fredag 7 februari 2020

Igår och idag ... 


Jo, besöket hos Lilla Napoli utföll till belåtenhet, precis som vid tidigare besök. Jag undrar om jag någonsin har upplevt ett så vänligt bemötande när jag varit ute på restaurang? Nej, jag tror inte det.
Och det här är ju verkligen inget lyxigt ställe, tvärtom, så spartanskt som det kan bli.


Vi får ett bord för fyra alldeles vid yttterdörren och det är skönt, för det blir lätt sååå varmt där inne, ja, när lokalen är till brädden fylld av gäster. Precis som tidigare får man boka bord i god tid, ibland någon vecka i förväg och det är en ständig ström av gäster som kommer och går.
Alla pizzor kostar nittiofem kronor (en höjning med 5 kronor sedan i somras) och det finns sju stycken att välja mellan, plus en dessertpizza som jag aldrig har smakat.
Vin eller öl köper man nere i den större lokalen, övrigt betalar man själv via en dator, bara klickar på rätt ikon.


Och man är i alla fall förvarnad ...
Ja, det var trevligt, men nästa gång ska jag testa någon ny variant - jag har valt den med sardeller (och utan ost) - var gång.


Så blev det ny dag.
Fredag.
Då blir det ännu ett besök i Falkenberg, då jag skjutsar friherrinnan för att hon ska få hämta sin bil som nu är klar efter reparationen. Därefter tar jag sikte på Getinge, där jag först ser till att få bilen rejält rengjord (äntligen!!!)  och för 179:- blir den skinande blank och i alla fall betydligt finare än tidigare. Jag skäms när bilen ser ut som skrutt. (Det gör inte pv).
Det har hänt att jag varit aningen nervös för att köra in i tvätthallen .., rädd att jag ska trycka på fel knappar och att där blir ett enda kaos. Det är jag inte den här gången. Det går jättebra.

Trevlig personal är det även här .., på det som tidigare var Statoil, men som väl nu heter Circle K ?
En av männen hjälper mig med antennen som jag inte lyckas få loss, allt utan knot.

Så till Apoteket för att hämta ut pv:s medicin. En kvinna med hilka om huvudet tar emot och är lika vänlig hon och jag tänker på hur underbart det är när människor kommer från annat håll och får arbete och blir till en pusselbit i det som kallas samhället! Det var precis likadant på bensinstationen.

Sist av allt till Coop (dyr butik) där jag köper livets nödtorft .., naturell yoghurt och lite annat.
En kvinna från Hemtjänsten är före mig i kön och hon handlar två fyllda kassar med matvaror.
Jag undrar hur många kilo just den yrkesgruppen bär på varje dag?


Sen hemåt.
Här har det lösts korsord (DN:s Nutidskryss) och vi har kört fast i övre vänstra hörnet, men det brukar lösa sig till sist .., pv har tagit hand om plocka-ur-container-ved, alternativt slipa lilla-hall-väggen och lite annat och själv ska jag ta mig an disk och dammsugning.

Husets herre räddade även Kapten Haddock från döden. Denne hade nämligen råkat sugas in i dammsugarröret när jag städade och det var inte långt ifrån att jag hade ångest för den sakens skull.
Huuuu, för att ligga där inne i mörkret tillsammans med hundhår, diverse spindelnät och säkert någon spindel också ., för att inte tala om olika blomblad, flingsaltet som dråsade i golvet .., och som pricken över lite slipdamm.

Nu är Kaptenen räddad.

Med andra ord: en alldeles vanlig fredag - förutom biltvätten -.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag bara älska dina kommentarer om dom små vännerna på fönsterkarmen. Att bekymra sig om att någon hamnat i dammsugarpåsen är stort. Vet inte vad det betyder att även jag börjar få en liten samling av "gubbar". Men roliga är dom och mycket kära för mig. Det är såklart från dig jag fått inspiration till min lilla samling.
Kram / Anne i Mantorp

Elisabet. sa...

Anne i Mantorp: men du är ju bara för underbar!

mossfolk sa...

Ja här är en till som skäms när bilen liksom ser hemsk ut. Gift med en som inte bryr sig det minsta.
Och jag är mycket mån om att bilen ska vara nytvättad och i alla fall hyfsat städad invändigt när den lämnas in på service eller det är dags för besiktning. Vi är, här hemma, inte alls lika på den punkten ;)