Pappan, storayster (4 år) och lillkillen som ska bli två.
Ledig lördag tar jag moppen och susar iväg till Slöinge.
Å, det är iskallt om händerna och jag drar ner anoraksärmarna över fingrarna.
Passerar alla fåren och smålammen .., herr Prickig Häst med kompisar .., känner doften från Västergårds Ägg .., upptäcker de allra vackraste ljust gula - ganska högresta -blommor som växer vid vägrenen, dom liknar malvor.
Vid bron före Slöinge möter jag en fasantupp.
Och så bageriet där det är härligt bastuvarmt från ugnarna och där inne står tre småttingar och väntar.
Två av dem, ett syskonpar, tycker att min moppehjälm är jättehäftig och har jag verkligen kört själv och oj, så kalla händer du har! säger tösen som är fyra (hon håller upp fingrarna och visar .., "så här många år är jag och min lillebror ska fylla två!" säger hon och visar igen, "så här många blir han!") och vi småpratar lite och jag tänker att ingenting är så ljuvligt som småungar!
Och så tar jag en bild av deras ben.
Först en bild, så där lite i smyg.
Men då ser lillkillen displayen och vill titta och storasyster säger ..."men mina skor syns ju inte!" och då tar jag leende en ny bild och jo, då blir hon jättenöjd.
Barnens pappa ler vänligt och så tackar dom för sig och går hemåt.
En äldre man kommer in i den lilla butiken .., och han hälsar godmorgon ("eller goddag kanske?" säger han och frågar och vi pratar om vädret och att jag ska köra till Stensjö .., "oj, kör du en mil enkel väg för att få bröd, ja, men det är det nog värt ...?) och jag tar på mig hjälmen och gör mig i ordning för att åka hemåt.
När jag har kört kanske 100 meter, ser jag pappan med dom två småttingarna.
Dom går en bit bort, på andra sidan vägen och nu står dom där och vinkar till tanten som kör moped (det är jag det) - vink-vink-vink - och jag vinkar också och tuuutar ett par gånger, som till hälsning.
Och tänk, hela vägen hem ler jag.
Just så.
