Om konsten att stenografera ...

I ett inlägg lite längre ner - det med inköpslistorna - där finns en lista som är stenograferad.

Egentligen inte från början, men när jag såg kunden, så gullbad jag honom att göra en översättning - men åt fel  håll - och det gjorde han så gärna.

Tack Gunnar!

Det är apropå detta som Monet skriver så här och hur intressant som helst är det, ja, enligt mitt sätt att se det.

(Min australiensyster arbetade under sin tid i Sverige som just sekreterare, åt en irländare, och när hon kom hem om jularna brukade jag be henne visa det här med stenografi .., det såg ju så läckert ut!)

Hej! 

Såg dina inköpslistor i dag och log åt "kråkfötterna". Och bestämde mig för att skriva en egen, "fiktiv" inköpslista på samma sätt och skicka till dig. Jag har inte skrivit stenografi på säkert 35 år så det är märkligt att det sitter där ändå.

Och så är det näst intill omöjligt att läsa någon annans stenograferade text. Det blir lika personligt som handstilen så småningom. Däremot går det bra med skrift som är "neutralt skriven", så som man fick lära sig det hela. Problemet är att det många gånger kan vara svårt att tyda också sin egen text, i synnerhet om man skrivit fort, därför använder jag aldrig den här "glömda kunskapen". 

En gång i tiden behärskade jag detta mycket bra, på tre andra språk också minsann, tyska, engelska och franska!! Det var på den tiden det fanns välutbildade chefssekrerare med chefer som dikterade sina brev och PM och som själva var språkkunniga - i internationella företag. Sen skrev man ut dokumenten på vanlig skrivmaskin med originalbrev  plus tre tunna kopiepapper, ett rosa, ett ljusblått och ett vitt med karbonpapper emellan. Gudars om man skrev fel, det fick helst inte ske men OM så fick man sudda med ett särskilt hårt suddgummi och snyggt blev det inte.

Jag hade en praktikplats på ett advokatkontor i Brighton under min utbildningstid och där skrevs juridisk engelska i långa sjok. Ett enda fel så var det bara att börja om igen.

Sen kom IBM med sin kulmaskin med vitt "suddband" och cheferna började diktera i diktafoner, såna som doktorer fortfarande använder konstigt nog. Iallafall här i Frankrike. Tippex förändrade sen hela tillvaron innan datorerna kom med sina rättningsfunktioner.

Det som sitter som berget och som ofta leder till att jag skriver för långt är maskinskrivningen med rätt fingersättning och hög hastighet. Det är därför ganska pilligt för mig med enfingerskrivning på Ipad och särskilt Iphone. Men jag kan skriva alldeles rätt på datorn med slutna ögon utan att se på tangentbordet om jag vill.

Ja, lite om gamla tider och svunnen kunskap. Utom i riksdagshuset vilket ju faktiskt är lite konstigt tycker jag. Men intressant!

Säg till sen så ska jag berätta vad det står:-)

Här finns mer att läsa om just detta.

Från Göteborg ...

Den före detta svägerskan. Arbetsterapeut. Uppvuxen i Kiruna. Jungfru, storasyster och vänster tumme upp.

... kommer min före detta svägerska, tillsammans med dottern Martina och hennes kompis Alexandra.

Underbart trevligt är det!

Kanske mest för - och jag vet, jag har sagt det förut -, att det känns så bra .., det där att .., fastän man har lämnat den där släktskutan och seglat iväg i en egen liten jolle, så fungerar det bra ändå att ses. Man kan liksom lägga till vid små kobbar (här i Stensjö) och skär (typ Gothia Cup) och småprata och dricka kaffe och äta nybakad sockerkaka eller mackor med rökt skinka och skivad gurka och allt är okej.

Just så blir det nu på förmiddagen.

Göteborghusets herre, min före detta svåger, har då någon timme tidigare lämnats i Spenshult, som är ett f.d. sanatorium här i Halland. Själv tycker jag att det låter mer som en bondgård med uppfödning av kossor.

Vi sitter runt köksbordet och pratar om allt och inget; till exempel om olika namn .., så där som Hildegard, Rut, Elaine, eller Per Ivar Anders .., eller som Gerd i Norsjös nyfödde lille barnbarnspojke som ska heta Manfred .., - och efteråt tar Martina en husesynsrunda och frågar en stund senare vad det ska bli av "det där lila rummet", det som en gång varit Hildas ..., och vi säger att det vet vi kanske inte riktigt.

Ja, kanske hade vi helt enkelt ingen aning om att det var på gång att "bli nåt" ,-)

Efter prat och mera prat kring köksbordet, tar vi en runda ner till stranden.

Långt-ifrån-grannen, dom som bor närmast havet och försöker sälja sitt hus för en massa miljoner, trotsar faran för gräsbrand och eldar ris och kvistar.
Röken  b o l m a r  upp mot himlen!

Martina för kanske sju år sedan.

"Badar du lika ofta nu som du gjorde förr ...?" undrar Martina.

Då jag ännu bodde i Skåne och inte seglade på egen hand, brukade jag ta barnbarnen och Sanna och Martina med mig i bilen och så körde jag dem till Svarte och hur många gånger som helst badade vi och den som vågade fick simma mellan mina ben och jag visade dem hur man står på händer i vatten.

Och Martinas mamma kommer ihåg äldsta dotterns bröllopsfest ("dr Böhlanders", alltså ...), då jag mitt i natten tog av mig linneklänningen och simmade fram och åter i en swimmingpool och någon sa - smajlande - till bruden att  ...,"bara så du vet det, så håller din mamma på att ta simborgarmärket ...".

"Att ha mamma i närheten av vatten .., det går bara inte!" sa bruden dagen därpå.

Om det pratar vi också.

Sen blir det kramkalas och tack och hej och dom tre damerna tar sikte på det som Ulrika brukar kalla för nionde graden i helvetet, nämligen Ullared.
Där ska det till och med övernattas.

Och pv klyver ved och jag har ställt upp söderfönstret.

Idag är det vår i luften!
På riktigt.

Tre upphittade listor ..

Och till denna krumelurlista har jag lösningen .., den kommer ikväll.

Om nu inte någon kan det här med stenografi .., ja, jag vet i alla fall en. 

Hon har dessutom samma yrke som listskrivaren en gång hade.

Men då, på den tiden, var där bara män, berättade han.

Och en grönsak skulle han/hon också ha. 

Men bara en.

Och helt säkert var det inte heller.

Man  k a n   ju ångra sig.

"Ja, jag river bara av en bit av tidningen ...!"

En smålänning kanske?

Dagens fönster ...

Bilden: någon - en man - hämtar tvätt från ett hotell i Wien.

Fönsterfångerska: den här madamen.

"Titta här harry ...!"

"... titta bara, det här är krokusar som är på väg upp .., nej, inte röra .., man får bara titta!"

Säger husse och återgår sedan till vedklyvningen.

mossfolk med make ...!

Påskteet är härmed invigt och ryms nu i den fina, lilla burken!

T a c k!!

På frukostbrickan ...

Frukostbrickan med pv:s följeslagare sedan många år - den gröna tekoppen -, min älsklingskopp utan öra (Lena Linderholm) .., glaset med pressad grape/citron .., ägg från bondgården inte långt härifrån, det vidunderligt goda Släppträskbrödet och keramikfatet från Anja Notini,  äggkoppen till vänster - en present från min storasyster - och plu-lappen på citronen, men det stämmer inte. 
Köper man en citron hos oss, är plunumret 4304 om det är kilopris, är det styckepris är numret 74304.


Hon är före detta granne från Ringvägen hemma i Malå, är enormt kreativ och har oceaner av energi. Här är hon.

En annan energisk madame som ofta fångar flygfän ..., men som numera deppar över den sena våren, det är den här damen.

Den tredje bloggerskan tycker om seriestrippar. Som denna, till exempel.



Ja, även om jag är den enda som tycker det är intressant, så vill jag ha detta på brickan.
Nu är vi i Tel Aviv.

Och nu i Dublin .., det här är till Hedgrenskan.
(2:40 in i filmen avslutar den tillfrågade med ett så varmt leende och jag tänker .., hur mycket betyder inte såna här smajl i vår för övrigt rätt galna värld!? Och jag tänker också .., vad skulle Nordkoreas fullkomligt snurrige Ledare säga att han lyssnade till för musik?)

Tänk, så lite man vet!
Inte visste jag vad en plogkarm var.
Nu vet jag.
Kanske.



Jag brukar ju framhärda i att jag absolut inte - på något vis - tillhör den romantiska sorten.
Men liiite kanske.
Ty, alldeles varm i hjärtat blir jag av den här filmsekvensen.
Fyraochtrettio och jag säger bara det .., vilken man!
Har ni inte sett filmen "En kvinnas doft", så kan den sannerligen rekommenderas.

Mera dans?
Ja, detta är ju inte så pjåkigt heller.
Och jag älskar musiken!

Anitha i Bureå!!
Det här kan ju börja träna på.

Såja, nu är det dags för riktig frukost här i gula huset!

Tisdagsfönstret ...

Hej!

Efter en natt med jobb och en dag med sömn för mig.
Efter en dag med båtfix för M så firar vi det vackra vädret, annandag påsk och nu är det april med att äta middag på vårt favoritställe.

Café August heter det.

Aprilhej från Turtlan

Idag ...

... bara så ni vet .., har det känts som vår.

Och så lite mössnytt från Tyresö ...

Robin Hood är djärv som vanligt
mesmusen vågar mer
men snön smälter så takhöjden i deras hus minskar.

Hälsningar Eva.

Det bästa för ellem i Skellefteå ...

Hej!

Det bästa i veckan har helt klart varit påskhelgen med fina gudstjänster och suveränt väder. Lökarna sticker upp mellan vägg och snötäcket. 

 

 

Vi har suttit ute flera timmar varje dag. Idag var det +23 vid solväggen, även om vi satt med fötterna i snödrivan. Det känns som om vi tankat så mycket sol och ljus nu att vi klarar det inneliv det blir när man ska börja jobba igen.

Skickar med en “fönsterbild” fast det är mest snööverhäng. 

 

 

 Två av bilderna är  våra sk Bibliska figurer som visar två scener i påskens händelser, kvinnorna vid graven och när Jesus visar sig för lärjungarna.

 

 

 Glad Påsk!

 

ellem

Oväntat besök ....!

 

På väg hem till Örebro .., svänger den här madamen och hennes man av mot havet, tar höger i Steninge - ser vandrarhemmet där M var på bloggträff för fyra år sedan -, och så raka spåret mot Falkenberg .., vänster igen där det står Naturreservat/Stensjöstrand och upp för backen till det gula huset på kullen.

Så  h i m l a  trevligt! 

Och hunden Cosmos är med och blir genast "anfallen" av en våldsamt leksugen harry och det busas friskt nästan hur länge som helst och det jagas pet-flaskor och pinnar, allt medan vi dukar fram ute på altanen.

Tanken är att vi ska grädda våfflor, men nånting blir fel ., smeten blir som en .., ja, som en enda smet bara och jag hämtar lammsteken från igår, tunnbrödet och ost och just då kommer pv på att jag har råkat släcka spotlighten i hallen och den styr strömmen till kontakten där nedanför och där har han dragit våffeljärnskopplingen .., jaaaahaaa ., det är därför det inte fungerar! 

(Ja, just det .. man kan krångla till det lite extra här i livet).

Sen blir det frasvåfflor med vispgrädde och prat om allt möjligt. 

Om stundande sommarlov, till exempel. 

mossfolk: höger tumme upp, storasyster, vill bli lärare och säger sex på den där skalan.

Efteråt tar vi hundarna med oss och går på promenad mot havet till.
Det är en helt ljuvlig dag i början april .., och det  d o f t a r  vår.

Väl hemma igen tar jag fram mobilen och fångar vänsterhänderna på bild och så är det dags för dom vanliga frågorna, förstås.

"Oj, bara sex på skalan .., det är ovanligt!" säger jag till madame m.

Men det förstås .., det har varit krångel med den goe, fine Cosmos vars njurar inte är riktigt hundra, och då kan det inte bli full pott ..., och så längtar Cosmos matte efter att hitta ett bra boende.
Ett hus med staket runt om.

Och gissa, vad mossfolk har runt halsen!
Just det .., den där lila sjalen som var en present från madame Storartat i Göteborg.

 

 

 

Maken A: vänster tumme upp, lillebror, yngst av fyra. Säger 8 på skalan.

Några timmar senare tackar herrskapet för sig och ger sig av mot Närke.
Och jag säger: tack snälla,  rara som tittade förbi!

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Hälsningar Ann/STORARTAT

Det bästa för Eva på Frösön ...

Hej!

Det bästa i veckan har helt klart varit att få umgås med vår äldsta. Det är inte så ofta hon är hemma i Jämtland och de gånger hon är det är desto roligare.

Vi har njutit av en underbar påskhelg med strålande sol varenda dag. Dagarna har spenderats ute vid skogsbrynet, förutom långfredag.  Den dagen var en dag utöver de vanliga, inte ett moln på himlen och helt vindstilla. Vi åkte upp till svåger med fru i Fjällhalsen/Bydalen och gick upp på fjället. Som jag har längtat efter en sådan dag!

Under kvällstid har vi har ätit en mängd god mat, druckit vin och spelat sällskapsspel.

Kram Eva

På frukostbrickan ....

Nu är det slut på helgledigheten och det blir väl lite si och så med dukningen av brickan.
Men ännu finns det kvar lite att ställa fram.

I Småland bor en herre som jag nästan dagligen tittade in hos - förut -, men så "flyttade" han från den ordinarie bloggadressen och då glömde jag bort att hälsa på.
Massor av fina bilder tar han!

Och långt i söder tänker någon på sin uppväxt och skriver så här om sin pappa.

"Vi har för övrigt alltid gjort saker tillsammans: jag har alltid varit pappas tös och det tidigaste jag verkligen var med och ‘gjorde’ saker var nog när jag var ett par år gammal och sprang runt benen på honom när han snickrade och murade på det hus som han fortfarande bebor. Men det blev särskilt tydligt när mamma dog och mina besök i föräldrahemmet dels blev längre, dels uteslutande bestod av pappa och mig."

Här finns resten.
Läsvärt.

Och om ni - apropå hon som alltid var pappas tös och nu bor i Portugal -, någon gång landar på Portos flygplats och funderar lite över hur ni bäst ska ta er in till staden, inga problem, Brian visar er! Klicka bara här!

Ja, när vi ändå är där .., så här kan det se ut.

Någon annan har varit på besök i södra delen av vårt land.
(Och kommer hit till landet Halland idag! Oj, så roligt!)

Fotobrus i Västergötland inspireras av frukostbrickan och jag i min tur,  inspireras av hans länkar.
Titta här, till exempel .., åååå, vilka bilder!



I Silvias hemstad Heidelberg .., där lyssnar man på detta.



Och nu är vi i Stuttgart!
Tacksam är jag till den som skriver ut titlarna.
Tack-tack.

Skjuten råka utanför Ica Supermarket i Ystad.

Att jag tycker om Stationsvakts sida, det vet trogna läsare på den här sidan.
Här berättar han om akutfallet just utanför hans arbetsplats och vad som hände.

Såja, det var allt på frukostbrickan för idag!
Hoppas att det smakade.

Det bästa för annannan i Portugal ...

Under fyra dagar den här veckan sov jag varannan natt fem timmar på en plats där jag definitivt inte ville vara (flygplatshotell efter missade anslutningar), varannan natt åtta timmar på den plats där det var meningen att jag skulle vara (först hotell i Wien, sedan hemma). Femtimmarsnätterna var jag skitförbannad, åttatimmarsnätterna var nästan det bästa.

Men det bästa i veckan får nog lov att vara att bli bjuden på påsklunch av svärmor som förra påsken var så illa däran att vi knappast vågade tro att hon skulle klara sig själv igen..

Dagens fönster ...

Hej Elisabet!

 

Här kommer ett Påsk-fönster från Lysekil.

 

Påskaftonen bjuder på ett lätt molntäcke, men det är lätt som sagt.

Vi har haft ett strålande solsken i många dagar - så vi klagar inte!

 

GLAD PÅSK!

från Monica   

Påskdagens kväll ...

Innergården i Ystad.

Mästarnas Mästare.

Jag halvsitter i loppisfåtöljen och förundras över Bernt Johanssons muskulösa överarmar.

På bänken i köket ..., vitlöksspäckad lammstek och potatisgratäng.

I glasen: rött vin.

Tända ljus på ett bord .., dansk krimiserie .., och pv som inte vill missa ett enda avsnitt.

"Jag tror banne mig att jag har drabbats av portvinstå ...?" säger han mitt i alltihopa.

Själv funderar jag på markbeläggning och gläder mig åt morgondagens bloggvänsbesök.

Det bästa för Eva i Tyresö ...

DBIV är våra älskade påskkäringar!

Dessutom glädjer vi oss också åt min mans barndoms bästa påskägg från

50 talets början. 

 

Vi fyller med godis och alla får smaka.....

 

Ser ni att det liknar Rantafars påskägg?

 

glad Påsk från eva i Tyresö

Det bär iväg söderut .., och gärna goda råd!

Nån tipsade om att en bred dörröppning var praktiskt; det är det här.

Tanken på att skaffa växthus, den har vuxit sig allt starkare och när vi idag läser att det är sista kampanjdagen hos Skånska Byggvaror - just för växthus -, då bestämmer vi oss.
Alltså tar vi bilen och kör tio mil söderut, till Helsingborg.

Till Skåne.

Det är ett ljuvligt vårväder .., åkrarna ligger snöfria och det känns verkligen så annorlunda idag.
Och ljuset .., det är ett annat sorts ljus!

I utställningslokalen finns ett flertal växthus till beskådande; allt från den minsta varianten till en enorm historia som känns mer som ett mindre hus.

Men i den som syns på bilden här ovanför, i den går vi hela tiden ut och in.

Och vi slår oss ner vid det lilla bordet och jag säger ..., "men å, vilken fin fotogenlampa, en sån ska vi förstås ha .., tänk, så mysigt!", och mattan är också jättesnygg och man kanske kan ha en mindre säng där inne så kan eventuella kattallergiker övernatta bland vinrankor och tomater .., och så sms:ar jag iväg en bild till den ende kattallergikern i släkten, nämligen den sedan igår 41-årige mågen .., och visar hur hans boende kommer att se ut.

Det är tur att han känner sin svärmor.

Medan jag möblerar för fullt, tänker pensionatsvärden mer på själva odlandet. 

Efter någon timmes tid kanske - om ens det - har vi bestämt oss. 

Det blir växthuset Odla - det som syns på bilden -, 11.7 kvm och vi hade väl tänkt oss ett på 14, men nu blev det så här och det känns ändå rymligt.

Nu kunde vi välja på att få växthuset levererat omgående, eller första veckan i maj.

Vi valde det senare, då det ju ändå är tjäle i marken ännu. 

Anar ni vårkänslan ...?

På hemvägen svänger vi in på dels Byggmax och sen K-Rauta för att kolla på marksten.

I vanliga fall har jag oerhört svårt för att bestämma mig när alternativen blir alltför många. 

Det har jag  i n t e   den här gången. 

Just nu tycker jag att den här varianten var den klart vackraste.

Eller den här ...?

Fast jag tycker att den övre är aningen "varmare".

Vad tycker ni?

(Tänk på att vi har ett gult hus, som förmodligen lär förbli gult. Växthuset är grönt.)