På spåret ...

Hos Kattis får man fundera över vart familjen är på väg ...

Skynda er att gissa .., men börja nerifrån och gå uppåt!

Tidningsglädje ... (å, vilken lockande rubrik!)

Nästan det bästa med att ha lediga mitt-i-veckan-dagar, det är att man hinner läsa dagstidningen och då menar jag .., man behöver inte bara skumma igenom så där i all hast, nej, man kan lägga sig på soffan Ektorp och vid ens fötter ligger en svart hund som heter Harry och läslampan är riktad mot tidningen, precis perfekt ., dom rosa läsglasögonen har nödtortigt putsats med hjälp av blusens nederdel och så kan man sätta igång.

På helgerna känns det annorlunda. 
Då är det mer självklart att man ska vara ledig.

Och nu är det alltså fredag och jag har druckit kaffe och kalasat på en macka och därefter ägnat någon timme eller mera åt DN och jag fylls av en sån oändlig tacksamhet över att ha en dagstidning!

I min barndom fanns under en period såväl Stockhloms-Tidningen, samt Norran (Norra Västerbotten) och så småningom enbart den senare.

Var kväll vid sjutiden gick pappa till kiosken på Storgatan och köpte Aftonbladet (och ibland en rulle Center choklad, eller en punschflaska, ni vet, dom där små med socker inuti) och jag minns honom också läsande (ja, tittandes i ....,-) Fib Aktuellt och bildtidningen Se (som jag älskade!).

Mamma hade Svenska Journalen, så småningom också den kristna tidningen Dagen, och på 70-talet även  Det Bästa.

För övrigt var det inte mycket bevänt med litteratur i huset på Ringvägen 29.
En bokhylla fanns förstås, men där stod mest gamla böcker från bokklubben Svalan, där fanns några stora lexikon ochså mammas böcker från sjuksköterskeskolan (en dröm för en liten Elisabet som satt på ryamattan och storögt läste om sjukdomar med underliga namn som Elefantiasis!).

På en särskild liten hylla låg Svensk Jakt.

Och nu är det ett annat liv; jag är femtioåtta år och kan fortfarande känna den där ilningslädjen över att hålla i en tidning ..., och det är höst och regnigt och jag ligger på soffan Ektorp och läser DN och efter att ha studerat sidan 39 beslutar jag mig för att beställa en bok som heter "Välj rätt! en guide till bra beslut", skriven av Katarina Gospic - den artikeln, som handlar om författaren och hennes bok - är riktigt intressant!

Jag läser även om den för mig så sympatiske Leif Pagrotsky (s) och vad han tycker och tänker ..,  där finns en artikel som berättar att 100 000 stockholmare är drabbade av lungsjukdomen KOL (något som även pv:s föräldrar hade, båda hade varit flitiga rökare ...) .., Åsa Moberg har skrivit en krönika som handlar om att "Den kreativa kraften tillåts inte komma loss" - synnerligen läsvärd -, ja, så där håller det på. 

Och så njuter jag av underbara ledarskribenten Hanne Kjöller, som, enligt mitt sätt att se det, alltid har så kloka funderingar!

Helt ärligt tycker jag att hon är outstanding!

Så ..., kan en morgon med dagstidningen te sig! 

Hur var - eller är -, det hos dig?
Du får mer än gärna berätta!

Dagens fönster ...

Det skulle bli ösregn mest hela dagen, meddelade SMHI på onsdagkväll.

Men på torsdagen - som var igår - fullkomligt flödade solen och strålade in genom fönstret i Eckes lilla stuga, den som jag tycker är så alldeles oerhört vacker.

Idag däremot,faller regnet i landet Halland.

"Hej det är från Sportspegeln ..."

För flera år sedan, tio kanske, brukade jag ringa till Emma och låtsas att jag var reporter från Sportspegeln och så intervjuade jag henne och frågade hur matchen hade gått och allt som reportrar frågar om .., ni vet, "hur känns det ..?"

Å, vad hon tyckte att mormor var fånig!

Men den där "hur-känns-det-frågan" ...,den skulle jag vilja ställa just idag.

Jag skulle vilja fråga hur det känns att vara lagkapten för flicklandslaget för flickor födda 1997 .., och få gå in på arenan i Ockelbo och hålla en tös i handen och sedan spela match mot Norge som vinns med 4- 1 och sist av allt få skriva autografer!

Nog måste det väl vara nästan-höjden-av-lycka för en ung tös på femton år!

Den där glädjen ...

Tänk, så många olika saker som gör oss glada!

Här kommer en liten sammanfattning av förra veckans glädjestunder.

Det var Ann i Göteborg som hade börjat en textil överkurs och nu hade gjort ett besök på Textilhögskolan i Borås .., Anna-Lena How i Tumba, hon hade varit med familjen på Kreta och upplevt ett jordskalv - 5 på Richterskalan - och legat och solat på de allra ljuvligaste stränder .., Lena i Gävle hade varit i Italien .., hon hade suttit i en gondol i Venedig och stått under Julias balkong .., Kattis var lycklig för att sönerna äntligen  hade börjat somna i vettig tid på kvällarna .., Åsa i Helsingborg var glad över att för en gångs skull ha maken på hemmaplan ., ja, det hade öht varit en fin sensommarhelg på sydkusten ..., AP berättade om helgen i Skåne ..., Agnetha i Skellefteå hade åkt till Obbola utanför Umeå och umgåtts med barnbarn - lycka på hög nivå! - .., Anne Mantorp menade att pensionärstillvaron lätt blir enahanda och det är inte så enkelt att plocka ut nånting extra-extra-roligt, men hon hade fått besök av sin bästa väninna och hennes lilla hund och man hade plockat kantareller och allt detta hade skänkt Anne sån glädje!

Ulrika i Kopparberg hade färgat garn, haft yngste sonen på besök och gått på skogspromenader med Max! Lilla B hade glömt att skriva vad som var bäst, men fick vara med ändå och Eva på Frösön vittnade lyriskt om barfotafötter i stövlar och långa promenader på vidsträckta åkrar .., och Cecilia N i Härnösand hade deltagit i "spinnaoffentligtdagen" och Turtlan i Värmland hade tillbringat en kväll i båten och sett vad hon trodde var en häger flyga förbi - ja, den hade i alla fall långa ben -, skrev hon ..., och Eva i Tyresö menade att en av veckans höjdpunkter var dovhjortarna som så oförfärat hälsade på i familjens radhusträdgård och sportigajenny hade varit på kick-off där mycket gick på tok, men ändå, det hade varit bra!

Min egen glädje var badet i havet.

Tack till er alla som så generöst delar med er!

Dagens fönster ...

... kommer från Bohuslän, närmare bestämt från Monica i Lysekil.

Så här skriver hon:

Här kommer emellertid två fönster från uterummet i Lysekil från sommaren.

Det är speglingar av hus mm i glasdörrarna...

...om du undrar hur bilderna är tagna/hur omgivningarna ser ut.

Huset ligger med utsikt mot havet/skärgården i motsatt riktning av dit jag fotograferat.

Havet är bara några meter undan!

Nu har det blivit lite höst i luften, men i dag har det varit mycket sol inimellan!

Och luften blir ju så mycket klarare när det blir höst och kyligare!

Hälsningar från Monica i Lysekil

(mitt i en dundrande förkylning - ännu ett hösttecken!?)

Och här är vinnarna ....



Stort grattis till er båda!

Förstapriset - den där lilla kylskåpsmagneten med filurig text på - den går alltså till Kattis, som berättade om sina två pojkar som äntligen hade börjat somna före 21.30 på kvällarna! 
Stor lycka! 

Tröstpriset - en liten brosch från STORARTAT - går till AP, ja, "min" AnnaPanna. 
Hennes bästa var helgen i Ystad där det var födelsedagskalas för mina barns pappa som blev 60 .., en helg som innehöll allt från god mat, till trevligt sällskap och långa promenader längs havet.

Nu är det bara att ni börjar grunna på den här veckans bästa!

Dragningen är klar ...

... nu ska filmen bara laddas upp.


Kl. 19.19 är 22 % klart.

Kl. 20.13 är  63 % klart ...

Kl. 20.59 är 97 % klart ...

Höst ...

Just nu ösregn.

Och sol.

Först ...

... blir det massage på jobbet. 

En gång per månad får vi subventionerad massage av en vänlig herre på 46 år och jag har tackat nej hittills, mest för att jag helt enkelt är för blyg .., ja, så illa är det, men jag har ingen lust att ligga halvnaken inför en totalt främmande man (kanske om jag hade varit väldigt stilig i kroppen ...), men så frågar jag om han kan tänka sig att massera mina ben och det kan han och då ..., då tackar jag "ja".

"Men inte masserar han väl bara benen ..?" säger en av arbetskamraterna och jag säger att det kan väl inte spela någon roll för honom och det gör det inte heller.

"Tvärtom, det är rätt skönt med omväxling, det blir mest ryggar", förklarar massören.

Jag får ligga på mage på en smal brits och så knådar han lår och vader och hittar diverse små knutor, allt medan vi pratar om crossfit, om cykling (bra för knäproteser), om klimatet människor emellan när det gäller Halmstad - Falkenberg (vi är eniga om att det är ett mjukare klimat i Falkenberg) .., vi pratar om korsbandsoperationer, om London och trappor och att det känns som höst.

Efteråt blir det småsurr med arbetskamraten som strååålar av glädje; ty det verkar som om hon och maken nu har blivit med hus och hon är så överlycklig så det ser ut som om hon skulle gå i bitar!

Och sen kör jag hemåt och vid Backalyckan ser det ut så här på himlen och det blåser friska vindar!

Jag tar harry på promenad, träffar några av grannarna som bor närmast havet till och får veta att deras granne har dött - "du vet säkert vem det är ...?" säger dom och jag känner igen namnet, men kan inte frammana bilden av mannen.

Länge står vi där nere på vägen och vardagspratar.
Mest om dialekter .., om Skåne och Halland och att det numera tycks blåsa så våldsamt.

Och så berättar frun att natten mot idag, det var vid fyratiden i morse, var det som ett pärlband av ljus ute på havet.

"Det var fiskebåtar som låg på rad .., du skulle ha sett så läckert det var!" säger hon leende.

Sen går jag hemåt, hämtar DN från postlådan, konstaterar att min I-phone redan har återvänt från lagning och nu ska jag lägga mig raklång på soffan Ektorp och bara  n j u t a  av ledig dag.

Av  t r e  lediga mitt-i-veckan-dagar.

Blodtrycksmedicinen har jag skippat i väntan på den nya.
Det tycks gå bra det med.

Framför tv:n ....

Fritt från Botox. Så UNDERBART!

Det har varit neddragningar på jobbet; tidsmässigt.

Nästan alla har fått färre arbetstimmar, nu, när kundtillströmningen inte är tillnärmelsevis så våldsam som under sommarmånaderna.

Man kan bli orolig för att lönen ska minska betänkligt, men en sak är verkligt bra: plötsligt finns där tid över för reflektioner.

Man hinner helt enkelt tänka.

Och man hinner med tv-program som man inte vill missa .., bland annat tittar jag på en intervju med underbara Linn Ullman.

I intervjun talar hon svenska, men hon säger - och hon säger det flera gånger - att norskan är hennes modersmål, på svenska talar hon mer som när hon var yngre, rösten blir ljusare och hennes ordförråd är betydligt mindre.

Ibland under intervjun, men inte ofta, faller hon in i norskan och då skyndar sig intervjuaren och säger att ååå, hon (Linn) talar så bra svenska, det går så bra så.

Varför säger hon inte tvärtom?

Varför låter hon inte henne fortsätta med det som känns bekvämt för henne?

Norska är ju inte som kinesiska eller ryska ..., skulle man dessutom missa något ord, så förstår man väl ändå sammanhanget?

Det finns människor (hej kära Ingrid i Falun!) som tycker att i SVT borde det absolut inte få talas skånska eller andra "knepiga" dialekter.

Jag tycker precis tvärtom!

Och gärna norska!

Ett ljus i mörkret ....?

Om man, bland allt annat elände här i världen ..., där hysteriskt ilskna män hotar med mord och sätter eld på byggnader .., och där andra vettvillingar ser som sin huvudsakliga uppgift att provocera så mycket som möjligt .., där oliktänkande människor sätts i fängelse utan dom .., ja, om man mitt i denna röra då får höra talas om en president som verkligen tycks vilja ta sig an sitt lands problem på största allvar, och som bland annat säger sig vilja få bort korruptionen, ja, till och med pratar om nolltolerans mot korruption, då kan man inte annat än hålla tummarna.

Så det gör jag från och med nu.

Håller tummarna för Somalias nyvalde president, Hassan Sheikh Mohamud.

Och så kan man bli glad och lycklig av att titta på lilla prinskorvmadamen Nelly som skuttar omkring på stranden i Skåne ...... 

Skutt-skutt!

Dagens fönster ...

Hej Elisabet.

Nu var det ett tag sen du fick ett fönster från mig. 

 

Jag skickar dig ett väldigt vackert sådant. 

 

Det finns i ett gult hus, också på en kulle på käraste ön Blidö. 

 

I huset bor goda vännerna E och G och de tar alltid så gästfritt emot sina gäster. 

 

Här stod vi ett par dagar med husbilen i somras och bilden är tagen framåt kvällskvisten strax innan vi äter en god middag.

 

E. kommer ursprungligen från Tyskland. Man ser det inte minst på de skira vackra spetsgardinerna som finns i hela huset. 

 

Stilla frid råder här. 

 

Monica.

Och så ett kvällsfönster ...

Hej Elisabet!

Nu är det vår yngsta dotter Sara som förärar dig en fönsterbild.
När jag såg bilden på hennes fb-sida frågade jag direkt om jag kunde få skicka den till dig. Det gick jättebra.
Sara är i Skottland och jobbar som au-pair under ett år, strax utanför Edinburgh.
Familjen har varit bortresta några dagar och då bokade Sara in sig på en bussresa till de skotska högländerna.

Bilden är tagen från hennes hotellfönster i den pittoreska hamnstaden Portree på den skotska ön Isle of Skye. När jag ser hennes bilder från resan känner jag att dit vill jag åka.

Påminner mycket om Island. Kargt och himmelskt vackert.

Kram Eva

DBIV för sportigajenny ...

Hej Elisabet!

Förra veckans bästa är nog den där båtturen som vi gjorde i samband med Kick-offen i fredags. '

Vi åkte delvis i ösregn och rejäl blåst, på norra och södra Bunnsjön. Det var meningen att vi skulle åka lite på sjön Ören med, men det var för lågt vattenstånd så vi kom inte under med båten...

Självklart så var det kul att träffa de övriga inom Destinationen, nu har jag ju ett ansikte till namnen som jag pratat med. Ja även de andra. Och jag känner mej redan som en i gänget!

//sportigajenny

Tisdag ...

Skyfallsliknande regn på morgonen som följs av strålande solsken.
Hög, klar luft.
Ljuset är skarpt.

Jag pratar med vänlig dam på vårdcentralen.
Vi är födda samma år, säger hon och jag hör leendet genom luren.
Avståndet är tio kilometer - rent fysiskt - men inte själsligt.

Den vänliga säger att jag kan få träffa doktor M, hon med alla konsonanterna .., och jag svarar "aldrig i livet!"
Det var den läkaren som var så snorkig och inte ens hälsade, nätack, jag väntar tills någon annan har tid.
Kanske hade hon bara en dålig dag .., PMS ..., eller hade vaknat på fel sida, men det hjälps inte.

Sen lång promenad med harry.

En enda liten fågel sitter på telefontråden, annars är det tomt.

Åkrarna är stubbade.

På marken ligger våta löv.

Helt ljuvliga bilder ....

... hittar man här.

Dagens fönster ...

 

... finns i Västmanland och då vet ni ju förstås ..., just det. 

Ulrika.

DBIV  för Ann i Göteborg ...

I veckan (läs: förra veckan) har det hänt en del, men det som var bäst var nog ändå besöket i Borås och Textilhögskolan.

Jag sökte en del kurser i höst men blev reserv i två- och tresiffriga tal på de allra flesta.

Men en kom jag in på “Textil översiktskurs”.
Det är en distanskurs på kvartsfart och det lät som ett väldigt lagom tempo för min del.

Nu var det dags att åter bli student och det var med lite myror i magen (faktiskt) som jag startade resan med buss 7.30 (vilket är mitt i natten för en nattuggla som jag).

Henrik (äldste sonen, som redan är student på nämnda högskola) mötte sin mamma vid bussen och följde mig hela vägen till skolan. Ett historiskt foto togs vid ingången, när han vinkade av mig och fortsatte mot sin egen föreläsning.

Det blev en lång dag, men en rolig sådan:

Det tog inte lång stund innan jag såg att jag kunde vara mamma till alla de andra studenterna på kursen. Men jag träffade flera supertrevliga människor, som jag fikade och åt lunch med.

Kort intro om materiallära och sedan en heldag om “Trikåteknik”. Tänk att det finns så mycket att säga om trikå!! Det blev också ett snabbesök i stickeriet där vi fick se stora stickmaskiner i aktion  både rundstickmaskiner och sådana som stickade fram- och tillbaka. Vilket buller!

Jag kom att tänka på min farmor Josefina som i förra seklets början jobbade på “Doffelen (så uttalas det i Malmö)” (yllefabriken) i Malmö och vilken ljudnivå det måste ha varit där i fabriken.

Efter dagens föreläsningar bjöds jag på middag hemma hos H. och på kvällen gick bussen tillbaka till Göteborg igen.

Jag behövde inte vaggas till sömns den natten!

Ann.

Bara så ni vet ....

Så blir det dragning i lotteriet i morgon, onsdagkväll.

Eftersom jag så gott som alltid arbetar kväll, så ses vi inte så mycket under veckorna, herr Notarrius Publicus och jag själv. Jag kommer hem vid halv nio, han ger sig av klockan sex på morgonen.

Men nu väntar tre lediga dagar på raken för mig (och sen jobbarhelg), så då ska vi klämma in lotteriet!

Ett tröstpris kommer att finnas också .., ett fint sånt, sponsrat av Ann i Göteborg.