Det bästa för Monet i Frankrike ...

Det bästa för mig har varit att min bästis med man har varit och hälsat på några dagar.
Vi har gjort utflykter, pratat, solat och ätit goda middagar både hemma och på trevliga restauranger.

Här är en av efterrätterna, makalöst stora bitar av det som här kallas Omelette Norvegienne, norsk omelett. Men som i själva verket heter det vi på "svenska" kallar Glace au Four!

Den passar väl också bra idag på den Syttende Mai!

Nu håller ni på att vara ett litet sällskap där i tillbringaren. 
Jag hoppas att ni har trevligt.

Det bästa för mig ...

Tre lediga dagar och underbart väder mest hela tiden.

Svalor som flyger likt stridspiloter mot himlen ..., humlesurr .., och maskrosor vid vägrenen.

Mer behövs inte.

Det bästa för Ingela i Ystad ...

Hej Bettan, jag har inget speciellt som kan passa i DBIV-dragningen,  för förra veckan var en helvetesvecka .., men i morse när jag kom upp såg jag att mina jordgubbsplantor har satts i blom!

.Jag som trodde att de strukit med under vintern, när de fått stå kvar i blomlådorna...och vi hade ju en sträng och lång vinter.

Så mitt bästa i veckan måste bli jordgubbsplantorna.

Tusen kramar

Ingela

Så där ja, även Ingela på plats!

Resumé ...

Vilken kväll!

I soffan sitter pv och tittar på hockeyn och själv har jag parkerat mig i loppisfåtöljen .., hörlurar i öronen (hög volym och upppenbar risk för tinitus!) och blicken som vandrar mellan mobildisplayen och tv:n en bit därifrån.

När det blir straffläggning i hockeyn får jag ont i vänster bröst och tänker att sånt här är inte hälsosamt, men Sverige vinner och kanonskottet som räddade vinsten gav oss stooora leenden!

Helt underbart är det!

Och så Eurovision och Malmö.

Finska Nöjesbladet hade klagat på att Petra Mede under repetitionerna uppträder osminkad .., (bilden här under) .., själv tycker jag att det vittnar om ett prestigelöst förhållande till sitt utseende och jag säger bara "heja Petra!"

Ååå, vad SVT är suveräna producenter av såna här spektakel .., och Petra Mede (som jag var aningen tveksam till ..), ja, hon fixar det hela galant, men bäst av allt var ändå artisten som kom in 39.27 i programmet och sjöng så att jag fick gåshud!

Den .., ska jag rösta på, när jag i morgonkväll kommer hem från jobbet.

/Bilden har jag norpat rakt av från Aftonbladet.

Dagens fönster ...

I den medicinska fakulteten i ett av Europas äldsta universitet - i Coimbra i Portugal -, där, i en korridor, upptäckte annannan ett fönster som speglade sig i korridorens bokhylleglas.

Hon var där och föreläste.
(Ja, förmodligen inte i korridoren  ...).

Och nog är det väl ändå förunderligt - och för mig så alldeles oerhört glädjande! - att den där skånska madamen ..., ja, när hon passerar korridorens bokhylla och skymtar fönstret .., tar fram fönsterhåven!

Alla ni fönsterfångare .., ni är inget annat än totalt  u n d e r b a r a!

Och i landet Halland ...

... har Eva från Tyresös man - här kallad Långe Maken - tagit årets första dopp.

Fjorton grader i havet.

Arton på land.

Njaaaa, jag väntar nog ett tag.

Det är mycket man inte vet här i världen ...

Det var väl inte så här jag tänkte mig Kiev.

När ena dottern för en tid sedan - å jobbets vägnar -, skulle åka till Ukraina, till Kiev, raljerade den övriga familjen och önskade henne en trevlig resa, ja, men åååå, så underbart att få åka till Ukraina!

Om man säger som så ..., så var det många smileys efter våra lyckönskningar.

Men tänk .., hon kom att tycka om Kiev! 

Och vi, åtminstone mamman, bara  h ä p n a d e!

Nu är dottern återigen där och på Instagram kan vi läsa om underbart god mat och vänliga människor .., och en morgon står att läsa att hon är på väg till kontoret och att det är ruffigt och mycket avgaser, men jo, hon gillar verkligen Kiev och i nästa meddelande pratas det om Odessa vid Svarta Havet.

Tänk, så lite man vet om sina barn!


// Bilden har jag norpat från en turistsida på nätet.

På eftermiddagsbrickan ...

En frukostbricka från Samos. Nu är det bara 42 dagar kvar.

Från sin thailändska horisont får Guy ta del av en - i många stycken - helt annorlunda kultur.
Detta att ha två fruar, till exempel.

Och ett alldeles fasansfullt (eller happy-end-igt ..., det beror på hur man ser det, eller kanske både-och) inlägg som handlar om hundar, finns också hos honom.

I Portugal skriver annannan så här ...
 "Någon som är mycket liten och har åtta ben hissar sig upp framför mig i en tråd jag inte kan se och ännu mindre föreställa mig var den sitter fast. Det är tre meter i takhöjd i mitt arbetsrum, har hen spunnit hela vägen därifrån till mitt skrivbord?"

Och så fortsätter det.

Det blir som en underbar liten betraktelse över livet - det stora och det lilla -, tycker jag.

Från Porto till Göteborg.
Där bor Ann som har skrivit en lista och berättat om sig själv.

Det har för övrigt hon som är 183 cm lång och talar närkingska också gjort.

Hasse i Ö-vik, han med alla fina bilderna, hans bror skriver en hälsning från vad han kallar för friskfabriken.

Och någon annan har strosat omkring runt ett ödetorp och låtit tankarna gå.

Nästan exakt samma tankar hade Solveig från Arjeplog, numera Dalarna.

Sist av allt: världens vackraste resmål ...?
Jodå, det finns - enligt 437 experter - här.
Jag är nästan benägen att hålla med.

Såja.
Nu får ni skölja ner allt detta med en kopp te eller kaffe.

Själv ska jag ta en promenad ner till stranden och havet.

Det bästa för annannan i Portugal ...



Det var ett mejl från min bästa kompis under många år (nu mera sporadisk kontakt), som tackade mig för att jag visat henne Bruce Springsteens musik, då en gång för 25 år sedan.

Som det ofta är när vi minns varsin del av det som skett, hade jag inte något minne av att det var så det gått till, men när jag tänker tillbaka vet jag att jag var närmast besatt av Springsteen under några år på 1980-talet.

Nu hade hon varit på konserten i Stockholm. "Du skulle ha varit med" skrev hon, och det håller jag med om.

 "My hometown" var det som jag föreslog att hon skulle börja lyssna på. Ibland kan man inte alls förstå varandras musiksmak, ibland träffar man verkligen rätt.

annannan 

Och titta, så prydligt ni ligger och skvalpar i tillbringaren! 

Men jag är också skvätträdd ....



På jobbet skrattar arbetskamraterna ofta åt hur oerhört lättskrämd jag är.

Men här har jag nog min överman ,-)



Den som har kattungar i huset, behöver aldrig ha tråkigt, den saken är säker.

Vid åttatiden i landet Halland ...

Det är huset till vänster som målades om ...

Den andra lediga dagen av tre.

Då blir det sedvanlig runda med harry.
Vi går mot kustvägen till och utanför det stora huset i sten, det som tidigare var blått men som för något år sedan - då huset äntligen blev sålt -, målades vitt, står en man och pysslar med sin bil.

Det är första gången jag ser ägaren.

I vanliga fall är alla persienner eller gardiner fördragna och jag brukar undra hur det känns att befinna sig liksom .., så dold för yttervärlden.

Så var det hemma i Malå också.
"Tant Margareta" som bodde två hus bort, hon var den enda som alltid hade ytterdörren låst och aldrig att där stod ett fönster på glänt! 

Men nu är mannen alltså fullt synlig och jag säger "godmorgon,  godmorgon!" och mannen ler vänligt, lämnar bilen och kommer och tar i hand och hälsar .., "jaha, jag förstår att du är bor här året runt ...?" säger han och jag säger att ååå, så mycket vackrare huset blev när det målades om - ja, hela området blev så mycket finare -!

Så här såg det ut tidigare ...

Visst blev det fint!

"Ja, att måla om huset, det var det första jag gjorde!" säger mannen som ser ut att vara i femtioårsåldern kanske.

På nåt sätt påminner han om en lite skrynklig björn.
Och han ser snäll ut.

Sen fortsätter vi, harry och jag själv .., och vi möter bussen från Falkenberg och en och annan morgonbilist och så svänger vi vänster, in på lilla grusvägen .., och jag tänker på hur härligt det är med en alldeles vanlig grusväg och vid vägrenen växer maskrosor och hela tiden - precis hela tiden - hörs lärkorna.

Och så är det, att lärkor alltid  får mig att minnas Kåseberga och utsikten över havet och världen.

Lite längre fram svänger vi vänster igen och passerar "polska ambassaden", ni vet, där gräset alltid är så grönt ..., och sen kommer den jättelika lagården som är tom, men där svalorna flyger ut och in genom ett litet trekantigt hål på ena gaveln .., och sen är det bäcken där vattnet just nu är brunaktigt och som en sörja och så kommer Eckes gula små hus och trädgårdslandet och där är vägen ner mot havet och då svänger vi vänster igen och efter bara några meter återstår bara slänten upp mot det gula huset och så är vi hemma.

Då kommer sigge och möter oss.
Jaaaaam - jaaaaaaam! mjauuuar han och kråmar och har sig under harrys mage.

Och nu blir det frukost.

// Från Hammars Backar är det inte långt till Kåseberga. Titta och njut!

Det bästa för Helena/Cruella ...

Hej!

Veckoslutsbesöket i Skånehuset var det allra bästa på mycket länge.
Tre hela dagar av sol, umgänge, praktiskt arbete, frukost, lunch och middag ute...

Lammen skuttar på Haväng, fruktträden blommar.
Och jag sprang en runda och såg en sandödla:)

Cruella/Helena 

Och här är Cruella i byttan ...

Dagens fönster ...

 
... finns i Skåne, inte långt från Böste eller Abbekås och nära till Trelleborg är det också.

Svänger man av E65:an vid korsningen/rondellen till Sturup och tar höger, kan man köra över det som för mig verkligen är Skåne i ett nötskal .., massor med åkrar och slingriga vägar och vackert, så vackert!

I en liten by där husen ligger nära vägen, där bor hon - Hedgrenskan -.

Och det är där som fönstret finns.

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Tvålen - inhandlad i Grekland - var en gåva från Eva på Frösön.

 Förra veckan var inte så rolig, men det roligaste som hände var när vinsten i uppmuntringslotteriet kom. Paketet var skickat till ateljén och brevbäraren hade uppenbara svårigheter att få det genom brevinkastet. Till slut gav han upp och ringde på.

Tvålen är underbar och har använts sedan den kom. 

Huden blir underbart mjuk och jag är så glad för den.

Kram till alla i skålen. 

Hälsningar Ann.

Såja .., även Ann på plats i tillbringaren!

Kväller den första lediga dagen ...

Vi borde köpa en Trimmer ..., tänker jag också.

Solsken mest hela tiden. 

Och eftermiddagsljuset är som balsam för själen.

Jag rensar ogräs med hjälp av vattenslangen - det är så finurligt enkelt -! 

Riktar vattenstrålen mot ogräset och vips, lossnar det och är lätt att få upp.

Medan vattnandet pågår, tänker jag på det pv sa .., att alla brädor ska bytas ut och målas.

Har man ett hus, ja, då tar arbetet aldrig slut.

Andra tar det betydligt lugnare.
Här sitter sigge nilsson och spanar ut över världen halvsover.
Ser ni att han har blivit lite tjockare sedan pElle gick hädan?

Nu, när det är Rapport-tid, är alla takfönster på plats och även gaveln mot gärdesgården.

"Nej, nu ger jag mig, nu ska jag bokföra och registrera dagens nationella prov .. nu får det vara nock med växthuset för ikväll", säger pensionatsvärden.

Sedan han kom hem ("rekordtid blev det, 42 minuter, men så var det rejäl medvind!" säger han som i sju år har skrivit upp tiden till och från skolan på cykel ....) har han ätit middag (åts utomhus .., kyckling i ugn med rostade grönsaker till ..., sååå uppskattat!) och därefter har det varit full fart med växthuset! 

^{"Jungfrun är enkel, blygsam och flitig som person. Du tycker om att hjälpa andra och är noggrann och systematisk med det du tar dig för.}

^{Jungfrun har en god analytisk förmåga och har lätt att förstå hur saker och ting hänger ihop. För dig är det inga problem att kombinera teori och praktik.}

^{Du är snäll, ödmjuk och en god och förstående lyssnare. Du vill till varje pris att dina närmaste ska må så gott som möjligt."}

Ja, han är Jungfru.

Eftermiddagsvila för en katt och hund.

Tvätt på strecket.

Ååå, det här, det blev verkligen en guldstjärnedag, jo, just så.

Det bästa för Eva på Frösön ...

Det vackra lilla pensionatet i Högländerna ...

Hej Elisabet!

Nu har vi återvänt till Jämtland efter 1,5 vecka på resande fot.
Vi har varit i Högländerna i Skottland med sin otroliga natur.
 Några dagar i Edinburgh och resan avslutades med tre dygn i ett sommarvarmt Stockholm.

Så det bästa i veckan har varit många stunder.
Skickar med några av alla bilder jag tog.

Högländernas fantastiska natur ...

Edinburgh Castle ...

Körsbärsblomning i Kungsträdgården i Stockholm ...

Hälsningar Eva.

Och nu ligger även Eva i byttan.

Vådan av att vara fotbollsmålvakt ...

Så här kan det gå om man är fjorton år, står i målet och får en boll rakt mot tummen!

Vem det drabbade?

En något yngre variant av den drabbade.

Jo, världens finaste Emil, vårt ressällskap till Kreta i slutet av juni.

Efter ett besök på Astrid Lindgrens barnsjukhus är nu tummen åter i rätt läge.

"Ja, ganska läskigt var det ...", sa Emil när jag nyss telefonpratade med honom.

Och mormor log.

Nu är det körsbärsträdens tur ...

Och jag ska ta mig kaffe och en macka ute på altanen.

Bara njuta.

Behövs nåt mer egentligen?

Ja, frånsett god hälsa.

Den där lediga dagen ...

... börjar med grå himmel och friska vindar.

Jag får höra att solen minsann strålar på den skånska slätten och några timmar senare har molnen skingrats även i landet Halland, i alla fall i den södra delen.

Så jag slår mig ner på stentrappan, allt medan harry lullar på uppe i slänten - den som är översållad av vitsippor - och i någon halvtimmes tid blir vi där .., han på sitt håll och jag på mitt.

Med solen kommer kraften tillbaka; det är verkligen som ett mirakel - eller inte -.

Och jag rensar ogräs i rabatten mot sydväst och Lilla Fröken Gullviva är så fin, så fin och jag blir så glad och tänker att den påminner mig om min mamma.

I vår rabatt i Malå växte Primula Veris - gullvivan - och Aurikles, som jag snabbt tog bort när vi långt senare köpte huset och prompt skulle förändra - då skulle det vara buskar i stället -!

Nu är det tvärtom .., nu gläds jag alldeles omåttligt åt dom här gula små skönheterna.

Så kan livet vara.

Dagens fönster ...

Hej Elisabet!

Det här fönstret tog jag bild på med tanke på dig. Det är från en liten by i Högländerna Skottland, en av alla dessa små byar med grå stenhus. Så grått men så vackert.

Kram Eva

// Tack snälla, rara! säger jag.