Förunderligt ...
När jag i förrgår satt på biblioteket och bläddrade i den här lilla "boken" med sagor och illustrationer av elver i klass 4A, vårterminen 1964 (en klass jag gick i under hela grundskoletiden), blev jag så ..., förvånad, när jag läste mina egna rader.
Så här var det: För kanske tio, femton år sedan fick jag av min älskade svägerska Elenor en stooor tavla som hon hade tänkt slänga. Det var en inramad teckning/målning som hon själv gjort i tioårsåldern, målad på vanligt brunt omslagspapper och visade stubbar och träd förvandlade till hemska troll.
Själva sagan som det handlade om (om det nu varit någon berättelse till), fanns inte. Tavlan har sedan dess stått i en av våra garderober och bidat sin tid.
Döm då om min förvåning när jag nu läser vad jag skrivit om, då som 9-åring!
Jo, om stubbar och träd som förvandlats till spöken och troll!
Och här är stubbarna. Jag ska ta en bild av Elenors tavla när vi kommer hem!
Det är nästan på pricken likadant som den Elenor målat!
Så här ser bokens omslag ut och det tecknades av Annika Johansson, en av dem med klassens i särklass vackraste handstil under alla åren. Älskar "Vårt eget förlag".
Så här såg den andra handstilen ut och den tillhörde Gudrun Burwall. Hon har fortfarande samma jämna, fina handstil, om än i vuxen modell.
5 kommentarer:
Så fint att den finns kvar
Så fantastisk att den gjordes som bok och att den finns på biblioteket (och 60 år senare).
Jag är imponerad även av din handstil som tioåring!
Vilken resa du har gjort och som vi fått följa med på på ett hörn! Så många människor. Och så otroligt att boken som ni gjorde på 60-talet fanns kvar på biblioteket.
Trist däremot att pv blev så sjuk! Hoppas att han känner sig bättre till hemresan -inget kul med så lång tripp när man inte mår bra.
Vilka prydliga handstilar och så roligt att skrivböckerna finns kvar.
Standarden på handstilar var nog högre förr. Och berättarkonst.
Nu klarar ju inte alla universitetsstuderanden det så fulländat.
Skicka en kommentar