Grattis Halland! 

Så roligt att se att Hallands sjukhus - såväl i Varberg som i Halmstad - placerar sig i topp i landet, när AT-läkarna rekommenderar sjukhusen, samt möjligheten att påverka sin arbetsmiljö. Stort grattis!

    Dagens fönster ...

 Oj, vilken bild som kom susande genom rymden ikväll! Den kom från Bert Bodin i Luleå och så här skriver han. "Scillorna .. står och speglar sig i ett källarfönster. Givetvis passar de på. Det är inte ofta de når upp."

Tack Bert! säger jag.

Snart dags ...

I morgon kommer pv:s storebror körande från Ljungby, för att bistå den yngre brodern när det gäller mastningen av båten. 

Masten är rejält tung och det finns inte en chans i världen att jag skulle orka hålla emot, så det blir bra. 

"Du får sköta veven i hamnkranen ..!" sa pv.  

I eftermiddag åkte vi till hamnen och medan jag rastade Harry, förberedde  pv så att allt ska vara klart när hans bror kommer. Klart för att masta, alltså.

Oj ,så mycket grejer det är att hålla reda på! 

På marken intill masten låg en "farleds-prick" som tagits upp och titta, så övervuxen den är av musslor och annat. 

När vi är ute till havs, brukar pv ibland be mig hålla koll och hojta när jag ser en grön eller röd "prick." Han ser den ALLTID innan jag gör det. 

Här kan man läsa om dessa prickar och dess funktion och jag kan ändå säga att jag har blivit bättre på att upptäcka dem. Men det tog tid.

Inte så värst mycket helgande av vilodagen ... 

Pv har planterat jordgubbsplantor i pallkragen där det på sensommaren vimlar av ringblommor. Det blir nog bra. Dom självsår sig ju och får komma lite som de vill. 

Själv försöker jag rensa bort daggkåpeplantor vilka sprider sig likt ogräs. 

Funderar på en sväng till torget i Varberg på onsdag, för att köpa lite plantor, ty nästa helg är kör vi till Upplands Väsby och hundvakteriet. Kommer förmodligen hem på Kristi Himmelsfärdsdag.  

Så har vi haft grannen Birgitta på 11-kaffe. Vi satt ute på altanen och hon berättade hur det var när hennes man B-Å ganska hastigt blev sjuk och gick bort. I närapå sextio år var dom gifta. 

Inga älgar simmar över isen. Kanske är det som med sädesärlorna .., dom har försvunnit.

Dagens fönster ...

... fångades i Glommens hamn. Minns jag rätt är den här båten ursprungligen från Simrishamn.

 Letar något, hittar någonting annat ...

Aldrig så fint skrivna avslutningsord från olika chefer i all ära, men att få ett sånt här sms från en liten tös som brukade göra sin mamma sällskap i butiken, det slår det mesta.

Jag funderar på att rama in det och ha det i mitt sovrum.

Att ha det som ett innerligt varmt minne.

Pompa och ståt och lite annat ...

Halva lördagen ägnades åt kröningen av Kung Charles och Drottning Camilla. Arma människor att uthärda detta i så många timmar! 

Och att fösa ut dem på balkongen för att vinka till folket och att då bära kronorna, så där så den nyblivne kungen och hans gemål, knappt vågade röra sig, av rädsla att huvudbonaderna skulle trilla ner. 

Att britterna är MÄSTARE på att fira, därom råder i alla fall  inga tvivel. Hoppas nu att dagens huvudpersoner får slå sig ned och bara slappa resten av kvällen. Så där ..., sjunka ner i var sin fåtölj (gärna med fotpall) ., eld i kaminen (det regnade ju i London idag) och så var sin skön pläd över benen. Måhända också ett glas eller två med gin & tonic. 

Pv lämnade tv-tittandet åt sitt öde, cyklade till Skallkroken för att fixa lite med båten, men mest blev det nog att hjälpa andra. Här var det ett par som nyligen köpt en begagnad segelbåt (dom var från Kungälv egentligen) och det var premiär för mastning för deras del och pv bistod dem. På bilden är det herrn i familjen som är på gång att sätta fast vindmätaren på masten; ett äventyr som sannerligen inte är något för den som lätt drabbas av akrofobi.

Och så här ser det ut på tomten just nu. Tittar just på svt:s Muren, ett frågesportprogram som vi verkligen tycker om. Älgvandringen inte att förglömma, men några älgar som simmar över Ångermanälven ser man inte till. En sak till: Gebbe i min länklista, skriver om detta som jag själv reagerat över - att jag aldrig har sett så  f å   sädesärlor och aldrig hört så lite fågelsång som i vår.

   Dagens fönster ...

Under ett besök hos tv-kändisarna Mandelmanns tog Irene Lundmark Alm fram fönsterhåven och vips, hade hon fångat fyra fönster i ett enda svep! Så omtänksamt av dig, Irene. 

I vanliga fall bor Irene i Hemmingen, inte så långt från Norsjö och Malå. 

Tack! säger jag.

En bra dag ....

Soligt och fint även idag, men frisk östanvind. Vi har svårt att hitta riktig lä vid huset - det har jag lärt mig när jag sett på arkitektprogram att sånt är viktigt -, men det tänktes det nog inte på när det här byggdes som arbetarbostad, ungefär 1935.

Tre likadana hus, tämligen små, byggdes då och åtminstone två av dem - pv:s och Birgittas - är utbyggda. Men lä .., nja. 

En som nog inte bryr sig så mycket i den saken, är hackspetten som idag kom på mer närgånget besök. Ja

Jag hade lagt ostbitar (såna här slattar bara) i den lilla trälådan och det ska jag säga, att det uppskattades storligen. 

Ser ni att det ser ut som besökaren har randiga knäskydd på sig?

Precis när vi var på väg till Haverdals golfrestaurang för att äta lunch, ringde Ecke. Han berättade att han och Britt skulle köra ut till Stensjö idag och ville vi komma och dricka kaffe med dem? Vi tackade ja.

Tanken var att vi skulle sitta vid deras västervägg, men det blåste för mycket, så de bad att få ta vårt uterum i stället, där är det ju alltid lä. 

Så då hamnade vi här. 

Grannen Annelie var också bjuden och Britt hade med sig kaffetermos, koppar och fat och hembakade bullar och allt dukades upp i uterummet. 

Bilden av vinbärsbuskarna togs hos Ecke och Britt. 

Ja, så hamnade vi i vårt uterum i stället. Ecke hade med sig två rökta-korvskivor till Harry (gissa, om Harry håller sig nära honom sedan ...). Allt möjligt hann vi prata om. Namn som syftar på ens yrke, till exempel. En rånare hette något så passande som Rånman i efternamn .., där var Lisa Frost som är meteorolog .., och Benny Ruus inte att förglömma, han var nykterhetskonsulent från Värmland, om pv minns rätt. 

Vi hann även med att diskutera kläder som man tycker extra mycket om och Ecke vittnade om  klädbutiken med herrkläder från Skottland, den butiken fanns på Brogatan i Halmstad för evigheter sedan (billigt var det också, sa Ecke) och jackan som han har på sig, är nog tjugo år gammal och den är innerligt älskad. Ecke är  a l l t i d  snyggt klädd; har en egen stil, helt enkelt.

Anneli som sitter intill Ecke, var iklädd sin sticketröja och hon visade hur otroligt sliten den var. 

"Titta, här är ett hål och titta, här har den fransat upp sig!" sa hon, och vi förstod hur mycket den betyder. Annelie är scenograf och ska arbeta med polisserien som utspelar sig i Malmö, nu i höst. Hon är också Sigges exrtraskötare, jämte friherrinnan. 

Och Britt, hon berättade att hon hade lust att slinga håret .., å, hon var så less på sitt silvriga hår! 

Om att backa sin bil så det blir plåtskador, det hanns minsann också med. Nej, jag nämner inga namn, men kan säga så mycket som att ett av namnen börjar på E och slutar på t. 

Sist av allt avhandlades morgondagens kröning av kung Charles. 

Åtminstone två i sällskapet skulle titta, en - han som är blind - tänkte däremot lyssna på radiosändningen. 

Så var den här dagen.

 Uppdatering igen och en annorlunda semesterresa ..

  Jo, ordquizet fanns med, men jag trodde att det var förra veckans. 

  11 rätt av 12. Hade fel på fråga 6. Har aldrig hört  d e n  betydelsen av ordet tidigare.

  Sista frågan var en ren chansning och att den blev rätt, var enbart tur.

  Och resan ...? 

  Jo, jag ringde min syster i Skåne och hon berättade att dottern Rita nu var på semester. 

  "Du kan  a l d r i g   gissa var hon är!" sa min syster. 

  Nej, det kunde jag inte. Hon och väninnan ska tillbringa en vecka i Jordanien. 

  Det hade jag inte sett komma. Så intressant!

Fredag .., ett smutsigt fönster, Nutidsquiz och lite annat. 

Börjar med DN:s quiz. Idag hade jag 8 rätt av 10. Fel på fråga nr 5 (Världen), samt fråga nr 10 (Utrikes). Ren gissning på musikfrågan.

Lika många poäng hade även pv, men jag vet inte vilka frågor han missade. (Uppdatering: musik och utrikes). 

(Orddelens quiz har inte dykt upp ännu.)

Och ännu en morgon med flödande solsken bjuds vi på. Fick litet samtal från Bunkeflo och fyraåringen på väg till förskolan. 

"Farmor .., du glömde ett hårspänne hos oss", fick jag veta. 

Om ni tycker att fönstret här bakom mig behöver putsas, så håller jag med. Men det är hopplöst, för Sigge sätter sig ofta precis just här och viftar med tassen och nosar mot glaset, i tron att han ska kunna få sig en liten blåmes till frukost eller middag. Tänk, vad den lilla fröbehållaren har varit - och är - till glädje! (Inhandlades i ett museum eller möjligen i ett slott i Edinburgh av min systerdotter). 

Hade mejl från min syster i Australien nu på morgonen. Hon berättade i förrgår att hennes hund Beau - helt plötsligt - när han satt intill henne på soffan, hade blivit alldeles som galen och bitit henne på såväl armen, som i låret och på ena benet!

Han hade legat i hennes knä och hon skulle vika undan håret från hans ögon, då allt detta hände. 

Det här var tredje gången han uppvisade sånt här beteende och nu hade han fått återvända till det ställe varifrån han kom, (någon slags "shelter") - då, när hans husse hade gått hädan. 

Man tror att hunden är betydligt äldre än vad som uppgivits och att den antingen drabbats av någon sjukdom (eventuellt en hjärntumör) eller helt enkelt blivit dement. Så ledsamt, såväl för Beau som för min syster.

För övrigt? Tittar lite förstrött på Kunskapskanalen och den stora älgvandringen, den som inte är så stor ., endast en älg har simmat över älven och man börjar befara att älgarna kanske valt en annan övergång, en där kameran inte når dem. Nå, vilsamt är det i alla fall och har man inte tidigare vetat hur en knipa ser ut, så vet man det nu.

(I skrivande stund är det en ko med två kalvar - måste väl vara fjolårskalvar - som spankulerar omkring och kanske, men bara  k a n s k e, funderar på att ta sig en simtur över till andra sidan.)

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som var den rara madamen i Värmland. 

"Fönsterhåven var med när några av oss i Värmlandsgänget samlades innan kvällens middag på kursen som gavs på Hotell Tylösand häromveckan. 

Då var det sommarväder. En i gänget hade turen få ett rum med bästa havsutsikt. 

Där på balkongen fick håven fånga både fönster, hav och en sol på väg ner."

// Tack Turtlan/Annica! säger jag.

 Kväller ...

Vackert kvällsljus och vitsippor i backen. 

Har hittills aldrig hört så lite fågelsång som den här våren och aldrig sett så få sädelsärlor. 

Men när jag gick ut för att fånga ljuset .., då flöjtades det. 

Och på andra sidan vägen, mot fabrikör Johansson till, ser det ut så här. 

Hoppas att grannarna från Täby låter klippa ner sin nyponroshäck när de kommer i sommar. 

Gun och Göran kapade den varje vår, nästan till botten .., malde kvistarna till nåt slags flis och oj, så fin häcken blev. 

Nu är den mest gles och tämligen ranglig.

När man gått vilse ...

Idag på morgonen somnade jag om, då, när pv givit sig av till jobbet. Sov fruktansvärt djupt och hade de mest fasansfulla mardrömmar. Och alltid samma sak: Jag ska till affären och arbeta, men nu (befinner mig såklart i Malå) vet jag inte vilken av butikerna jag arbetar i ., och utanför Burwalls bok,- och pappershandel har någon grävt en jättelik grop, mer som grunden till ett hus och där håller jag på att ramla ner. 

Så där håller det  på och i drömmen tänker jag att "jaha, nu är det min tur att drabbas av Alzheimer". 

Alltid denna skräck.

Vaknar och är helt "oriven" inombords. 

Så småningom blir det bättre .., och nästan helt bra känns det när jag går ut för att ge fåglarna mat och herr Fasan kommer  springande emot mig och stannar kanske halvmetern från min utsträckta hand, men vågar sig ända fram .., nej, där går gränsen. Fasantuppen fick mig att blir mentalt jordad. Så underbart det var! Och helt ärligt tror jag att han kommer att våga äta ur min hand, jag ska bara ge honom  t i d.

Annat ...? Tv visar Nyhetsmorgon där en familj med trillingflickor berättar om sin tillvaro. Någon i studion har givit töserna gröna överstrykningspennor och A4-papper och allt jag tänker är att oj, oj, dom vita tv4-sofforna löper nog uppenbar risk att bli gröna, men föräldrarna tycks helt lugna. 

Tänk, chansen (eller risken, välj själv) att bli förälder till enäggstrillingar är 1 på 200 miljoner!

Här en bild från gårdagen, när båten skulle fraktas till hemmahamnen i Skallkroken. Ägaren av den lilla marinan - Leif - kom med sin fyrhjulsdrivna bil och bogserade/drog ut båten (den är ju tung, väger nästan 7 ton!) och jag höll andan. 

Helt bekymmersfritt var det inte .., han fick backa in igen, så den inte skulle fastna halvvägs ute.

Glommen är som paradiset. I väntan på kranbilen slog vi oss ned på lastpallar mot söderväggen och framför oss såg vi fyren och där var strandskator och svanar och bara så fint.  Fem äldre herrar (ja, i alla fall äldre än oss) satt och småpratade på några bänkar vid det som tydligen är en liten "kiosk" där man kan köpa kaffe för 15 kronor .., och ett sällskap kvinnor (från Borås, visade det sig) hade tagit en dagsutflykt just till Glommen. Pratglada och rara. 

Hemma igen vid fem-sextiden och då hade båten lyfts i plurret och jag tog emot pv och slängde ut tamparna till honom och Harry blev sååå glad över att husse inte seglade sin kos! 

Nu är båten vaxad och bottenmålad och den är så fin, så fin. Tänk, hur skruttig den såg ut när pv köpte den! 

Och tryggt med ny motor också, även om det var ett eller två år sedan kanske. 

I helgen ska nog masten på komma på plats, om det inte blåser för mycket. 

Jo, det tar sig.

        Lite bättre ....

Det är ju underligt - eller kanske inte - att man ena veckan kan vara sprängfylld av energi, så där så det nästan inte finns några gränser .., för att några dagar senare känna sig mer som en latmask. Kanske berodde det på att jag hade längtat så förfärligt efter resan till Skåne och att det resulterade i någon slags mental trötthet. Efteråt, alltså. 

pElle var också trött mellan varven och allra tröttast var han såklart på sluttampen av sitt liv. Lilla pElle .., du var verkligen en fin katt. 

Någonting helt annat. Igårkväll råkade jag se ett inslag på Instagram .., det var den amerikanske republikanen - tillika talmannen i USA:s representanthus - Kevin McCarthy som under ett besök i Israel höll en presskonferens.  

Denne McCarthy blev då tillfrågad av en rysk journalist, ja, om denne hade fattat det rätt, att McC sviktade i stödet till Ukraina. 

Det kan jag säga att det gjorde han inte och det klargjorde han med besked. McCarthy tyckte att det var bedrövligt att Ryssland angripit Ukraina och borde dra sig ut. 

Detta gjorde mig så innerligt glad - eller kanske mer tacksam och rörd - att det finns andra sorters republikaner än Donald Trump, som ju minsann har aviserat att blir han vald till president, kan det bli andra bullar av för Ukraina - dvs - inte alls samma stöd. 

All heder åt denne Kevin McCarthy och jag skickade ett DM och tackade från hjärtat för vad han hade uttryckt. Om jag tror att han läser hundratusen meddelanden? Knappast, men jag ville ändå ha det sagt. 

Nu kom pv hem från jobbet och nu bär det iväg till Glommen! 

Ajöken, sa fröken.

Onsdagsfönstret ...

Klockan 21.57 kom gårdagens fönster till min inkorg. 

Nästan exakt en timme tidigare, kom det här bidraget! 

Å, så glad man blir!

Avsändaren, som var Turtlan/Annica, skrev så här: 

"Hej!Fångade ett fönster på hotellet (Tylöbäck) i Tylösandsområdet häromveckan. 

Hela hotellet var byggt i enplan på pålar. 

Blev glad när jag såg det här fönstret som nästan blir som en tavla.

Bra att ha brandsläckaren väl synlig också.

//Tack Annica, säger jag.

    En solig dag ...

Och plötsligt känns det  n ä s t a n   som sommar. Nästan. På väg ner till hästhagen blommar slån och det är som naturen badar i vitt! Vitsippor på marken, vitt på buskarna, t.om våra brudspireor börjar blomma. Tänk, att något så fint, kan bli så anskrämligt, då, när blomningen är över.

Så här såg det ut när Harry och jag själv kom hem efter en sväng till Harplinge och Haverdal. Mesta delen av hans vakna tid sover han, förutom när husse kommer hem från jobbet .., då vet glädjen inga gränser och hur det går till att föryngras sååå på några minuter, övergår mitt förstånd. Då är det full sprutt.

Här syns all slån som blommar i vitt! Syrénerna väntar på sin tur .., det är inte långt borta nu. 

Precis när jag skriver detta ringer pv. Han var på väg till körövning, men hade missat att kolla mejlen. Där stod att läsa att körledaren Karin är sjuk och någon övning skulle det inte bli. 

Nu är han i Halmstad på jakt efter sista omgången solrosfrön till fåglar och ekorrar. Och ja, jag inser att de klarar sig galant utan våra frön, men det är ju så oherrans trevligt att se dem komma flygande var gång jag fyller på åt dem. 

Har för övrigt ägnat någon timme åt att klippa gräset. Roboten i all ära, men på vissa ställen av gräsmattan tar den sämre, så nu fick den elektriska varianten träda i tjänst. 

Bra motion också att gå fram och tillbaka i vad som känns som en evighet.  Ska ta resten i morgon. 

Detta såg jag idag: takläggning med vass från Polen av alla ställen. Passerade först, men vände åter .., tänkte att kanske att allt är klart nästa gång jag kommer förbi?

Mannen på taket förklarade hur det hela går till och att han lägger ungefär 8 kvm per dag och hade han inte suttit så högt upp så det var lite knepigt att höra vad han sa och hade jag nu inte velat störa honom i jobbet, så hade frågorna haglat. 

Då hade jag till exempel velat fråga varför man väljer vass, i stället för halm .., och är den polska vassen särskilt lämpad och i så fall varför? Jag skulle också ha frågat vad som är knepigast med yrket .., hur lång tid det tar att lära sig det hela .., och hur kom det sig att just han började att lägga tak? 

Säkert hade jag också frågat om den där skalan från 1 - 10, hur han trivs med jobbet.

 Tisdagmorgon i landet Halland ...

Vaknar vid halv 5 och kan inte somna om! Lyssnar i stället till det senaste avsnittet av Europapodden som handlar om spänningen på Balkan. 

Vilket otroligt intressant program och jag önskar att jag hade haft en helt vanlig, hederlig karta inom räckhåll, så hade det varit ännu bättre. 

Tänk, om intresset för geografi och historia - under skoltiden - bara hade varit en tiondel av hur det är nu! 

Nu, när man snart är sjuttio, är det ju nästan fullproppat i hjärnans alla arkiv. 

Där ligger hundratals PLU-nummer och skvalpar och där är oväsentligheter som vad alla mina klasskamrater hette (alla deras namn, inte bara tilltalsnamnet!) och  Jacobs tolv söner i åldersordning och så alla andra minnen. Huller om buller är det och ingen ordning alls. Och så .., ska man pytsa in ytterligare kunskaper! Nåväl. Sååå tacksam är jag för Sveriges Radio och allt man får ta del av därifrån! 

Tittar lite förstrött på Nyhetsmorgon medan detta skrivs. Musikrecensenten Jan Gradvall berättar om Pugh Rogefeldt, till vilken jag inte hade någon större relation, eller egentligen ingen alls. 

Och igårkväll, när pv äntligen var klar med rättningen av alla nationella prov i matematik, tog vi oss an det första avsnittet av brittiska tv-serien (3 delar) "Jakten på Raoul Moat".  (Sänds i SVT, vi tittade på play).

Huuuuu, så ruggigt spännande det var och jag kan säga att jag kollade noga att pannrums, - och ytterdörren var ordentligt låsta innan vi gick till sängs. Att serien dessutom är verklighetsbaserad, gjorde det hela än värre. Excellenta skådespelare, som alltid när det gäller brittiska produktioner.

Nu mot diskbänken framåt marsch!

(Bilden på de, i mina ögon, sååå fina små blommorna, togs igår. Minns jag rätt, är detta Rosenbräcka. Någon slags Saxifraga. Den växer så fint i en trätunna - modell lägre - här ute vid rabatten.)

    Dagens fönster ...

... kom seglande till min inkorg klockan 21.57 igårkväll. Upptäckte det nu på morgonen och så glad jag blev! Tack Pernilla! säger jag.

Så här skrev avsändaren: 

"Tog med mig dottern för en hotellövernattning och turistande i vår egen hemstad. Den härliga fönsternischen fem våningar upp från Drottninggatan blev snabbt hennes favoritplats. Särskilt efter att vi beundrat körsbärsblomningen i Kungsträdgården och besökt vikingamarknaden i samma "park" i Valborgsmässoaftonsdagens isande vindar. 

Hotellet är gamla Sergel Plaza som numer går under namnet Downtown Camper och hade ett, på bästa sätt, rätt annorlunda koncept."

/Båthuspernilla

Betydelsen av ett namn ...

Vännen Ingrid ringer från Dalarna. 

Hon berättar att hon har varit i Sveg och fått vara med på dop, ja, det var ett av barnbarnsbarnen, en liten flicka som nu förärats namnet Helmi. 

Helmi. 

Det låter som ett namn som kunde vara vanligt hemifrån. 

När jag googlar visar det sig att Helmi har finskt ursprung och betyder PÄRLA. Men hjälp, så fint! Tänk, att heta något som betyder pärla! 

Helmi förekommer även i Egypten, men då som ett mansnamn och med betydelse av tålamod eller dröm, allt enligt Wikipedia.

Nu vet ni det, om ni nu inte redan hade koll på det hela.

1:a majfönstret ...

Så här skriver avsändaren - Irene Lundmark Alm  - som bor i Hemmingen, hemma i Västerbotten

"En vacker entré med vacker veranda i Åhus."

// Ja, jysses vilken vacker vernda ., tänk, att sitta där och dricka morgonkaffe! säger bloggmadamen. 

Tack Irene!

Måndag i maj ... 

S o m   jag tycker om den här månaden! Minns så väl känslan av att sommarlovet började närma sig .., till och med fröken Hedvig tycktes mindre barsk än vanligt .., man kunde cykla till skolan och vi hade ofta stövarvalpar på våren. Så  u n d e r b a r t   det var!

Och så - långt, långt senare - blev jag tvåbarnsmamma just i maj. Den tionde. Allt kändes så enkelt .., jag var tjugotvå år och i familjen fanns då även en liten fyraåring. Jo, somliga börjar tidigt.

Och nu .., ett ynka halvår kvar tills man fyller sjuttio. 

För övrigt? Efter att ha varit så eländig och knappt tagit sig upp i soffan, är nu Harry nästan sig själv igen. Sååå skönt. 

Ingen sol syns ännu, pv eldar i kaminen .., och ska lite senare köra till Glommen och förbereda det sista inför att båten ska i plurret, mest troligt på onsdagkväll.

Kanske är det någon här som ska gå i ett 1:a majtåg någonstans ., kanske någon annan sitter hemma och ägnar sig åt att lösa korsord? 

Själv har jag gått i ett enda majtåg och det var när min syster var på besök i Sthlm och ville ha sällskap, kanske 1974 eller något sånt?

Nu ska jag ta och läsa DN på nätet .., det kan behövas inför fredagens quiz. Och så är det ju pluggandet av olika stater i USA. Ännu kommer jag ihåg att Idahos huvudstad heter Boise ., att huvudstaden i Vermont heter Montpelier, staten New Yorks huvudstad är Albany och - överkurs: - att huvudstaden i Equatorial Guinea (i Afrika) heter Mala  Malabo (tack Gunnel!).  

Ps. Läser på om Idaho och tänk, vad man kan få veta! En tredjedel av all potatis i USA odlas i Idaho och McDonald´s - som är en av världens största potatisuppköpare - handlar den mesta potatisen från just Idaho. Ds.

Over and out! hälsar Elisabet (som för övrigt beställt ett nytt långt nattlinne i 100% bomull, med långa ärmar t.om, då jag ofta fryser om händerna och kan dra in dem i ärmen).

Valborgsfönstret och lite till ...

... fanns här i det gula huset, då, innan alla fönster byttes ut. Och där sitter mamma Ann-Gerd och tittar ut och där är glaset som Emma en gång gav mig i julklapp, med granar och tomtar i papp som är liksom ditklistrade på glaset. 

Gardinen med alla blommorna, förvandlades så småningom till svepning när pElle gick hädan. 

Och sista april idag. Kungen har födelsedag .., det ska eldas majbrasor och Harry är justerad i ena bakbenet, efter att igår ha busat våldsamt med dalmatinern Samba. Pv hjälper sin kusin Maria med att forsla bort grenar och annat .., och jag ska slänga överkasten Indira i tvättmaskinen. Det är bra torkväder idag.

Igår när vi körde från Ystad, upptäckte vi stora ängar fyllda med gullvivor!! Aldrig i mitt liv har jag sett såna mängder! I vår rabatt .., ser det ut så här. Jo, man blir minsann glad av det lilla också.

Och idag ....

... skulle mamma ha blivit 102 år, om inte om hade varit. 

Här sitter hon bland oss övriga i Bjäresjö, där tydligen äldsta dottern med familj kommit på besök. Översta knappen noga knäppt i den turkosfärgade blusen. Så typiskt mamma!

Det var då det. 

Kan man läsa bloggar i himlen, så grattis kära mamma!

Stig finns inte mera ...

Pv fick idag veta att hans underbare farbror Stig Carlsson (gift med Pv:s faster Maj-Britt), gick bort igår. 

Det är inte många gånger jag träffat denne skåning, men oj, så jag tyckte om honom! Han hade en otrolig dialekt (uppvuxen i närheten av Kristianstad, i Bjärlöv) och jag hade ibland svårt att hänga med i pratet. Men vilken glimt i ögat! 

Ja, jag tyckte om honom från sekund 1.

Bilden nere t.h visar när han under ett besök här hos oss, ordnade några slanor som stöd för tomaterna i växthuset.

Lördag med Nutidskryss och lite annat.

Har nu återvänt till landet Halland och efter ett mindre "rejs" då jag gav fåglarna, Sigge och Harry mat, vattnade blommorna och packade upp, däckade jag totalt på soffan Ektorp.

Vi körde på förmiddagen från Bunkeflo via Ystad och Åbergs Trädgård (köpte 2 st Smörbollar + en planta Stormhatt), plus Möllers bageri, samt min syster i Västerstad. Satt hos henne  ute i solskenet och drack kaffe och åt hemgjord tårta, för att fira Nathalie som i morgon fyller trettionio år. 

Hemåt via bokskogar  översållade av vitsippor, ja, det var ofattbart vackert. Passerade Skäralids nationalpark (mängder med besökare!!!) och Spången där Kalle åt så god mat, ja, hjälp .. så vackert där var!

Lyssnade till Sportradion som ofta har så bra musik och jag övade mig på USA:s stater och dess huvudstäder. 

Pv har sååå mycket bättre minne än jag själv har! Jag måste alltid hänga upp minnet på någonting. Att Idahos huvudstad är Boise, t.ex, ja, då får jag tänka på Karin Boye och att det handlar om Idaho - då blir det hennes dikt om dagen som är störst. 

Halvvägs bytte vi chaufför. Pv somnade nästan bums.

Det blev underbara dagar  i Skåne. Att få hämta en 4-åring på förskolan .., att på fredagen ha ansvaret för en snart nio månaders knubbig liten krabat som är som ett solsken mest hela tiden .., men samma dag vakna vid halv sex och få besök i sängen av den knubbiges storebror, han som säger att "farmor, du har prickar ovanför munnen!" 

Efteråt synade jag mig själv i spegeln, tänkte att det måhända var tandkrämsstänk? Det var det inte, det är antingen fräknar eller åldersprickar. Det går med andra ord raskt utför.

Rent av  olustigt var veckans resultat av DN:s Nutidsquiz.

Pv och jag själv hade exakt samma  resultat och hade fel på exakt samma frågor! Sju rätt av 10 till oss båda och fel på frågorna 7 (bankernas vinster), 8 (schackfrågan) samt fråga nr 9 (teater, dragqueens). 

Uselt resultat även på orddelen - för mig i alla fall - men den fixade pv galant. 

Betydligt roligare var morgonens besök i den ganska stora dammen inte långt från där sonen med familj bor. 

I den dammen simmar MÄNGDER med små avlånga fiskar och dessa matades omsorgsfullt av den älskade 4-åringen, men var (eller heter det "vart"?) hade den jättestora fisken tagit vägen .., den som E och pv såg igår? Nu var den försvunnen!

Ledsamt att hela området med den jättelika ängen (och dammen) nu ska bebyggas. Det var där jag fångade bilden med all vildmorot i somras! Och oj, så många hundägare som promenerar där med sina fyrbeningar!

Tolvhundra bostäder - såväl flerfamiljshus som bostadsrätter och villor - ska det bli och det är ju förståeligt, många vill väl komma mer ut på landet. En som nog är lycklig, är väl den ägare av den enda pizzerian intill .., den lär nog öka omsättningen flera hundra procent när allt är klart, vilket väl tar ett par år.

Ja, så har helgen varit och ännu är den ju inte slut. Harry, som gjorde illa sig i busandet med dalmatinern Samba hos min syster, han tar sig med möda upp i soffan .., Pv rättar nationella prov i massor och jag ska nu sätta punkt för det här inlägget. Trevlig Valborg till den som tittat in här och orkat läsa till slutet!

 Kväll i uterummet ...

Tre timmars oavbrutet prat. Grillat kött .., ugnsrostade rotsaker .., pannacotta till dessert, med färska hallon och citronmeliss på toppen. 

Harry i soffan och Sigge på bordet (i alla fall när vi dukat av). 

Finns det - egentligen - någonting som är så trivsamt som att sitta vid ett bord och äta tillsammans. 

Ser ni den lilla gröna äggkoppen, den som står  på bordet? Det var så att pv idag körde in till sitt förra gymnasium och hämtade en pyttepyttepytteliten bit bladmossa av något slag och just den ska eleverna i morgon ska få titta på i mikroskop. 

Mossbiten är minimal, knappt som min lillfingernagel och den hade han lagt i en liten skål på köksbänken, med vatten i. 

När jag dukade av efter maten, lade jag potatis/morots/palsternacksresterna i den där skålen .., tänkte väl inte på att där var något annat än något litet "båss", men höll på att ramla baklänges när jag hörde pv:s förfäran! "Men vad har du gjort ..:!" ropade han. 

Det ordnade sig .., men därefter hamnade mossan i äggkoppen, så där så han hade full koll.  Uppenbarligen är den alldeles särskilt bra, då man tydligt ser klorofyllkornen. Nu vet ni det.

När det flyter på ....

Låg kvar i sängen och lyssnade till P1 nu på morgonen. 

Tänkte att det är helt obegripligt hur skickliga programledarna är .., det ena inslaget efter det andra följde och allt var intressant (och delvis skrämmande) och inte ett enda "hack" .., allt verkligen bara flöt på, likt en liten bäck på väg mot havet. 

Annat krånglar. Kärnkraftsreaktorer som stannar .., liksom pendeltågstrafik och SVT:s morgonprogram och kanske mycket annat. Igår fick den ryske ambassadören information om att fem av ambassadens anställda ska utvisas ur landet. Kanske har det något samband ...? Hmmm.

Ja, det är i alla fall vad jag tror.

Bilden: April. Vitsippetid. 

Just nu i Nyhetsmorgon sitter Pernilla Wahlgren och  berättar om sitt nya hus i New England-stil och arkitekten Thomas Sandell (delvis uppvuxen i Skellefteå) är med och förklarar han också. Ibland när man satt i kassan, kände man genast igen människor som "norrlänningar" - på själva utseendet -. Inte så att dom var bekanta, men det var något visst, helt omöjligt att förklara hur. 

Denne Thomas Sandell .., han är en sån som jag omedelbart skulle förknippa med hemifrån-män.

Här en länk till något intressant som har med dels honom - men mest med arkitektur - att göra.

(Om ni tittar på filmen, så just i början visar han hur det ser ut inuti hans "sjöhus" och där upptäcker jag att filten som ligger på sängen, det är ju en likadan filt - med som trianglar i mönstret - som den jag köpte på loppis, men med annan färgställning. Min är grönaktig. )

Väl bekomme!

    Dagens fönster ...

 "Ett rosarandigt hus. Det är ju något för Elisabet,  tänker jag. Särskilt med ett fönster som extra krydda. Bilden tagen i Sintras historiska del."

Så skriver Bert Bodin som är på semester i Portugal. Ja, "semester och semester", det är ett tjugotal Aktiva Seniorer vilka rest från Luleå och minst 10 km per dag ska avverkas och av bilderna på Berts blogg att döma, så är det rena träningslägret och - som han skriver - garanterat benstärkande! 

Hjälp, vilken kuperad terräng! Och oj, så vackert!

Tack Bert att du tog dig tid att ta fram håven! säger jag.

Om man inte vill vara utomhus ...

.... kan man ju alltid öva sig på USA:s förenta stater och var dessa ligger. 

När jag kämpade med Afrikas länder, började jag från vänster till höger och uppifrån. 

Idag tog jag från höger till vänster ..., uppifrån också. 

Vad är det som gör jag att jag inte startar längst ner? Är det för att vi läser böcker uppifrån och ner?

Nu har jag i alla fall lite koll. 

Försöker dessutom klämma in varje delstats huvudstad .., nej, jag tar nog delstaterna för sig. 

Och hu, vilka brister i ens allmänbildning som uppenbarar sig.

Dagens fönster ... och lite till. 

Så har regnperioden återkommit, om än i mindre skala. Mer som duggregn. Det gör inget. Lite skönt är det ändå. 

Tittar på Morgontv från SVT .., upptäcker därefter ett instagramkonto där man får följa en ung kvinna som - tillsammans med sin far och sin bror - tar hand om sin dementa mamma. forgetmenotroses heter kontot och kvinnan som är drabbad är betydligt yngre än vad mamma var, då, när sjukdomen visade sig hos henne. 

Igår - solsken -. 

Hade först besök av friherrinnan och senare Eva från Tyresö och hennes man. Vi satt ute i säkert 1.5 timmes tid .., och dom hade också varit i Falkenberg och även tittat in på bageriet i Slöinge. I en brun papperspåse ("Här, kan vi ha till kaffet!" sa Eva) dolde sig ett underbart danskt rågbröd och jag kokade ägg till den halvlånge och mig själv (som pålägg .., med Ejderns kaviar till, plus sallad), medan Eva föredrog ost och paprika på sin brödskiva. Eftersom Eva har diabetes gjorde jag en "nödmacka" till henne (plus ett rött äpple i klyftor), att inmundiga innan vi andra började. 

Så kom Pv hemcyklande och vi blev sittande där ute vid eken (som ännu inte börjat grönska) och pratade bland annat om den undersökning Eva ska genomgå framför. Det är tur att hennes lagvigde är - eller har varit - lärare/professor i kemi på KTH, ty undersökningen tycks nåt så fruktansvärt komplicerad, så inte en chans i världen att jag förstod ens en tiondel av det han förklarade. Den ska i alla påvisa om det finns sådant som inte bör finnas i hennes arma lungor.

Ska idag fortsätta läsandet den bok ("En annan Edith") som handlar om Edith Södergrans bilder, men såklart även om hennes eget liv. Hon drabbades ju av tuberkulos och dog ung, endast 31 år gammal. Medan jag vandrar mellan sidorna, tänker jag ofta på min farmor och farfar (Anna Elisabet och Anders Fredrik Nilsson) vilka dog av samma sjukdom, men fick leva lite drygt tio år längre. Till något sanatorium kom dom nog aldrig.

Om Alfhild från Norsjö ....

Hittar ett urklipp från långt tillbaka .., ja, om långt tillbaka betyder tio år. Urklippet kom från hemtidningen Norra Västerbotten.

"Vår finaste lilla mamma har kvällen den 17 april lugnt och stilla somnat in i  en ålder av 90 år. Mamma växte upp i ett torp på Näset, tillsammans med mamma, pappa, farmor och tre syskon. Senare gick flytten till Sörbyn. På en badstrand 1939 ropade en yngling till henne ”Kom och var med på ett kort!” 

Det var pappa.
Tycke uppstod och det blev bröllop 1 augusti 1943 och sedan kom vi tre barn, 1944, 1946 och 1959. Mamma har alltid funnits hemma hos oss. Hon har under årens lopp hjälpt pappa på bilverkstaden med både kontorsarbete och ibland även vid pappas reparationer av bilar."

Så var det med Alfhild från Norsjö.

      Dagens fönster ...

På minnespromenad bland blogginläggen genom åren, tvärstannar jag vid den här bilden. 

Läser och ler. 

Så här skrev avsändaren .., det var för övrigt den 20:e april 2014. 

"Det kan vara för att det var en solfläck där ögonblicket innan som katten M lade sig tillrätta i fönstret, men jag föredrar att tänka att hon kände på sig att jag talade med dig om husdjur på bloggen. 

Hälsningar annannan (människa) och M (katt)."

Älgvandring och nygifta ...

Seg söndag. Går omkring i nattlinnet under sticketröjan .., bläddrar/läser i boken som Nina Ulmaja skrivit och som handlar om Edith Södergrans bilder.

Det är oerhört mycket text och många kattbilder. 

Mest hela dagen har tv:n varit påslagen - så brukar det inte vara - men eftersom det som visats var "Den stora älgvandringen" - ett program som inte kräver så mycket deltagande - (eller rättare sagt inget deltagande alls), var det lätt att haja till när "Gifta vid första ögonkastet" gick igång. 

Aha. Nu är det nytt upplägg .., (för mig, jag såg inte förra årets) alla fyra vigslar visas och det blev bättre, tycker jag. 

Och så sitter man i soffan och följer paren (alla nervösa förstås) och tänker att "oj, hur ska det där gå ...?" och jag tänker att den lugne konstnären ser så trevlig ut och ett par tror jag verkligen kommer att matcha bra, men det vet man ju sedan tidigare, att oj, så fel man kan ha. Men  h u r  vågar man ställa upp i detta .., det är min ständiga fråga. 

Någon fler som tittat på det här avsnittet? 

Nu hör jag fågelkvitter .., vilket borde innebära att regnet har upphört. Och pv har givit sig av till Helsingborg för konsert (eller Björnekulla, egentligen) och kvar är Harry och jag själv.

Efteråt ...

Ja, efter den här fullmatade veckan då jag varit så sprängfylld av energi, blir det till sist tvärstopp. Tvärstoppet - eller i alla fall inbromsningen - inträffade vid sextiden hos friherrinnan och A-M, då vi njutit av grillad entrecôte med bakad potatis, alternativt vitlöksdoftande potatisgratäng, lägg därtill god sallad och till dessert en blåbärspannacotta. Ett slags knytkalas.

Gott vin också. (När vi kom bjöds det på lite champagne i vackra glas). Och trivsamt var det, förstås.

Vi satt i solen och det var hysteriskt varmt, fram till dess att solen skymdes av en del av taket och då blev det i stället kyligt, så A-M tog på sig jackan och tackade för sig och det dukades av och pv hjälpte till att flytta två bord och sen åkte vi hemåt. 

Däckade på soffan Ektorp, hade sprängvärk i höger långfinger (alltid detta långfinger!!), pv masserade en stund och när klockan var lite över åtta, tog jag två Alvedon och gick till sängs. Lyssnade till ett avsnitt av Sveriges Radios "Familjehemligheten" - eller bara till en del av avsnittet - sen var det godnatt. (Tog resten nu på morgonen. Oj, alla dessa hemligheter .., mammor som aldrig berättat för något av barnen vem den riktiga pappan var, osv).

Vaknade vid fyratiden - pigg som en mört - förstås. Hade haft fönstret på vid gavel hela natten .., och vilken orkester av fågelsång det var där ute! Harry intill mig. Nu är det förmiddag, klockan är nio och pv har kört till Glommen för att måla det sista på båten. SVT visar Älgvandringen .., undrar om dom har lagt ut ett kadaver för att locka fram andra djur än renar och älgar ..,. (mer spännande tv ...?). Har sett såväl järv som räv nu på morgonen, plus ett sällskap kråkor. Min syster i Skåne älskar det här programmet.

Och här utanför faller just nu ett stilla duggregn.

Söndagsfönstret ...

 ... fångades av Turtlan/Annica och visar den där underbara ljusstaken som jag köpte på loppis i Ystad. 

Den - ljusstaken - står i uterummet och där utanför satt Annica och hade det gott i solskenet, någon timme (eller kanske två) innan det var dags för hemresa. 

Själv var jag just då på språng till affären för att köpa lunchmat. Motvind dit, medvind hem. Halleluja för el-cykel!

Lördagmorgon ...

Och så här såg det ut igårkväll när vi - tillsammans med Turtlan/Annicka från Karlstad - satt i uterummet och kalasade på vårens första grillmiddag. 

Hon berättade om kursen/konferensen hon och andra sjuksköterskor deltagit i här i Halmstad (egentligen i Tylösand) och det handlade om astma och allergi, om jag förstod det rätt.

Hämtade upp henne vid hotell Tylöbäck, inte långt från det mer kända Tylösands hotell. 

En härlig kväll blev det .., vi satt i uterummet och surrade om allt och inget, allt medan Annica fick sms-meddelanden från SJ att tågresan blivit krångligare än vad som var tänkt (för hennes kurskamrater på väg hem till Karlstad och annorstädes i Värmland), då en terrängbrand utbrutit mellan Mellerud och Åmål och tåget skulle ersättas med bussar. 

Själv ska hon ta 15.00-bussen till Falkenberg, fvb till Göteborg och så hemåt med SJ-tåg sista biten.

 Lördagmorgon ....

Och med Early Bird - posten kom den här boken - en tjock och välmatad historia - författad av Nina Ulmaja. 

Här finns läsning så det räcker och blir över och det ska bli intressant att ta sig an den. 

Till Edith Södergran har jag inget särskilt förhållande, annat än att jag känner till henne rent allmänt. 

Boken innehåller mängder med Edith Södergrans egna bilder och i boken skriver Nina Ulmaja liksom brev till denna Edith, som ju varit död sedan länge. 

Boken beställde jag från Adlibris och jag har ännu en som jag hoppas på, men den är helt annorlunda. 

Den är författad av Richard Bergström, den svenske vaccinsamordnaren. 

Spännande!

Här under en beskrivning av vad som väntar mig - texten från Adlibris -.

"Följ med bakom kulisserna under den desperata jakten på vaccin mot Covid-19.

Våren 2020 står världen handfallen inför en pandemi utan motstycke i modern tid. I det läget utsåg regeringen en nationell vaccinsamordnare som fick uppgiften att säkra Sveriges tillgång till de covid-19-vaccin som ännu bara fanns på papperet. Uppdraget gick oväntat till en okänd apotekare uppväxt i Länsmansgården på Hisingen – Richard Bergström.

Snart stod det klart att vägen till vaccinerna skulle gå via EU-samarbete. Richard tog en ledarroll i den lilla grupp som förhandlade direkt med vaccintillverkarna. Richard berättar nu om det okända spelet bakom kulisserna när han och EU-förhandlarna, genom en väl avvägd vetenskaplig helgardering, säkrade vaccin till Sverige, Europa och stora delar av den övriga världen."