onsdag 5 juni 2013
E-kaffe till Sivan ...
Igårkväll, just när vi var färdiga och skulle lämna butiken, kom Johanna och gav mig en liten bunt med inköpslistor som hon och övriga arbetskamrater hade sparat till mig.
Förstår ni hur glad man blir då?
Ibland sitter en bunt vid min tidlapp på anslagstavlan och varje gång blir jag lika glad.
Så är det verkligen .., att det är inte alltid det där storslagna som gör hjärtat varmt .., det räcker så gott med en liten bunt med inköpslistor!
Igårkväll, just när vi var färdiga och skulle lämna butiken, kom Johanna och gav mig en liten bunt med inköpslistor som hon och övriga arbetskamrater hade sparat till mig.
Förstår ni hur glad man blir då?
Själva o m t a n k e n!
Dom tycker såklart att detta inköpslistesamlande är totalt vansinnigt, men ändå .., så hittar jag ofta små buntar med listor, prydligt fastsatta med ett gem.
Ibland sitter en bunt vid min tidlapp på anslagstavlan och varje gång blir jag lika glad.
Så är det verkligen .., att det är inte alltid det där storslagna som gör hjärtat varmt .., det räcker så gott med en liten bunt med inköpslistor!
Det bästa för Ann i Göteborg ...
Det bästa i veckan var allt mitt i allt elände som varit
explosionsmässigt den senaste veckan, så kunde mannen rädda disken i den
kraschade datorn.
Vad hade jag gjort utan all info som finns där?
Och
utan datakunnige mannen?
Nu måste det till en ny dator.
Hälsningar Ann.
Och så finns hon ju här också.
Ljud i natten ...
Nej, jag såg dem aldrig och det var sju grader varmt ute och jag blev kall om fötterna.
På morgonen upptäckte pv att en av syrénerna nere vid vägen, nog hade brutits sönder.
Förmodligen av bråket.
(Inte "förmodligen", utan så var det. Nedanför den lilla sdyrénstammen som är kvar, syns tydliga spår av klövar .....)
Nej, jag såg dem aldrig och det var sju grader varmt ute och jag blev kall om fötterna.
På morgonen upptäckte pv att en av syrénerna nere vid vägen, nog hade brutits sönder.
Förmodligen av bråket.
(Inte "förmodligen", utan så var det. Nedanför den lilla sdyrénstammen som är kvar, syns tydliga spår av klövar .....)
Dagens fönster ...
Flera franska fönster kommer här till dig.
Ett
levande hyreshus mitt i centralorten.
Det är varmt men inte tillräckligt för att
fönsterluckorna ska vara stängda än.
Notera det mycket vanliga
gardinarrangemanget här - man knyter ihop gardinerna på mitten!!
Jättekonstigt
och jättefult!
Allt är inte bra med fransk inredning!
Hälsar
tisdag 4 juni 2013
Och tänk, han tror på mig!
Kvart i tio har jag fått tid på vårdcentralen i Harplinge.
Innan dess ringer mammas sjuksköterskeord i mina öron ..."kom ihåg att alltid vara ren om fötterna!" (alternativt: ha rena underkläder!), för tänk om det händer en olycka och ni hamnar på sjukhus!", och mina fötter är alldeles lortiga efter barfotagräsklippandet, så det blir ett fotbad nån timme innan det är dags att ge sig iväg.
Och jag sitter ute på altanen, med fötterna i mitt eget lilla fot-spa och ler för mig själv.
Ja, jag tänker på allt som fastnar i ens minne.
Viktigt och oviktigt.
Himlen är blå.
Koltrasten flöjtar ännu.
Sen tar jag moppen och susar iväg söderut.
Tjugo minuter tar turen - knappt - och vägen till Harplinge - när man har svängt av från kustvägen, ååå, den är så vacker så man tappar nästan andan!
Vårdcentralen ligger i ett villaområde där någon klipper gräs och någon annan målar ett staket och i väntrummet sitter Hemköps kunder på rad och jag blir så glad och säger "men hej, är hela kundkretsen här, så roligt!" och det blir mycket prat och bara så trevligt!
I bakgrunden hörs svag musik och tänk, vad det lättar upp!
Så där sitter vi och pratar om robotgräsklippare och den härliga morgonen .., och vi är sju stycken som sitter i dom väldigt spartanska möblerna och på bordet ligger en tidning som handlar om motorsport.
Efter tio minuters väntan blir det min tur.
Läkaren - som heter Mats och är pensionär men arbetar extra - har bruna ögon och ett leende som gör att man nästan blir frisk bara av att se honom.
Och han tar i hand och hälsar välkommen och när vi kommer in i det lilla undersökningsrummet, försöker han släta till papperet på britsen, men jag säger att det behövs inte och så får jag berätta om mitt knä och om den där knivskarpa smärtan när knäet låser sig och jag säger att detta att jag knappt kan gå när jag kommer hem om kvällarna, ja, men det inser jag att det beror på att jobbet är tungt och kanske inte det mest lämpliga, men vem står med öppen famn och säger "åååå, Elisabet! dig har vi väntat på, kom och arbeta här hos oss!", inte när man snart fyller sextio .., så det eländet kan jag köpa - ja, att det blir så -, men den där smärtan och stelheten som gör att jag av och till blir låghalt, det är nånting annat.
Och läkaren som har satt sig på en stol mitt emot mig, han säger att det här känner han igen, han har haft flera patienter med knäprotes där blivit just så här .., den där känslan av att någon sticker en kniv i knäet och vrider om .., just så .., och när han säger det har jag svårt att hålla tårarna borta - äntligen, någon som inte säger ..."men Elisabet, det förstår du väl, man KAN inte ha ont i ett knä med protes!"
Så det blir ny remiss till röntgen och jag måste väl lära mig den svåra konsten att stå på sig .., att även om röntgenbilden inte visar problemet (läkaren förklarar vad det kan vara ..., det har med protesen att göra, men inte så att den har gått sönder) , så bör jag få träffa en ortoped och kanske blir det artroskopi, ja, vi får se.
Men han tror på mig .., det är det viktigaste.
Och så åker jag hemåt.
Handlar i affären .., pratar med Bodil som nästan ramlar baklänges när hon ser mitt knä (jag lyfter på kjolen och visar och hon slår händerna för munnen! och det är i n t e för att knäet är vackert ,-) och så handlar jag lite lunchmat och pratar med Lena i kassan som visar nya bonuskortsystemet som introduceras idag (krångel, som vanligt) och sen åker jag hemåt .., stannar till här vid stoppskylten och ser korna i hagen .., svänger vänster och så raka spåret hemåt.
Brygger kaffe .., slår mig ner på stentrappan .., lyssnar till den ihärdige lille gransångaren och det underliga är att allt jag känner är ren och skär g l ä d j e.
Prick så.
 |
| Ojdå. Jag har visst glömt att raka benen. Rakhyvel hitåt! |
Innan dess ringer mammas sjuksköterskeord i mina öron ..."kom ihåg att alltid vara ren om fötterna!" (alternativt: ha rena underkläder!), för tänk om det händer en olycka och ni hamnar på sjukhus!", och mina fötter är alldeles lortiga efter barfotagräsklippandet, så det blir ett fotbad nån timme innan det är dags att ge sig iväg.
Och jag sitter ute på altanen, med fötterna i mitt eget lilla fot-spa och ler för mig själv.
Ja, jag tänker på allt som fastnar i ens minne.
Viktigt och oviktigt.
Himlen är blå.
Koltrasten flöjtar ännu.
Sen tar jag moppen och susar iväg söderut.
Tjugo minuter tar turen - knappt - och vägen till Harplinge - när man har svängt av från kustvägen, ååå, den är så vacker så man tappar nästan andan!
 |
| När allt är klart ... |
Vårdcentralen ligger i ett villaområde där någon klipper gräs och någon annan målar ett staket och i väntrummet sitter Hemköps kunder på rad och jag blir så glad och säger "men hej, är hela kundkretsen här, så roligt!" och det blir mycket prat och bara så trevligt!
I bakgrunden hörs svag musik och tänk, vad det lättar upp!
Så där sitter vi och pratar om robotgräsklippare och den härliga morgonen .., och vi är sju stycken som sitter i dom väldigt spartanska möblerna och på bordet ligger en tidning som handlar om motorsport.
 |
| Ja, så såg det ut efter operationen ... |
Efter tio minuters väntan blir det min tur.
Läkaren - som heter Mats och är pensionär men arbetar extra - har bruna ögon och ett leende som gör att man nästan blir frisk bara av att se honom.
Och han tar i hand och hälsar välkommen och när vi kommer in i det lilla undersökningsrummet, försöker han släta till papperet på britsen, men jag säger att det behövs inte och så får jag berätta om mitt knä och om den där knivskarpa smärtan när knäet låser sig och jag säger att detta att jag knappt kan gå när jag kommer hem om kvällarna, ja, men det inser jag att det beror på att jobbet är tungt och kanske inte det mest lämpliga, men vem står med öppen famn och säger "åååå, Elisabet! dig har vi väntat på, kom och arbeta här hos oss!", inte när man snart fyller sextio .., så det eländet kan jag köpa - ja, att det blir så -, men den där smärtan och stelheten som gör att jag av och till blir låghalt, det är nånting annat.
Och läkaren som har satt sig på en stol mitt emot mig, han säger att det här känner han igen, han har haft flera patienter med knäprotes där blivit just så här .., den där känslan av att någon sticker en kniv i knäet och vrider om .., just så .., och när han säger det har jag svårt att hålla tårarna borta - äntligen, någon som inte säger ..."men Elisabet, det förstår du väl, man KAN inte ha ont i ett knä med protes!"
Så det blir ny remiss till röntgen och jag måste väl lära mig den svåra konsten att stå på sig .., att även om röntgenbilden inte visar problemet (läkaren förklarar vad det kan vara ..., det har med protesen att göra, men inte så att den har gått sönder) , så bör jag få träffa en ortoped och kanske blir det artroskopi, ja, vi får se.
Men han tror på mig .., det är det viktigaste.
Och så åker jag hemåt.
Handlar i affären .., pratar med Bodil som nästan ramlar baklänges när hon ser mitt knä (jag lyfter på kjolen och visar och hon slår händerna för munnen! och det är i n t e för att knäet är vackert ,-) och så handlar jag lite lunchmat och pratar med Lena i kassan som visar nya bonuskortsystemet som introduceras idag (krångel, som vanligt) och sen åker jag hemåt .., stannar till här vid stoppskylten och ser korna i hagen .., svänger vänster och så raka spåret hemåt.
Brygger kaffe .., slår mig ner på stentrappan .., lyssnar till den ihärdige lille gransångaren och det underliga är att allt jag känner är ren och skär g l ä d j e.
Prick så.
Dagens fönster ...
Hej!
//Bert
Hej!
Du anar icke vem som beundrat utsikten från dessa fönster en gång för 27 år sedan.
Resten är historia.
Det bästa för Turtlan i Värmland ...
Hej!
Visserligen gissade PV vid senaste dragningen att mitt Veckans Bästa blir något med båten.
Jo där har han rätt men eftersom risken är enormt stor att det kommer bli många Veckans Bästa om just båten framöver så blev istället tomater denna vecka.
Just det, mitt bästa blir "tomatplantorinköp" på underbara Åstorps Gård utanför staden här. Sen få åka hem och plantera i ordning på balkongen. Då trivs jag i all sin enkelhet.
Roligt! Spännande! Lyckogivande!
Kram från Turtlan
Hej!
Visserligen gissade PV vid senaste dragningen att mitt Veckans Bästa blir något med båten.
Jo där har han rätt men eftersom risken är enormt stor att det kommer bli många Veckans Bästa om just båten framöver så blev istället tomater denna vecka.
Just det, mitt bästa blir "tomatplantorinköp" på underbara Åstorps Gård utanför staden här. Sen få åka hem och plantera i ordning på balkongen. Då trivs jag i all sin enkelhet.
Roligt! Spännande! Lyckogivande!
Kram från Turtlan
Det bästa för ellem i Skellefteå ...
Hej!
Man har bl a ett växthus där man driver upp och vårdar sommarplantor som sen säljs. Bla finns det en massa roliga pelargonvarianter. Och en del andra lite udda sorter. Det var varmt ute och ännu varmare i växthuset.
Men ack vilken fröjd att gå omkring och titta och välja. Och just att välja var svårt, så det blev lite oplanerade inköp! När jag stod där med händerna fulla och funderade på hur jag skulle få med mig allt, såg en karl mitt problem. –” Du behöver en korg, vänta ska jag hämta”! Så höll han korgen medan jag lastade i. Blev en liten pratstund också med en av de ansvariga och några andra besökare. Trädgårdsfolk/intresserade är väldigt trevliga och lättpratade!
När jag kom hem fick vi besök av en god vän som kom cyklande. Så det blev té och trevligt prat i solskenet på altanen. Sen hann jag lagom klippa gräset innan det kom ett stillsamt regn. Planteringen av de inköpta plantorna gjordes klart på måndag kväll. Men jorden tog slut, så när jag skulle komplettera med en säck till hos en handelsträdgård, följde det med ett par plantor till, bl a Femtunga som är en favorit och ett måste.
Nu kom det ett regn och det ska visst regna imorgon också men det behövs så väl. Men sen får värmen komma tillbaka så det kan växa och blomma resten av sommaren.
ellem
 |
| Bilden kommer från Radio Västerbotten |
Hej!
Det bästa förra veckan var helt klart lördagen. Fick tips att åka till Hälsans trädgård som öppnade den dagen. Hälsans trädgård har varit ett 3-årigt
projekt för att utveckla nya metoder för arbetsrehabilitering. Nu fortsätter det
efter projekttiden.
Man har bl a ett växthus där man driver upp och vårdar sommarplantor som sen säljs. Bla finns det en massa roliga pelargonvarianter. Och en del andra lite udda sorter. Det var varmt ute och ännu varmare i växthuset.
Men ack vilken fröjd att gå omkring och titta och välja. Och just att välja var svårt, så det blev lite oplanerade inköp! När jag stod där med händerna fulla och funderade på hur jag skulle få med mig allt, såg en karl mitt problem. –” Du behöver en korg, vänta ska jag hämta”! Så höll han korgen medan jag lastade i. Blev en liten pratstund också med en av de ansvariga och några andra besökare. Trädgårdsfolk/intresserade är väldigt trevliga och lättpratade!
När jag kom hem fick vi besök av en god vän som kom cyklande. Så det blev té och trevligt prat i solskenet på altanen. Sen hann jag lagom klippa gräset innan det kom ett stillsamt regn. Planteringen av de inköpta plantorna gjordes klart på måndag kväll. Men jorden tog slut, så när jag skulle komplettera med en säck till hos en handelsträdgård, följde det med ett par plantor till, bl a Femtunga som är en favorit och ett måste.
Nu kom det ett regn och det ska visst regna imorgon också men det behövs så väl. Men sen får värmen komma tillbaka så det kan växa och blomma resten av sommaren.
ellem
måndag 3 juni 2013
Och så ett eftermiddagsfönster ...
Första juni.
Här kommer ett fönster susande från oss i Vaplan.
Middagen blev här då det kom en regnskur då vi skulle äta på verandan.
Gunnar hälsar.
Kram från Marianne.
Första juni.
Här kommer ett fönster susande från oss i Vaplan.
Middagen blev här då det kom en regnskur då vi skulle äta på verandan.
Gunnar hälsar.
Kram från Marianne.
Det bästa för Anne i Mantorp ...
Hej Elisabet!
Blev så inspirerad när jag såg lilla Sigge Nilsson ligga och sova på tvätthögen så
jag tog en bild på min kompis Morris som för det mesta ligger på andra sidan
rutan när jag sitter här vid datorn. Om han nu inte tjatar om att han ska ha mat
eller bus och lek.
Morris är inte heller en katt som man får gosa med i knät, men vill helst vara
alldeles intill om jag nu ligger i sängen och sover eller pysslar med något.
Så det ser ut som att Morris får bli min veckans bästa plus kvällspromenaden
i Farmorsskogen där vi som omväxling mot svamp plockade en härlig bukett
med liljekonvaljer.
Åh vad dom har doftat härligt i veckan.
Kram/Anne i Mantorp
Hej Elisabet!
Blev så inspirerad när jag såg lilla Sigge Nilsson ligga och sova på tvätthögen så
jag tog en bild på min kompis Morris som för det mesta ligger på andra sidan
rutan när jag sitter här vid datorn. Om han nu inte tjatar om att han ska ha mat
eller bus och lek.
Morris är inte heller en katt som man får gosa med i knät, men vill helst vara
alldeles intill om jag nu ligger i sängen och sover eller pysslar med något.
Så det ser ut som att Morris får bli min veckans bästa plus kvällspromenaden
i Farmorsskogen där vi som omväxling mot svamp plockade en härlig bukett
med liljekonvaljer.
Åh vad dom har doftat härligt i veckan.
Kram/Anne i Mantorp
Nya tider ...
Idag börjar det nya sommarschemat.
Och precis som i fjol hänger nu på kylskåpsdörren mina arbetstider och jag minns mycket väl hur jag i fjol tog ner blad efter blad (läs: vecka efter vecka) och plötsligt var sommaren slut och det som till en början såg ut som ett evighetsschema .., det bara susade iväg!
Frånsett tre veckor då jag ska vara i mejeriet, blir det eftermiddagspass rakt av.
Tre till nio för det mesta.
Hemma kring halv tio.
Hela helgen har pv kämpat med växthuset.
Nu är snart hela golvet på plats och jag är så glad över hans val av sten .., ååå, jag tycker att det blir så fint, så fint!
Ute vid infarten ligger högarna med matjord, respektive stenmjöl.
Matjord har vi nu så gott om, så nu ska rabatten till vänster om trappan/entrén breddas till det dubbla.
Underbart!
Där ska det nu få bli massor med lavendel!
Så här börjar det se ut.
Anar ni g l ä d j e n ....?
 |
| Igår på jobbet. Medan jag dricker kaffe, skriver jag i blocket. |
Idag börjar det nya sommarschemat.
Och precis som i fjol hänger nu på kylskåpsdörren mina arbetstider och jag minns mycket väl hur jag i fjol tog ner blad efter blad (läs: vecka efter vecka) och plötsligt var sommaren slut och det som till en början såg ut som ett evighetsschema .., det bara susade iväg!
Frånsett tre veckor då jag ska vara i mejeriet, blir det eftermiddagspass rakt av.
Tre till nio för det mesta.
Hemma kring halv tio.
Hela helgen har pv kämpat med växthuset.
Nu är snart hela golvet på plats och jag är så glad över hans val av sten .., ååå, jag tycker att det blir så fint, så fint!
Ute vid infarten ligger högarna med matjord, respektive stenmjöl.
Matjord har vi nu så gott om, så nu ska rabatten till vänster om trappan/entrén breddas till det dubbla.
Underbart!
Där ska det nu få bli massor med lavendel!
Anar ni g l ä d j e n ....?
söndag 2 juni 2013
Nästan som Hästens Säng ...
Alla som har katt vet att det spelar ingen roll hur fina sovplatser man än ställer i ordning .., eller hur mjukt och skönt man bäddar till den där katten .., nej, allra bäst är att sova på de mest underliga ställen!
I pannrummet, på en hög med prassligt papper, där brukar sigge ligga och sova.
Och alldeles nyss hittade pv honom i tvättstugan; ihopkurad på en knölig hög med tvätt.
Alla som har katt vet att det spelar ingen roll hur fina sovplatser man än ställer i ordning .., eller hur mjukt och skönt man bäddar till den där katten .., nej, allra bäst är att sova på de mest underliga ställen!
I pannrummet, på en hög med prassligt papper, där brukar sigge ligga och sova.
Och alldeles nyss hittade pv honom i tvättstugan; ihopkurad på en knölig hög med tvätt.
Hjälten hela dagen ...
En av deltagarna i gårdagens Stockholms Marathon var mågen Micke.
Det var han och 16 743 andra som sprang den fyrtiotvå kilometrarna och det ska jag säga .., att är man 41 år och springer in på plats nummer 1249, då tycker jag att man är en hjälte!
Här syns han på bilden .., nästan oförskämt fräsch!
Grattis Micke!
Blommor fick han av AP:s guddotter .., minnesgoda läsare här på bloggen minns kanske när hon skulle rida och sa att hon "var lite lädd ...".
Titta, vilka fina blommor hon har hittat till hjälten!
Och nu har pv utmanat "dr Böhlander", Peter, AP, Micke, Anders, samt Patrik och Hilda att springa loppet till Prinsens (prins Bertil) minne den 17:e augusti.
Titta på den filmsnutten!
I slutet finns en hjärtevärmarsekvens.
En av deltagarna i gårdagens Stockholms Marathon var mågen Micke.
Det var han och 16 743 andra som sprang den fyrtiotvå kilometrarna och det ska jag säga .., att är man 41 år och springer in på plats nummer 1249, då tycker jag att man är en hjälte!
Här syns han på bilden .., nästan oförskämt fräsch!
Grattis Micke!
Blommor fick han av AP:s guddotter .., minnesgoda läsare här på bloggen minns kanske när hon skulle rida och sa att hon "var lite lädd ...".
Titta, vilka fina blommor hon har hittat till hjälten!
Och nu har pv utmanat "dr Böhlander", Peter, AP, Micke, Anders, samt Patrik och Hilda att springa loppet till Prinsens (prins Bertil) minne den 17:e augusti.
Titta på den filmsnutten!
I slutet finns en hjärtevärmarsekvens.
Dagens fönster ...
Det är mitt i frukosten som jag plötsligt upptäcker ett fönster i pv:s ljusgröna tekopp!
Ja, det är förstås någon slags sjukdom ..., den där fönstertittarsjukan .., och raskt åker kameran fram och vips, är fönstret på plats.
Lite till höger i bilden skymtar harry som noooosar efter sigges mat .., och till vänster håller pv just på att skära sig lite herrgårdsost.
Själv är jag överlycklig!
Igår på jobbet kunde jag omöjligen sträcka ut mitt knäprotes-ben .., jag gick som vore jag låghalt och det var otroligt tröttsamt - dessutom snedbelastar man ju den övriga kroppen - med höftont som resultat.
Chefens schemaläggarfru Bodil bleknade när hon sig mig.
Jag förstod precis .., hon såg sommarschemat raseras!
När vi någon halvtimme senare åkte hemåt, sa jag att .., "jag ska nog ta mig ett samtal med Vår Herre, han har minsann ordnat större saker än krånglande knäproteser!"
Chefen log.
Han har nog inte vuxit upp med söndagsskola, tänkte jag.
Vid sänggåendet hade jag så ont så det var stört omöjligt att somna, så jag gav efter .., och den alltid så omtänksamme och snälle pv hämtade en Citodon, - för mig en stark tablett som jag inte tagit sedan jag fick min protes -.
Och så knackade jag på dörren till Vår Herre och småpratade lite med honom .., sa att jag är dålig på att höra av mig, förlåt, - det är mest i nödfall kontakten tas - och jag förstod ju att han var upptagen med all världens problem .., det är kravaller i Istanbul och säkerligen många som är före i prat-kön med Vår Herre och hans personal, för att inte tala om Syrien och alla som har fått svåra besked, men tack ändå, sa jag.
På morgonen fick jag den sedvanliga Citodonmardrömmen - nu var jag på samma flygplats som i alla drömmar tidigare - och tillsammans med Leina skulle jag flyga till New York men hade glömt såväl pass som resväska!
Ångest - ångest!
Vaknade någon timme senare av doften från stekt bacon och jag låg där under täcket och hörde äggröre-vispet ..., klev så småningom upp och kände att benet bar .., och halleluja .., jag kan gå nästan som vanligt!!
Satte mig vid köksbordet .., pv mitt emot .., skickade lyckönsknings-sms till töserna i affären som idag ska på b a l och längtar så våldsamt till detta och sen ...., ville jag bara gråta av tacksamhet.
Så var det.
lördag 1 juni 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)