Elisabet

Kväller och röster ...

På väg hem från Ankaret ikväll råkar jag lyssna till P1-prat. Den som presenterar sig för oss lyssnare - han ska arbeta hela natten - visar sig heta Gert Lundstedt och säger just det; ja, att han ska arbeta hela natten, från klockan 19.00. Vilket långt pass! 

Jo, jag skrev ju om röster igår eller förrgår, men röster betyder onekligen så mycket. Denna Gert Lundstedt .., han måtte ju vara helt perfekt som nattradiopratare. 

Tänk, alla människor som kanske ligger och vrider och vänder sig i sängen .., är oroliga, kanske ligger ensamma eller på sjukhus ., och så råkar någon av dem välja P1 och kan då lyssna till en sån lugn och behaglig stämma.  Om ni har missat honom, så kan ni höra hans röst här.  (I nattradion talar han inte så fort). 

En annan med behaglig röst, det är Per Berg. Här berättar han om arbetet som radiopresentatör. 

Pv har också fin röst. När vi ännu inte hade träffats, enbart umgåtts via bokstäver, frågade jag vilken dialekt han hade? Ja, det var ju småländska, sa han. Så ringde han upp och jo, jag tyckte verkligen om hans röst. Däremot avskyr jag innerligt min egen. Dialekter betyder också mycket. Helsingborgaren, sa, när det var finito mellan oss, att han träffat en skånska och det var så trevligt att höra sin egen dialekt när hon talade. 

Nu har pv avverkat sista körövningskvällen i Malå. En stor prinsesstårta gick åt och när den ordinarie körledaren var sjuk, blev det så att det sjöngs önskesånger av medlemmarna. Och så blev det avtackning. En fin termos med malåemblem fick han och ett doftljus också och den lilla prinsesstårtan som inte gick åt, den får nu grannen Tommy och Maria kalasa på ikväll. 

Det var väl bara det. Ajöken, sa fröken.