Dagens fångst ...

En riktigt stor sandsik - det är andra gången vi får en sån här krabat - men den här var nog tredubbelt så stor som den förra!  Hamnkaptenen Tommy sa att den blir perfekt om man steker den i ugnen på inte alltför hög värme, så det ska vi testa.

Och medan pv fjällar och rensar, går pElle omkring vid benen på oss och jaaaaamar och jaaamar!

Två ynka, små torskar - inte större än sillar - får bli till frukost till sigge och pElle.
När harry kommer i närheten av pElles fisk, får han sig en rejäl lusing.

I morgonkväll - om vädret är bra - ska Anders göra oss sällskap ut med båten för fisketur.

L y c k a.

Dagens fönster ...

"Jag vandrar omkring i Gamlestan i Lysekil när jag får syn på det. 
Fönstret...
 
Direkt tänker jag förstås på dina "Herr och Fru prickigt djur" som följer dig på din livsresa, och som brukar sitta på en hylla och titta ut över världen - nu i landet Halland.
 
Hade för mig att djuren var av arten giraff, precis som den i detta fönster - men kanske var Herr och Fru istället kattdjur.?

Solen är för dagen nästan outhärdligt varm och egentligen skulle jag ju sitta nere vid havet och svalka mig i skuggan (om den går att finna) - men fotoglädjen tar över. 

En ny plats = nya motiv."
♥ SoF

Och så ett kvällsfönster ...

... från Norrbotten - från Guys sommarstuga vid Storavan -.

Glöm inte att ta en titt på hans fantastiska bilder!

Bara så ni vet ....

Jag  ä l s k a r   Mottagningen.

Helt klart ...

... , det bästa och roligaste och mest tänkvärda sommarprogrammet, enligt mitt sätt att se det!

Marika Carlsson, var namnet.

Och tack till dig Turtlan, som tipsade om detta!

// Bilden från sveriges radio.

Landet Halland ..., eftermiddag.

På väg hem igen. Blåklockor i mängder.

I fem timmar blir jag nere på stranden.
Gör ingenting.
I n g e n t i n g.

Jo, läser en bok som jag en gång har fått av en bloggvän ..., och brassestolens handtag går sönder ..., och jag dricker medhavd saft och sitter där och tittar på världen omkring mig.

"Möjaliv med Emmy och Enok", är bokens titel. Den jag läser på stranden.

 Där är småbarn som gör sandslott och där är pappor som stänker vatten på sina små söner och där är andra pappor som säger att .."nu ska vi fånga krabbor, kom här!"

Sista timmarna vänder jag solen ryggen och tittar ut över havet och horisonten.
Det känns som när jag bodde hemma i Malå och satt nere vid sommarstugan och såg över sjön .., bort mot Franks till. Och Bjurhs. Och vassruggen där mitt ute på sjön där pappa brukade släppa stövarna och så rodde han hem igen och dom fick simma.

Jag tänker på 60-tal och sommar och minns en film som mamma tagit .., vi sitter i motorbåten, pappa håller i rodret och ler mot kameran och han har beigefärgade shorts och där är mina systrar och jag själv - jag är kanske sex år och håller i en docka som heter Margareta - och jag viftar lite med dockan och i nästa sekvens har vi gått i land och är på en holme och pappa har ordnat längdhoppstävling och alla utom mamma hoppar och pappa vinner förstås och nu är han ännu gladare.

Alltid dessa tävlingar!
Kappspringning och längdhopp och stå på händer eller på huvudet.

Och jag tänker på lekkamratens mamma - Margareta - som lärde alla gatans barn att spela kort.
Femhundra och vist och annat viktigt och hur hon nästan alltid hade en tryckkokare på spisen och Burda-mönster på köksbordet.
Hennes pappa eller mamma hade hängt sig när Margareta var ung - det visste man på något konstigt vis - vi pratade aldrig om det hemma hos henne och jag kände mig så älskad av denna människa; det var som om hon behandlade oss ungar som vuxna.

Ofta såg man henne stå ute vid klädstrecket och ordna med fisknäten.
Eller på knä vid rabatten, den mot gatan till.
Hon cyklade alltid, hade kanske inget körkort?
Och hade beigefärgad kappa, mer som en trenchcoat och alltid, alltid ytterdörren låst.
Inte en enda gång på alla år såg jag henne bära kjol eller klänning!

Margareta brukade säga att "vissa män var så  v i r i l a".
När hon sa det, var det som om hon såg så glad ut.

Min pappa var en sån man, förklarade hon.
"Jag brukar se honom när han kommer gående längs vägen vid femtiden, ja, när han slutat för dagen och ryggsäck har han nästan alltid, jo, han är en sån man ..." sa hon.

Viril - det lät som namnet på en blomma; en slingerväxt ..., och jag såg som pappa i ett nytt ljus.
Och den där advokaten från Skellefteå som Margareta sett i byn, han var också en sån, fast utan ryggsäck.

Femtio år senare sitter jag på en strand i landet Halland och när jag tänker på allt det här, översköljs jag av värme över dessa människor som kom att betyda så mycket i ens barndom och på ett sätt också i ens vuxna liv.

Grannar som bara fanns där och som gav av sig själva.
Människor som - utan att dom tänkte på det - blev till viktiga bitar i det pussel som bildar en människas liv.

Det var väl ungefär vad jag tänkte på idag.

Torsdag klockan 07.30

På väg ner till stranden för morgondopp.

Där nere ser jag ett äldre par i säkert 80-årsåldern på väg ut i vattnet .., dom håller varandra i handen och går försiktigt - försiktigt .., med myrsteg liksom ..., simmar lite och så upp igen.

"Tänk Elisabet om vi får ha det så ...", säger pv, när vi själva har klivit upp ur vattnet.

Alldeles övertygad är att jag mitt liv inte blir så långt, men jag är nöjd ändå.

Och den här dagen tycks bli lika fin som igår .., klarblå himmel och ett stilla hav.

Nu ska vi ta kaffetermos med oss och slå oss ner på en slät klipphäll nära vattnet.

Å, vilken glädje att få några såna här dagar under sin semester!

Morgonglädje ....

Om mamma som inte är hemma och pappa på ...., kan man lyssna till här.

Eller den här ...

Och det bästa av det bästa ..., aldrig har jag smajlat mer när det varit Allsång på Skansen!
Underbart, var det!

Apropå gårdagens äventyr ...

En av mina absolut bästa vänner - Agnetha hemifrån - berättar i en kommentar om hennes äventyr till havs.

Det tröstar kassaskåpshjärtat.

Bilden visar ännu ett "kassaskåp", nämligen rara vännen Ulrika på besök på pv:s större båt.
Det var på Ven.
Här står hon och funderar över hur i all världens dagar hon ska ta sig över det enorma gapet mellan båt och kaj. 
"Kom du, jag tar emot dig!" säger pv.

Här kommer Agnethas kommentar.

"Hej!

Läste i din blogg om din båtresa, känner igen mig.

Vi hade båt tidigare och jag är så rädd att vara ute på vatten så det var en fasa varje gång vi skulle ut med båten. 

Så småningom slutade jag följa med och Jonny fick åka ut själv vilket han inte tyckte var så roligt så till slut sålde han båten.  

En vacker sommardag packade vi fikaväskan och Emelie fick ta med en kompis, vi skulle åka ut till en ö som heter Gåsören och fika där. 

När vi lämnat Killingören, där vi hade båten, och kom ut på havet så blåste det lite grann och jag blev hysterisk. Jonny fick vända om till bryggan och där blev det fika. 

Flickorna var väldigt besvikna kan jag ju säga. 

En annan gång var vi faktiskt ut till Gåsören och när vi skulle hem så mötte vi Finlandsfärjan, det kändes som jag satt i en kork, så liten kände jag mig. 

Efter det var jag inte ut på nån båttur mer.


Kram Agnetha."

Dagens fönster ...

Underbara ungar vet vad som gör mamma glad!

Igår ett fönster från AP och Ekerö, idag ett från semestrande storasyster på Kreta.

Mammahjärtat tar stora skutt av glädje!

Och här är vinnaren ...!

Ett enda pris - och vinnaren får alltså välja bland fyra pocketböcker - skänkta av den rara Lena.

Stort grattis till vinnaren och lika stort tack till givaren!

På begäran ...

Ann i Göteborg, som ska börja med LCHF på allvar, bad att få en bild på den alldeles nybakade citronkakan som jag precis har tagit ur ugnen.

Så här ser den ut.

Till detta blir det vispad grädde, jordgubbar och röda vinbär, ja, när pv kommer hem från konserten i någon kyrka lite norröver.

LCHF ...?

Nä.

Inte mycket.

Om kassaskåp och gaseller.

Så här är det: i nästan fyrtiofem års tid har pv ägnat somrarna åt segling. 

Han är vig som en akrobat, klättrar lätt som en plätt rakt upp i stora masten och skuttar likt en gasell på såväl hala som branta klipphällar.

För mig är det precis tvärtom.

Å, så jag önskar att jag också vore graciös och smidig, men det är verkligen som pv sa - då i början när jag gjorde honom sällskap på den större segelbåten - att jag gav kassaskåpet ett ansikte. 

Just så är det! 

Och idag när vi tar lilla Askeladden och fikapåse med oss och ger oss ut på havet, då blir det där så otroligt tydligt. Efter en dryg timmes seglande och inte en enda makrill på kroken, föreslår pv att vi ska lägga till vid Fågelholmen, den som ligger rakt ut från stranden här i Stensjö. 

Så det gör vi. 

Han hittar nån slags järnringar som sitter fästade i berghällen och så ligger båten där och pv skuttar med lätta steg uppför hällen som i princip är lodrät och jag funderar över hur jag - för det första - ska ta mig i land, och för det andra .., hur i all världens dagar ska jag ta mig upp?

Det funkar inte .., och jag hoppar (läs: glider ...) i vattnet, simmar en bit bort och klättrar/kryper upp för slemmiga och hala klipphällar och så kommer jag liksom ovanifrån i stället och det stinker av intorkad fågelskit och jag sitter där uppe och stirrar ner mot båtens för och tänker att oj, oj, oj.

Men på nåt underligt vis tar jag mig ombord och sen blir det kaffe och bullar och det är ofattbart varmt, nästan hett .., och pv badar och jag hoppar i och ska försöka ta mig upp med hjälp av den lilla, lilla, smala stegen som hänger på båten, men stegen viker sig inåt och undertill och det känns pinsamt, men så ändrar pv på arrangemanget och inte är det någon graciös gasell som tar sig ombord, men det löser sig! 

Det allra bästa med pv, det är att han är tålmodig och snäll och oerhört omtänksam.

När han säger att jag ska dra i "fallet", drar jag till så att repet eller linan eller vad den kallas, ja, den flyger längst upp i masten och blir sittande där uppe.

Då tar pv båtshaken och försöker kroka i den, men det vill sig inte alls .., och jag säger att ..."man skulle ha en spik eller nåt som hakar fast i linan" och då kommer pv på att han kan ta en fiskekrok och sätta den längst ut på båtshaken och så virar han fast kroken och ser man på .., då fungerar det! 

"Tack för tipset, det var påhittigt!" säger han snällt.

Och sen går vi med hjälp av elmotor - som inte låter ett dyft - till den lilla hamnen och en äldre farbror som pysslar i sin båt, han säger ..."fantastiskt, alldeles ljudlös är den!" och när jag ska hoppa över till bryggan, då går det faktiskt riktigt galant och inte känner jag mig som en gasell .., men det är inte långt ifrån heller.

Väl hemma - då är vi stekheta igen - tar jag vattenslangen och står ute på gräsmattan och duschar ISKALLT och harry springer runt, runt och pv är livrädd att ska jag vända slangen mot honom.

Om jag gör det?

Bara lite, lite ,-)

Dagens sommarpratare ...

... är Marika Carlsson.

Om henne kan du läsa här.

Gårdagens värd var Eskil Erlandsson.

Om det programmet (frånsett musikvalet) tyckte jag väldigt mycket.

Förmiddag i landet Halland ...

Först frukost på altanen (i morgon ska det bli det omvända), sedan promenad ner till havet.

Vindstilla.

I ett buskage med vindpinade enar sitter en koltrast och flöjtar.

Gräset är torrt och frasigt.

Vattnet kyligare än igår.

Åååå, svalt vatten mot pannan ..., att simma under ytan ...!

Det stavas  l y c k a.

Efter möter vi joggare .., vi ser två män i färd med att ta sig ut på havet med kajak, där är en ung man och en kvinna som med stor frenesi ägnar sig åt gymnastiska övningar - armhävningar och sånt -, allt medan deras hund sitter intill och viftar på svansen.

En äldre kvinna i röd badrock har tagit sig ett morgondopp och är på väg hemåt.

Ung pojke med lingult hår kommer springande längs grusvägen .., kanske är han elva år och han har blicken riktad i marken och är rejält trött.

Två äldre par är ute och stavgår. 

Hästar frustar!

Själv blir jag biten av ilskna flugor och får fula blaffor som liknar nässelutslag på mitt knä.

Och vi möter grannen A.

Länge har han haft endast 30 procents hjärtkapacitet, men nu har byte av medicin gjort verkan och då blir det som ett nytt liv.

Tänk: ett  n y t t   liv.

Det är som när Anders var liten och kom hem från grannens Lindahls barn som hade fått tv-spel där man fick "extraliv" och Anders sa, jublande, att "mamma, idag fick jag många extraliv!" Jag förstod ingenting. Men det är just vad tänker på när jag ser A .., att han har fått .., just ett extraliv! 

Idag ska han promenera ända ner till lilla båthamnen, ja, till dom andra männen som träffas där var morgon!

Han ser glad ut.

På anslagstavlan, alldeles vid postlådorna, upptäcker vi detta.

Katten Prins är försvunnen och till skillnad mot för pElle och Sigge Nilsson, äter Prins nästan all sorts mat.

Det bästa för Lena i Gävle ...

Hej Elisabeth och Pv!

Vi har haft många fina dagar  i juli trots allt regn som kommit, en dag i juli när sommaren var som bäst med strålande sol fyllde min man jämna år, det firade vi hos vår dotter som har ett fritidshus i Undersåker, dit kom också vår son med sambo, våra barnbarn och kompisar från Gävle kom och överraskade . 

Vi hade picknic på Åreskutan med goda mackor och t.o.m tårta som som våra vänner tagit med, vi gick en del uppför efter det vi stigit av kabinvagnen så det var ju lite kämpigt, efter det så gjorde vi en utflykt till Tännforsen för glassätning.

På kvällen var det middag på Fjällsätra, ett mysigt hotell i Undersåker med jämtländsk buffé mycket sång o musik våra vänner från Gävle kan hålla igång med både piano, gitarr, dragspel o sång. 

Helt magisk dag.

Vidare så åkte vi till Skelleftehamn, där min bror med fam. bor, även där hade vi vädret med oss, besök på våra föräldrars grav naturligtvis, räkmacka på Stackgrönnan har blivit ett måste och sen har jag kompisar kvar däruppe, som jag har fin kontakt med trots att jag bott i Gävle länge. 

Men hemma, det är Ursviken det, rötterna finns där!

Ha en fortsatt trevlig sommar!

Kram Lena från Gävle

Dagens fönster ...

"Fia förfäras över ovårdade pelargonier och tar genast tag i saken och börjar fina till dem :D"

Så skriver AP.

Ja, tänk så bra att ha handlingskraftiga vänner! säger AP:s mamma, som är jag.

Det bästa i veckan för mossfolk ....

Hej!

 

Här kommer ett sent DBIV :)

 

Jag hade lite svårt att välja mellan kalas och Kopparbergstrippen och utflykter till Karlskogaland… men så kom jag på att det allra bästa var förstås att det gick så bra när Cosmos träffade dagmattens hundar för första gången. 

Så det får det bli.

/Mossfolk

Semester ..., det känns som den första dagen.

Ungefär som semester på Samos känns det.
Det var då det. Emil och jag själv.

Och så går jag ner till stranden .., möter människor på väg hem .., där är mammor kånkandes på väskor fyllda med badleksaker och där är trötta småbarn och där är främlingar som inte bryr sig det minsta om att fordonstrafik är förbjuden - såvida man inte har båt nere i hamnen och då har ett särskilt tillståndsmärke på vindrutan - och nästan alla som kör rakt in i reservatet har BMW eller Mercedes.

Nu är stranden nästan tom på turister.

Där är grannen Gun som har en f.d. klasskamrat på besök och det blir en stunds småprat och jag går ut i vattnet och simmar länge och dyker ..., tittar där under ytan, spanar efter maneter .., släpper ut håret som ändå tjorvar sig .., ångrar att jag inte har köpt ny baddräkt med bättre rump-resår .., och sen sitter jag länge på stranden med uppdragna knän och solen mot ansiktet och jag tänker att just så här, då är livet fullgott att leva.

Och så fungerar avloppet igen.

Arma pv har grävt mest hela dagen - handgrävt sig ner förbi elkabeln och ner till grenrören och cementröret som kommer från badrummet - och jag har servat med lunch och flädersaft och kommit med uppmuntrande tillrop och till sist säger pv att det nog verkar som det fungerar.

Kanske ändå?

Badkaret struntar vi att ta in igen .., kanske kan vi ("vi" ...?) sätta upp en glasvägg i stället, så känns rummet större och luftigare och för min del spelar det ingen roll, jag badar  a l d r i g ..., har inte tålamod att ligga i ett fyllt badkar, ja, har knappt tålamod att låta det fyllas upp.

"Vi kan ha det ute .., tänk, så skönt att ligga där i badet och titta mot stjärnhimlen!" säger jag.

Så där som om jag trodde att tålamodet då ska infinna sig.

Extradragning i lotteriet !!

Och en jättefin vinst!