norpas av någon som tror att det är en gratulationshälsning innehållande just pengar!" utbrast jag när hon berättade detta.

Här hade jag alltså helt fel. Ändå är kuvertet uppsprättat i mitten längst uppe .., två cm kanske, inte mera. Sjuhundra kronor ligger prydligt inuti brevarket och nu önskar hon att jag ska skicka korsordstidningar, men dom inte vara för enkla och inte med så många sudoko i, för det tycker hon är helt ointressant. Så det ska jag nu göra när jag skrivit detta .., åka och posta mängder med tidningar, plus dom bilagor som friherrinnan så generöst bidragit med. 

För övrigt kan jag meddela att här råder solsken och nu har jag fått upp temperaturen inomhus till sjutton grader. En grad till, sen är jag nöjd.