Dagens fönster ...

.... ja, fortfarande har jag ingen riktig kläm på den här datorn, så jag lägger in ännu ett favoritfönster - även om det är mitt eget - kanske tycker jag så mycket om det för att den där lilla plastgubben visar sig .., den som Anders älskade så högt och innerligt.

Dagens fönster ....

När jag använder dotterns dator (modell MacBook Pro) känns allt så ovant, så jag lägger in ett favoritfönster i repris bara.

Ett norskt fönster .., jag tror det var Maria i Oslo som var fotograf.

Bildtexten löd: bror i hytte ..., och jag bara  ä l s k a r  hela alltet med det fönstret!

Påskdagen ...

En alldeles ljuvlig morgon blir det.

Sju stiger vi upp ..., ja, pv och jag själv och harry förstås .., de övriga sover gott.

Och vi går på skogspromenad och tänk, det är bara vi som är ute, förutom tre rådjur som något häpet tittar på oss och där är en stor hare som skuttar iväg och så koltrastar som flöjtar så där så hjärtat nästan går sönder.

Det är kyligt ute, men solen värmer.

Vi passerar villaområden där det är alldeles lugnt och stilla och genom vardagsrumsfönster ser vi motionscyklar (snart badsäsong ...) och på en altan syns resterna av en grillkväll.

Och inne i skogen kommmer solstrålarna fram mellan höga tallar och granar och vi gömmer oss för harry som blir överlycklig över att få strääääcka ut - han springer verkligen som en greyhound ! - och bakom stora mossiga tallar står vi och försöker vara osynliga och harry blir till sig av glädje när han hittar matte eller husse och mera, mera!! är det som han säger, fast utan ord.

Nästan hemma upptäcker pv ett upplag av nedfälld sälg, så jag plockar några kvistar videkissar som nu står här på köksbordet .., klockan är kvart över åtta och i soffan sitter harrys husse och spelar Rumble.

"Nytt rekord!" säger han.

På en svart lurvig matta ligger harry och sover gott efter promenaden ., några ljud hörs från ovanvåningen .., kanske - äntligen - att dr Böhlander ska komma ner och bjuda på nybakade scones eller i alla fall visa hur man får igång tv:n ..., för att klara av det senare ska man vara minst professor i avancerad teknik av något slag.

Mellan varven diskuterar vi om det var idag, den 8:e april, som min mamma dog, eller om det var den 4:e. 

Vi kan omöjligen komma överens.

Det är ju förfärligt .. , har jag inte det klart för mig?

Lite senare; den femte april var det som mamma dog!

Vilse i pannkakan ....

På eftermiddagen, det är ungefär när Skellefteå AIK - till vår oerhörda glädje - håller på att besegra AIK från Solna, som jag tar harry och går på promenad.

Jag tar slingan som går i skogen och faktiskt har jag glömt hur härligt det är att promenera i en  s k o g, en där det doftar tall och gran och harry hittar tusen miljoner dofter och jag åker rutschkana mentalt och blir liten igen och går med pappa i skogen och han ska visa mig hur stövarvalparna lär sig att nosa efter harpaltar.

Och jag tänker på Ulrika som tycker så mycket om just detta, att promenera i en skog.

Sen går jag vilse.

Ååå, jag irrar omkring hur mycket som helst och kommer fram vid en fotbollsplan där jag sett Emma spela en match, men icket att jag vet hur jag ska ta mig hem och jag promenerar vidare och får ont i mitt knä, ja, i säkert två timmar vandrar vi omkring - harry och jag själv - och vi träffar människor som inte hälsar när vi möts och jag tar fram min ajfån och kollar var jag är - nä - det är nästan omöjligt och till slut ringer jag till dr Böhlander och hon försöker dirigera sin vilsna mamma så gott det nu går.

Till slut frågar jag en man i min ålder.


Han säger att jag befinner mig på Ljungvägen och ååå, där bor ju mågens föräldrar, då borde jag hitta hem, det är bara det att jag har kommit från precis fel håll och inte det minsta känner jag igen mig!

Det tar tid ..., men jag hittar hem.


Då är dottern ute på springrunda och en stund senare kommer hon hem och säger att hon tänkte att hon kanske skulle hitta mig och det blir överjordiskt god middag - grillad oxfilé och lammkött och sallad och annat gott - och Emma vill ha revansch i Plump och pv är trött och AP ringer och säger att den nya hästen är underbar och ungefär så är det.

Är jag lycklig?

Svar: ja.

På vift ....

Långfredag blir en vanvettigt stressig dag på jobbet och det är som om alla sommarhusägare och campare kommer på en enda gång och redan när vi öppnar är det full fart! ¨


Chefen har gräddat MÄNGDER med wienerbröd och vaniljhjärtan som dukas upp vid brödavdelningen och vi säljer Trisslotter och Tialotter i parti och minut (mest parti) och köerna växer och det köps andelsspel, Lotto och Keno och vanliga lotter och allt ska separeras i olika kassor och det gäller att hålla sig lugn inombords och myntan tar slut och kunderna hittar inte i affären och några är helt nya och där är andra som har varit borta hela vintern och nu ska till sin stuga och en sån kvinna ler och frågar om jag fortfarande kör moped, ja, hon minns ju från ifjolsomras?


Helt underbart är det att mellan hyllorna upptäcka Eva från Tyresö och hennes man Ulf! 
Det blir kramkalas och kanske hinner vi träffas när vi återvänt till landet Halland.


Kvart över sex är arbetsdagen tillända och då väntar pv utanför i bilen och vi tar sikte mot Ljungby och sedan rakt norrut och det blir snöyra och fruktansvärt eländigt väder och långtradare och bussar gör omkörningar som får mig att blunda och jag vill stanna bilen och kliva av ., det är moddigt och snösträngar, men plogbilarna kör likt getingar fram och tillbaka och efter Norrköping upphör eländet och det blir bara vägar och i Södertälje är vi nästan framme - känns det som - och så genom stan och in i tunnlar och det byggs precis överallt .., vid Karolinska står byggkranarna som stora dinosaurier och spretar mot himlen och harry har vaknat och blir orolig och jag säger att han kan lägga sig ner, vi är snart framme.


Hela vägen har jag varit vaken och hela vägen har pv varit chaufför.


När vi passerar Mantorp säger jag ..."här bor Anne i Mantorp" och vid Linköping ..."och här bor Gunilla i Linköping ...", båda vinnare eller tröstprisvinnare i lotteriet ,-)


Det är nästan så där så man vill vinka lite.


Och under resans gång lyssnar vi till programmet "Det kunde blivit vi" i P1 och vi säger att det bara är underbart och därefter är det Karlavagnen med halländske Peter Wahlbeck och prat om döden och då pratar vi om det också och somliga tror på ett liv efter detta och andra inte och en kvinna vill berätta om hur hon mötte Jesus och det är väl ungefär då som vi är framme i Väsby och parkerar utanför det gröna huset.


Nej, det är det inte, det är en timma senare. 
Först hinner vi lyssna till musik önskad av lyssnarna.
Klockan är nästan precis ett när vi är framme.


Och tänk, Harry känner igen sig.
I huset är det tyst ..., ja, alla sover - utom dr Böhlander - som kommer och hälsar välkommen.


Nu är det förmiddag .,. solen strålar .., några ljus brinner på bordet .., pv och Emma spelar Rumble och pv slog henne med en enda poäng och är överlycklig!


Ungefär så.


// Bilden visar Emils ben ..., det var i väntan på en match.

Påskaftonens fönster ....

.... kommer från Värmland och från Turtlan som skriver att kan andra ta bilder från sängkammaren, så kan väl hon också och så susar hennes fönster iväg som en raket, eller kanske som en påskkärring på sin kvast.

Men nu blir jag lite osäker om det verkligen var från sänkammaren?

Jag sitter här med dr Böhlanders dator och känner mig väldigt ovan .., det här får bli lite som ett försök.

En riktigt härlig helg ...

... önskar jag er alla!

Nu stundar jobb från tio till sex och sen kommer pv och hämtar upp och så bär det av norröver, till barn och barnbarn! 

Till mitt blivande London-ressällskap Emma och hennes lillebror Emil (som inte längre är så liten ...) och till dr Böhlander och den nyblivne 40-årige mågen och innan vi återvänder, hoppas vi få träffa Fieri i stallet.

Har jag tur idag, hinner jag kanske få se en skymt av dig Eva från Tyresö!

Ja, jag menar i affären.

Hej å hå, alla vänner!

(Ja, ingen inbillar sig väl att här inte kommer att bloggas .. men jag kan ju låtsas att jag är en helt normal människa ,-)

Och så ett extrafönster ....

.... från Monica i Lysekil.

Det var Monica som vann förstapriset - filmen "Avsked" - när det igår var utlottning.

Grattis Monica och tack för fönstret!

Långfredagsfönstret ....

... finns på övervåningen i det gula huset på kullen.

I landet Halland.

Och nej, fönstret sitter inte på sniskan, men fotografen - som snart ska till jobbet -, låg under täcket och bara ryckte upp kameran.

Nästan som att ha blivit mormor ....

Ja, så kändes det igår när AP hämtade sin nya häst - Fieri -.

Då hade dottern och hennes rara väninna Sofia anlänt kvällen innan .., kört hästsläpet från Ekerö och övernattat i det gula huset på kullen och så igår förmiddag, bar det av för att hämta hästen.

 Och knappt hann vi sätta oss vid matbordet, förrän Sofia fick visa om hon hade höger eller vänster tumme upp?


Och att hon är Stenbock fick hon också berätta .., Stenbock tillsammans med en Oxe.
Om sånt pratade vi .., detta att man ibland klickar så bra med vissa människor och vad är det som gör att man - nästan reflexmässigt -  i n t e  klickar med andra?


Själv har jag bara haft tre förhållanden i mitt snart 60-åriga liv.
Alla tre männen är Jungfrumän, alla är därtill nummer två i respektive syskonskara.

Hästtöser är en sort för sig.

Modiga, starka, bangar liksom inte för småsaker ..., (jag minns ett sms när AP berättade att ett helt sällskap med kvinnor, allt från unga som bara haft körkort i något år, till såna i nästan-min-egen-ålder  .., alla körde dom iväg med var sitt hästsläp till någon tävling!)  och när allt var klart med köpet, ja, då fick Fieri kliva in i transporten som sedan kördes (och, då det var dags för inköp, därefter fickparkerades på Coop någonstans längs uppvägen!) norröver och allt hade gått så bra, så bra! 

Det var en överlycklig AP som hörde av sig på mobilen och det här var bilden jag såg, ja, när jag satt i fikarummet och tog mig eftermiddagskaffe.

Och tack till dig Sofia, som med ditt sällskap gjorde att det kändes tryggt och bra.

Hejdå harry .., du är så fiiin!

Innan dom åkte iväg ville harry säga hejdå till lillmatte. 
Eller tvärtom.

Det var hos AP han hade tillbringat natten.

Och harry var så sprittglad när vi alla fyra gick ner till bilen .., ååå, det var ju nåt helt nytt, fyra stycken (!!) det brukar ju bara vara matte eller husse som han är ute med!

Och när jag tittar på den översta bilden ..., då ser jag även den här bilden framför mig.

Tala om att generna hoppar bock!

Och här är vinnarna ....

Vinnaren i filmlotteriet ....

... presenteras ikväll klockan 20.00.

Bara så ni vet.

Ett tröstpris kommer att finnas med också.

Skärtorsdagsfönstret ...

.... kommer från Ulrika i Västmanland.

"Ett smedjefönster", skriver hon.

Glad Påsk !!

Ååå, ni underbara, rara, goa människor som sååå förgyller ens tillvaro! 

Stooort tack till Annika för grytlapparna som sannerligen kommer väl till pass .., (det måste väl vara madame krimi-författaren?), tack Berit i Malå (ja, nu får ni verkligen se till att pallra er hit!) .., tack Bettankax som påstår att hon har badat i havet i Helsingborg - hmmm - nog vill man gärna ha bildbevis på detta ..., och tack påskkärringen Solbritt - trogen kund från Ystad - som till och med finns på bild! 

Titta, så söt hon är!

Ni är helt enkelt   u n d e r b a r a, varken mer eller mindre!

Ja, det skulle vara väl "mer" då!

Här är startfältet till lotteriet! 
Och nu är lott-tunnan stängd.

Följande har nu anmält sig, ja, vill vara med i utlottningen av dvd-filmen Avsked.
Ni kan nog börja göra er redo för att få bra fart i starten ,-)

Lena i Västergötland
Rexxie i Västerås
Monica i Lysekil
Ingela i Ystad
Dinah i Kallhäll
Ulrika i Kopparberg
Agnetha i Skellefteå
Monet i Frankrike
Sportiga Jenny i Kaxholmen (mellan Huskvarna och Gränna).
Maggan i Laxå
Ellem i Skellefteå
Eva på Frösön
Marianne Ekwall i Sigtuna
Ica-Jessica i Västerås
Gunnar i Vaplan/Jämtland
Anne i Mantorp
Kristina i Örebro
Bloggtant i ...?
Åsa utanför Helsinborg, tror jag ...?
Marianne Rindå i ett för dagen kyligt Jämtland.

Tjugo stycken var max och här ovanför är de tjugo som först anmälde sig!

Dagens fönster ....

Så här skriver fönsterfångaren, som är Guy, ni vet, han med alla fina bilder.

Jag tror - men är inte säker - att han numera befinner sig långt, långt borta från snö och vinter.

"Hej Elisabet!

Jag skickar nu fönster som är tvärt emot de som du gillar.

De är inte skamfilade eller vackert åldrade. 

I själva verket finns inte ens några fönster än, bara hålen där de skall sitta.

Det är två hus som står mycket nära varandra i ett område

med (knappt) fristående hus i Wang Khanai, Thailand.

Och på natten går temperaturen ner mot 27 grader."

Uppmuntringslotteriet ... i lite annan form bara.

Någon gång under påskhelgen tänker jag lotta ut en av mina favoritfilmer - den japanska filmen Avsked -.

Filmen handlar om en cellist som blir begravningsentreprenör och i mina ögon har den filmen det mesta.

Och den är otroligt  v a c k e r.

Det är ju en fördel - för den som vinner - om man är intresserad av film och nu gör jag så här .., dom tjugo första som meddelar (i en kommentar, alltså ..., och blir det inte tjugo, så lottar vi bland de som anmält sitt intresse ... ) att dom vill vara med i lotteriet .., av dessa drar vi en vinnare och det blir under helgen.

Såja.

Då vet ni!

Så här avslutade Svenska Dagbladets recensent Jeanette Gentele sina tankar om filmen.

Avsked tar med sig åskådaren på samma oväntade resa som den tar huvudpersonen. 
Skådespeleriet är utsökt. 
Varenda gest, varenda min tycks vara hämtade ur djup människokunskap och lång livserfarenhet tillsatt med en fin dos humor. 

Ps. Jag får väl sätta en sista-tid-för-att-anmäla-sig, det glömde jag. 
Vi säger ikväll klockan 20.00 Ds.

Grattis Carina i Kärda! 

Du blev chokladkakevinnare i kvällens lilla tävling .., ja, vad var det nu för ljud som hördes från youtube-filmen?

Rätt svar var: Rumble-ljudet!

Carina skriver i sin kommentar att hon bor i Kärda i Småland och då googlade jag på Kärda och loooog så här mycket .., för där står att Kärda är mest känd för sin bilskrot, Ericssons bildemontering.

Ja, det var också något att vara känd för.

Och Rumble är ett ordspel på ajfånen och det ska jag säga er, att mer utskåpad än jag blev av Emma, 15 år, det har jag inte blivit på evigheter.

Men  v ä n t a   bara ....!

Långtisdag ....

Detta är utan tvekan den längsta dagen i mitt liv.

Just nu, när klockan är lite över sex på kvällen, känns det som vore den tio, halv elva! 

Precis hela dagen har vi varit ute .,. och jag har varit och handlat, köpt ny matta i Getinge .., krattat, planterat blommor .., dammsugit .., och så har jag varit på träningsläger.

Jodå, det har jag visst. 

Den som känner igen det här ljudet, vet precis vad jag menar och den som först kommer med det rätta svaret, får en chokladkaka som vinst.

Jag har tränat så ögonen går i kors och Emma - som är superduktig i detta - vill prompt tävla mot sin mormor, men mormor vägrar, ja, inte förrän hon övat lite till ,-)

Ja, jag håller med .., det är en förfärlig mormor hon har, Emma-

// Bilden visar pv  i eldartagen.
Vår gräsmatta är en mossmatta och bara man drar med räfsan har man drivor med ullig mossa att ta hand om!
Och så har jag räfsat slänten och när det är gjort, då brukar det nästan bli en explosion av vitsippor som tittar fram i ljuset!
Tröjan som pv bär, har han naturligtvis stickat själv.
Jag kan knappt sticka en halsduk.
K n ä c k a n d e ... minst sagt.

Tidig morgon ....

... och jag skyndar mig ut för att ge småfåglarna mat.

Fyller på fröautomaten och lägger skivade äpplen på marken.

Och uppe på hustaket sitter ett antal starar och flöjtar för glatta livet!

Måhända är detta småttingarna som föddes under någon av tegelpannorna, ja, som nu har återvänt till barndomshemmet och här hoppas hitta en trivsam hustru?

Det är kallt ute.

Sex minus.

Tretton inomhus, när vi vaknar.