Orkar ni ...?
... ja, orkar ni med ännu en glädjesväng?
Veckans vinst är den lilla akvarelltrycktavlan, målad av Eva på Frösön och hur fin som helst!
Brickan, förra veckans vinst, ligger här och väntar på den lycklige vinnaren - herrn i Jämtland -.
Själv var jag för första gången någonsin med i tillbringaren och vann tröstpriset; nyckelhållaren som Mian hade knåpat ihop och som så näääääär hamnade i vedpannan, då pv tömde en påse!
Där, dold i påsen, låg nyckelhållaren!
Nu visste vi ju inte om det var ett pris till lotteriet eller en present från Mian - bara så där - när hon kom på besök ., det kändes ur-pinigt att ringa och fråga, för tänk om det var nu ämnat till dragningen .., så så fick det bli.
Och den vann jag - nyckelhållaren -!
Tala om finurligt.
Veckans tröstpris är sötsugspiller från Kattis, alldeles perfekt att ha som reserv när godislusten slår till!
Nå .., vad var det nu som värmde era hjärtan så där lite extra mycket ...?
Vill du dela med dig, så mejla bara till bisse151@gmail.com, gärna med bild till, så lägger jag in bidragen allt eftersom.
Sen blir det uppehåll med dragning ett tag.
Välkomna!
// Bente: hur gick det? Kunde du någonsin se filmen?
måndag 17 juni 2013
Det här med ålder och arbetskamrater ....
I ett inlägg längre ner, funderar jag över detta att jag är så mycket äldre - mer än fyrtio år - än sommarens nya töser; ja, dom som nu är mina arbetskamrater.
Vad jag grubblade över var det här hur d o m uppfattar det hela.
Vad känner dom när det är dags att gå till affären och dom slänger ett öga på schemat och ser att hon som snart är sextio är den dom ska arbeta med just den kvällen?
Jag minns att mamma (sjuksköterska för den som inte visste det) alltid tyckte att det var så uppfriskande med yngre kollegor som kom med nya idéer och hade lärt sig det senaste!
Nåväl .., jag skickade frågan vidare.
Bert i Luleå säger så här ...
På min arbetsplats är medelåldern 46 år, konstaterades i förra veckan, då vi hade ett avdelningschefsmöte. Så företeelsen är inte så aktuell, särskilt när ALLA känner sig sååå himla unga och barnsliga....
Vi gör dessutom fantastiska framgångar med försäljningen. Så mycket att dess like aldrig har skådats i företagets historia.
Ingela säger så här ....
Det här med ålder har ingen betydelse för mig längre i mitt jobb.
Jag jobbar med funktionshindrade och människor inom psykiatrin. Ja på pappeert är jag bland de yngre som jobbar med detta, men i sinnet så är jag oftast äldre.
Jag vill inte stå och vägleda, utan med mina "hintar" och frågor så får jag mina klienter att utföra saker i vardagen på eget initiativ. Du vet, det som vi tar för självklart i vardagen med sysslor och sociala regler!
Men det bästa med mitt jobb är att jag alltid möts av leende och glada tillrop! "Åh, kommer du Ingela, idag skall vi ha kul!" Det värmer i hjärtat även om jag inte varit där på flera veckor...så bara det att de skiner upp och är glada gör att mitt arbete är guld värt.....
Dinah som arbetade på posten .. säger så här.
(med sortering och älskade sitt jobb),
Somrarna var bäst på jobbet, för då kom sommarvikarierna.
Alltid med nya idéer och infallsvinklar.
Många
av mina ordinarie arbetskamrater var också unga, men tyvärr var de
ganska cementerade i skallarna. (Och de tyckte säkert samma om mig)
Så
när sommarvikarierna kom blev det lite liv och friska fläktar på jobbet.
Jag säger inte att alla idéer de hade var bra, men deras sätt att komma
med dem var guld.
Nu, när jag tänker på jobbet känner jag att det är
julruschen och sommaren som nog var bäst.
Övriga året knegade man på som
ett gammalt gift par som visste exakt vad de andra skulle tycka om
saker och ting.
Bloggblad läste också och tänkte ..
Jag har också grubblat på det där med ålder, som jag skrev om häromdagen.
Men hur det är med de unga kollegorna svarara jag på vid stora datorn, jag har funderat på det med. Här har tänkts...
(Men riktigt vad som tänktes hittar jag inte Bloggblad!)
I ett inlägg längre ner, funderar jag över detta att jag är så mycket äldre - mer än fyrtio år - än sommarens nya töser; ja, dom som nu är mina arbetskamrater.
Vad jag grubblade över var det här hur d o m uppfattar det hela.
Vad känner dom när det är dags att gå till affären och dom slänger ett öga på schemat och ser att hon som snart är sextio är den dom ska arbeta med just den kvällen?
Jag minns att mamma (sjuksköterska för den som inte visste det) alltid tyckte att det var så uppfriskande med yngre kollegor som kom med nya idéer och hade lärt sig det senaste!
Nåväl .., jag skickade frågan vidare.
Bert i Luleå säger så här ...
På min arbetsplats är medelåldern 46 år, konstaterades i förra veckan, då vi hade ett avdelningschefsmöte. Så företeelsen är inte så aktuell, särskilt när ALLA känner sig sååå himla unga och barnsliga....
Vi gör dessutom fantastiska framgångar med försäljningen. Så mycket att dess like aldrig har skådats i företagets historia.
Ingela säger så här ....
Det här med ålder har ingen betydelse för mig längre i mitt jobb.
Jag jobbar med funktionshindrade och människor inom psykiatrin. Ja på pappeert är jag bland de yngre som jobbar med detta, men i sinnet så är jag oftast äldre.
Jag vill inte stå och vägleda, utan med mina "hintar" och frågor så får jag mina klienter att utföra saker i vardagen på eget initiativ. Du vet, det som vi tar för självklart i vardagen med sysslor och sociala regler!
Men det bästa med mitt jobb är att jag alltid möts av leende och glada tillrop! "Åh, kommer du Ingela, idag skall vi ha kul!" Det värmer i hjärtat även om jag inte varit där på flera veckor...så bara det att de skiner upp och är glada gör att mitt arbete är guld värt.....
Dinah som arbetade på posten .. säger så här.
Bloggblad läste också och tänkte ..
söndag 16 juni 2013
Tack Ulf Bergström ...!
Ulf, som driver hemifrånsidan, den där alla får skicka in bilder som rör allt om Malå och byar runt omkring .., han har mailat mig dom här bilderna idag.
Där är mamma, precis som jag minns henne ..., hon sitter och läser en tidning .., förklädet och klänningen och hättan som skulle stärkas och hennes outsägligt tjocka hår!
Bilden kunde nästan vara tagen från tv-serien Barnmorskorna i East End.
Tre madamer från Malå sjukstuga.
Mamma, till vänster.
Vem dom övriga är, har jag ingen aning om.
Ann-Gerd Reine Nilsson, f. Westerlund.
Uppvuxen i Dikanäs, södra Lappland.
Oxe.
Nummer två av sex syskon.
På bilden är hon 29 år.
Och jag säger det igen: tack du underbare Ulf!
Titta, så fint ljuset faller på kvinnan längst till vänster! |
Ulf, som driver hemifrånsidan, den där alla får skicka in bilder som rör allt om Malå och byar runt omkring .., han har mailat mig dom här bilderna idag.
Där är mamma, precis som jag minns henne ..., hon sitter och läser en tidning .., förklädet och klänningen och hättan som skulle stärkas och hennes outsägligt tjocka hår!
Bilden kunde nästan vara tagen från tv-serien Barnmorskorna i East End.
Tre madamer från Malå sjukstuga.
Mamma, till vänster.
Vem dom övriga är, har jag ingen aning om.
Ann-Gerd Reine Nilsson, f. Westerlund.
Uppvuxen i Dikanäs, södra Lappland.
Oxe.
Nummer två av sex syskon.
På bilden är hon 29 år.
Och jag säger det igen: tack du underbare Ulf!
Efteråt kände jag mig glad ...
Sover oroligt hela natten.
Vaknar av och till .., försöker hitta en bättre sovställning.
Viftar med benen.
När morgonen är kommen känner jag mig missövd.
Lyssnar till Språket i P1, alltid lika intressant.
Bäddar.
Ordnar med frukost.
Efteråt tar jag dagens tidning - som visar sig vara gårdagens - och lägger mig på soffan.
Läser förstrött.
Tittar igenom dödsannonserna, tänker att man ser på namnen ungefär när människor är födda.
Barbro .., det är sånt som barn inte heter numera.
Inte Elisabet heller, för den delen.
Och där är en annons för Inga, född 1925.
Den läser jag.
"Gått upp i rök och damm ...".
Jag ler för mig själv .., tänker att så hade mamma kunnat uttrycka det.
Och själva versen - författad av Kristina Lugn - är helt underbar!
Sen läser jag en liten pytteartikel om Rod Stewart och ler mest hela tiden.
Och Rod - som jag alltid har tyckt om -, berättar att han s-t-r-e-t-c-h-a-r flera gånger per dag, men det är klart, har man en fru som är tjugosex år yngre, då vill det nog till att man håller sig i form, tänker jag.
På lördagarna äter han en romantisk måltid (levande ljus till), därefter väntar stretching och sen "ligger han med sin fru".
Ja, ordning och reda ska det vara.
Sen lägger jag ifrån mig tidningen.
Ler för mig själv.
Nu känns det bättre.
Sover oroligt hela natten.
Vaknar av och till .., försöker hitta en bättre sovställning.
Viftar med benen.
När morgonen är kommen känner jag mig missövd.
Lyssnar till Språket i P1, alltid lika intressant.
Bäddar.
Ordnar med frukost.
Efteråt tar jag dagens tidning - som visar sig vara gårdagens - och lägger mig på soffan.
Läser förstrött.
Tittar igenom dödsannonserna, tänker att man ser på namnen ungefär när människor är födda.
Barbro .., det är sånt som barn inte heter numera.
Inte Elisabet heller, för den delen.
Och där är en annons för Inga, född 1925.
Den läser jag.
"Gått upp i rök och damm ...".
Jag ler för mig själv .., tänker att så hade mamma kunnat uttrycka det.
Och själva versen - författad av Kristina Lugn - är helt underbar!
Sen läser jag en liten pytteartikel om Rod Stewart och ler mest hela tiden.
Och Rod - som jag alltid har tyckt om -, berättar att han s-t-r-e-t-c-h-a-r flera gånger per dag, men det är klart, har man en fru som är tjugosex år yngre, då vill det nog till att man håller sig i form, tänker jag.
På lördagarna äter han en romantisk måltid (levande ljus till), därefter väntar stretching och sen "ligger han med sin fru".
Ja, ordning och reda ska det vara.
Sen lägger jag ifrån mig tidningen.
Ler för mig själv.
Nu känns det bättre.
lördag 15 juni 2013
Fyrtio år ...., jag hade aldrig tänkt tanken!
Idag - så där helt plötsligt - slog mig tanken, ja, den att jag faktiskt är mer än fyrtio år äldre än många av töserna som jag arbetar tillsammans med.
Och jag tänkte bakåt .., har jag någonsin varit i den situationen förut, jag menar, det omvända?
I Malå var Gerda Lundgren kanske trettio år äldre .., hon arbetade i charken och jag älskade henne högt och innerligt; mest hennes torra humor ..., den var underbar!
Men fyrtio?!
Nej, aldrig.
Och jag tänkte på töserna som ska arbeta sommaren med mig .., Lina, Josefine, Madeleine, Johanna, Louise, My, Felicia, Noeline, Elin .., ja, hur känns det för dessa flickor när dom tittar på schemat och ser mitt namn intill deras?
Tänker dom ..."å, hjälp inte idag igen!"
Jag är mycket medveten om att jag ofta säger ..."glöm inte att sätta upp Trisslotter!", "lägg gärna sedlarna åt rätt håll i kassalådan!", alternativt "glöm inte att lägga sedlarna åt samma håll när ni ger igen växel till kunderna ..:!" .., eller "ni får gärna knyckla ihop kassakvitton som kunden inte vill ha, så ligger dom inte och skräpar på golvet ..." .., eller ..."snälla, den som är först utan kunder kan väl ta högen med kundkorgar?"
Sånt.
Så idag ropade jag till mig tre av dem; det var när jag satt på kontoret .., och så berättade jag just det här .., om den där insikten .., och att jag verkligen inte känner mig som tjugo eller trettio år, inte ens fyrtio, jag känner mig nog som den ålder jag är i .., men det är inget jag går och funderar på och nu ville jag verkligen meddela .., ja, att om jag börjar få bestämmar-fasoner bara för att jag har arbetat så länge, så kan dom väl blinka lite extra, ja, vi kan ha ett särskilt tecken oss emellan, så där så jag inte glömmer bort mig!
Det blev många leenden - åtminstone tre - men jag menade verkligen det här.
Jodå, dom lovade att hojta, sa Lina och log ännu mera.
Resten av eftermiddagen arbetade jag med Josefine.
Hon är så underbart rar och fin - precis som dom andra - och efter arbetets slut, så stod vi utanför butiken och pratade om vad som är viktigt här i livet.
Alldeles nybakad student är hon .., tänker läsa till läkare eller civilingenjör i Linköping ., men först ska hon resa .., till Australien bland annat, där hon och hennes familj har tillbringat två sessioner; i Sydney och därefter i Brisbane.
En liten stund stod vi där och respratade och jag kände hur oändligt berikande det är att ha även yngre arbetskamrater!
Pv har ju enbart ungdomar omkring sig, men dom är ju inte jämbördiga på det viset .., han är läraren.
I affären är vi arbetskamrater.
Härligt är det!
Och hur har ni det på era arbetsplatser?
Det undrar jag.
Sex år sedan. Tiden rusar iväg! Karina var också en sån underbar arbetskamrat! |
Idag - så där helt plötsligt - slog mig tanken, ja, den att jag faktiskt är mer än fyrtio år äldre än många av töserna som jag arbetar tillsammans med.
Och jag tänkte bakåt .., har jag någonsin varit i den situationen förut, jag menar, det omvända?
I Malå var Gerda Lundgren kanske trettio år äldre .., hon arbetade i charken och jag älskade henne högt och innerligt; mest hennes torra humor ..., den var underbar!
Adele var ännu äldre och arbetade också i charken, tillsammans med Gerda. |
Men fyrtio?!
Nej, aldrig.
Och jag tänkte på töserna som ska arbeta sommaren med mig .., Lina, Josefine, Madeleine, Johanna, Louise, My, Felicia, Noeline, Elin .., ja, hur känns det för dessa flickor när dom tittar på schemat och ser mitt namn intill deras?
Tänker dom ..."å, hjälp inte idag igen!"
Olof. En annan arbetskamrat som alltid fick mig på gott humör. |
Sånt.
Helene och Lasse på Ica Supermarket. "Ja, Ers Nåd", sa dom leende. Såja. |
Så idag ropade jag till mig tre av dem; det var när jag satt på kontoret .., och så berättade jag just det här .., om den där insikten .., och att jag verkligen inte känner mig som tjugo eller trettio år, inte ens fyrtio, jag känner mig nog som den ålder jag är i .., men det är inget jag går och funderar på och nu ville jag verkligen meddela .., ja, att om jag börjar få bestämmar-fasoner bara för att jag har arbetat så länge, så kan dom väl blinka lite extra, ja, vi kan ha ett särskilt tecken oss emellan, så där så jag inte glömmer bort mig!
Det blev många leenden - åtminstone tre - men jag menade verkligen det här.
Malin, 2:a fr.vänster. Alldeles underbart roligt hade vi tillsammans på Fridhems Livs. |
Resten av eftermiddagen arbetade jag med Josefine.
Hon är så underbart rar och fin - precis som dom andra - och efter arbetets slut, så stod vi utanför butiken och pratade om vad som är viktigt här i livet.
Alldeles nybakad student är hon .., tänker läsa till läkare eller civilingenjör i Linköping ., men först ska hon resa .., till Australien bland annat, där hon och hennes familj har tillbringat två sessioner; i Sydney och därefter i Brisbane.
En liten stund stod vi där och respratade och jag kände hur oändligt berikande det är att ha även yngre arbetskamrater!
Pv har ju enbart ungdomar omkring sig, men dom är ju inte jämbördiga på det viset .., han är läraren.
I affären är vi arbetskamrater.
Härligt är det!
Och hur har ni det på era arbetsplatser?
Det undrar jag.
Dragning i lotteriet ...
Eftersom vi är så många som trååånar efter den somriga lilla brickan ..., och att såväl pv som jag själv ligger och skvalpar i tillbringaren, måste vi ju ha en neutral Notarius Publicus.
Det blir Gösta.
Men .., Gösta och Sonja kan inte komma hit förrän i morgonförmiddag, så då har vi dragningen då i stället och så får vi/ni alla hålla tummar och tår och hoppas att turen står på just vår/er sida ,-)
Rekordmånga har delat med sig av sin glädje!
Det är .... Gunnar i Vaplan, Babsan i Uppsala, Cecilia N i Härnösand, kusinen Barbro i Ångermanland, Turtlan i Karlstad, Eva i Tyresö, Annika i Kävlinge, Eva på Frösön, Anna på Ekerö, Hedgrenskan i Skåne, Ann i Göteborg, Ulrika i Västmanland, Bente i Hamar/Norge, Monet i Frankrike, Kerstin i Dalarna, ellem i Skellefteå och så pv och jag själv i landet Halland!
Eftersom vi är så många som trååånar efter den somriga lilla brickan ..., och att såväl pv som jag själv ligger och skvalpar i tillbringaren, måste vi ju ha en neutral Notarius Publicus.
Det blir Gösta.
Men .., Gösta och Sonja kan inte komma hit förrän i morgonförmiddag, så då har vi dragningen då i stället och så får vi/ni alla hålla tummar och tår och hoppas att turen står på just vår/er sida ,-)
Rekordmånga har delat med sig av sin glädje!
Det är .... Gunnar i Vaplan, Babsan i Uppsala, Cecilia N i Härnösand, kusinen Barbro i Ångermanland, Turtlan i Karlstad, Eva i Tyresö, Annika i Kävlinge, Eva på Frösön, Anna på Ekerö, Hedgrenskan i Skåne, Ann i Göteborg, Ulrika i Västmanland, Bente i Hamar/Norge, Monet i Frankrike, Kerstin i Dalarna, ellem i Skellefteå och så pv och jag själv i landet Halland!
Dagens fönster ...
I förrgår torsdag var jag på studentuppvaktning i Linköping.
Åkte från Sola stan i ottan och det regnade hela vägen.
Regnet fortsatte när vi kom fram och när studenterna skulle springa ut.
Alla paraplyer skymde när de kom ut på trappan men sen kom vår student fram till oss som stod där med plakat, blommor och kamerorna i högsta hugg.
Då i väntan på det hela så var det så härligt att se studenterna uppe i fönstren på skolan i väntan på att få springa ut, kortege och sen vad livet efter skolan ska erbjuda dem.
Framåt eftermiddagen kom solen fram så vi fick en fin tur hemöver i den fina junikvällen.
Go kväll från mig :-))
Turtlan.
I förrgår torsdag var jag på studentuppvaktning i Linköping.
Åkte från Sola stan i ottan och det regnade hela vägen.
Regnet fortsatte när vi kom fram och när studenterna skulle springa ut.
Alla paraplyer skymde när de kom ut på trappan men sen kom vår student fram till oss som stod där med plakat, blommor och kamerorna i högsta hugg.
Då i väntan på det hela så var det så härligt att se studenterna uppe i fönstren på skolan i väntan på att få springa ut, kortege och sen vad livet efter skolan ska erbjuda dem.
Framåt eftermiddagen kom solen fram så vi fick en fin tur hemöver i den fina junikvällen.
Go kväll från mig :-))
Turtlan.
Det bästa för Kerstin i Dalarna ...
Det är inte mycket som är det bästa efter stomi-operationen för drygt en månad sen.
Det är inte mycket som är det bästa efter stomi-operationen för drygt en månad sen.
Återhämtningen
går fruktansvärt långsamt med ingen ork, inte ens för stickning.
Läckage från stomin som jag hoppas slippa när jag väl hittat rätt sort
av stomipåse för mig.
Men några ljuspunkter den här veckan är att sonen tog studenten idag och
att dotterns mops Molly varit hos oss några dar (katterna är däremot
inte lika glada åt det).
En till ljuspunkt är ju faktiskt också att jag
sluppit alla stopp i tarmen efter operationen!
Kram Kerstin i Dalarna
Det bästa för ellem i Skellefteå ...
Hej!
En trevlig jobbdag var Gemenskapsdagen i söndags på Munkvikens
lägergård utanför Lövånger.
Det var en dag för teckenspråkiga i Luleå stift.
Vi
var ca 40 deltagare, döva, hörande, dövblinda och hörselskadade i åldrarna 2-89
år.
Vackert väder hela dan och barnen badade ideligen. Jag doppade fötterna och
konstaterade att det nog hade varit badbart om jag haft baddräkt med.
Lite
irriterande var det med alla mygg och knott.
Vi åt och fikade, lekte, gick
tipspromenad, en bibelvandring i kapellet, torrtovade, provade
akvarellmålning, spelade boule och umgicks.
Många trevliga samtal blev det med
gamla vänner och nya. Jag var ganska trött när jag kom hem efter nästan 12
timmar. Det kan nog bli repris nästa år!
ellem
fredag 14 juni 2013
Det bästa för Monet i Frankrike ...
Här står hon nu, vår Liberty.
Inknökad på vår parkeringsplats framför huset för genomgång och stuvning av utrustning för mer än sexhundra mils körning tur och retur Provence -Sverige under en åttaveckorsperiod i sommar.
Detta är mera makens bästa än mitt, som han har längtat efter detta. Men han är också brickbäraren i familjen och sällar sig till alla som önskar sig den!
Kram från Monet, som också långsamt kommer på benen men liksom en annan bloggare stundtals undrat vart livet bär hän med feber och krånglande mage.
Här står hon nu, vår Liberty.
Inknökad på vår parkeringsplats framför huset för genomgång och stuvning av utrustning för mer än sexhundra mils körning tur och retur Provence -Sverige under en åttaveckorsperiod i sommar.
Detta är mera makens bästa än mitt, som han har längtat efter detta. Men han är också brickbäraren i familjen och sällar sig till alla som önskar sig den!
Kram från Monet, som också långsamt kommer på benen men liksom en annan bloggare stundtals undrat vart livet bär hän med feber och krånglande mage.
Det bästa för Bente i Norge ...
Litt sent ..
Forrige helg var jeg i Gudbrandsdalen og feiret en vennindes 50-årsdag.
Kjempeglad for at jeg klarte det !!!
Søndag var vi en tur på sætra ,bildet er tatt derfra med utsikt til Rondane .
Ola flytter tilbake fra Dublin nå til midtsommer,han har fått jobb i Oslo.
Men først skal han feriere i Småland.
God helg!
Bente
// Så roligt Bente med någon som är med från systerlandet i väster! Välkommen!
Litt sent ..
Forrige helg var jeg i Gudbrandsdalen og feiret en vennindes 50-årsdag.
Kjempeglad for at jeg klarte det !!!
Søndag var vi en tur på sætra ,bildet er tatt derfra med utsikt til Rondane .
Ola flytter tilbake fra Dublin nå til midtsommer,han har fått jobb i Oslo.
Men først skal han feriere i Småland.
God helg!
Bente
// Så roligt Bente med någon som är med från systerlandet i väster! Välkommen!
Apropå Jämtland ...
Jag har sagt det förut och säger det igen: Jämtland (och även Härjedalen) är landskap som har skuttat rakt in i mitt hjärta.
På Facebook tipsar Cruella och Gunnar om en hjärtevärmarfilm.
Ja, glad blir man!
Det bästa för Gunnar i Jämtland ...
Veckans bästa är att vakna varje morgon och kunna glädjas åt blomsterprakt och härlig frisk jämtlandsluft.
Gunnar.
Veckans bästa är att vakna varje morgon och kunna glädjas åt blomsterprakt och härlig frisk jämtlandsluft.
Gunnar.
I tillbringaren ....
Ovanligt många är vi redan, vi som ligger i tillbringaren och hoppas att just vår lott ska dras!
(Det måste bli en neutral NP den här gången ..., Gösta, är du redo!)
Det är ...
Kerstin i Dalarna berättar om sonen som tagit studenten och att dotterns mops Molly harit på besök hos Kerstin och hennes man. Tur att den glädjen infann sig, för efter stomioperationen hade det varit måttligt upplyftande.
ellem i Skellefteå .. hon hade varit på Gemenskapsdag i Munkviken, på lägergården där.
Så här skriver hon:
Monet i Frankrike som tillsammans med maken nu packar husbilen, för vidare färd norrut.
Mot Sverige.
"Men det här är mera makens bästa än mitt. S o m han har längtat!" skriver Monet.
Och det är Bente i Norge som har varit på besök i Gudbrandsdalen .., ååå, där var vi ofta på semester när jag var en lillflicka och vi åkte i pappas beigefärgade PV!
Välkommen till tillbringaren Bente!
Och Gunnar i Vaplan njöt av sommarblommor hög och klar jämtländsk luft.
Barbro - mellansystern - som har besök av sin kusin med make från Canada.
Här tittas det på bilder från gamla album.
Eller i alla fall .. , inte sååå färska album.
"Det bästa i veckan, alla veckor, är förstås barnen - alltid barnen! och alla andra fina människor som
Eva på Frösön har varit sjuk i mer än en veckas tid och började känna sig orolig.
Tänk, om livet höll på att tacka för sig!
Nu är hon hemma i lägenheten i Östersund och berättade att hon kände sig lite bättre.
Det var glädje det!
Anna har varit på semester långt söderut och efter fem dagar kom ett sms där hon skrev ..."alla resor borde vara bara fem dagar!"
Nu längtade hon hem, till hus, jobb och Nelly, fast kanske i omvänd ordning.
Hennes glädje handlade alltså om att komma hem till allt detta!
Och i en kommentar skrev Rexxie att han minsann också ville ha en liten Nelly.
Har ni sett några vackrare ögon än Nellys?
Det har inte jag.
Ann i Göteborg var lycklig över att maken hjälpt henne att fixa till den nya datorn.
Titta! Nu är jag också med och skvalpar omkring! |
Ovanligt många är vi redan, vi som ligger i tillbringaren och hoppas att just vår lott ska dras!
(Det måste bli en neutral NP den här gången ..., Gösta, är du redo!)
Det är ...
ellem i Skellefteå .. hon hade varit på Gemenskapsdag i Munkviken, på lägergården där.
Så här skriver hon:
"Vi
var ca 40 deltagare, döva, hörande, dövblinda och hörselskadade i åldrarna 2-89
år.
Vackert väder hela dan och barnen badade ideligen. Jag doppade fötterna och
konstaterade att det nog hade varit badbart om jag haft baddräkt med.
Lite
irriterande var det med alla mygg och knott.
Vi åt och fikade, lekte, gick
tipspromenad, en bibelvandring i kapellet, torrtovade, provade
akvarellmålning, spelade boule och umgicks.
Många trevliga samtal blev det med
gamla vänner och nya. Jag var ganska trött när jag kom hem efter nästan 12
timmar. Det kan nog bli repris nästa år!"
Monet i Frankrike som tillsammans med maken nu packar husbilen, för vidare färd norrut.
Mot Sverige.
"Men det här är mera makens bästa än mitt. S o m han har längtat!" skriver Monet.
Och det är Bente i Norge som har varit på besök i Gudbrandsdalen .., ååå, där var vi ofta på semester när jag var en lillflicka och vi åkte i pappas beigefärgade PV!
Välkommen till tillbringaren Bente!
Eva i Tyresö som berättar om glädjen när barnbarnet Erik badar med morfar i havet.
I Halland.
Barbro i Uppsala som dragit strömming och var så glad över detta!
Moster Greta, 86 år, rensade helt frivilligt fångsten.
Cecilia N som varit på spinnkurs utanför Vännäs och tittat in i en verkstad.
Ulrika har varit på examen.
Chrille - nyss en liten kille - har fyllt sexton och gått ut nian!
Här syns dom mycket stolta föräldrarna!
Här tittas det på bilder från gamla album.
Eller i alla fall .. , inte sååå färska album.
Turtlan berättade om glädjen i det där kylskåpet vid färjeläget .., ja, där man kan köpa färska ägg.
"Jag tror att en av veckans många höjdpunkter var, när jag nöjd och
belåten, kunde sätta nyckeln i låset till arbetsrummet och känna att nu
börjar ledigheten."
Så skrev PV.
Annika i Kävlinge, som snubblade över en rot och bröt lillfingret, skrev så här:
"Det bästa i veckan, alla veckor, är förstås barnen - alltid barnen! och alla andra fina människor som
finns i mitt liv, vissa nära. Andra längre bort. I kilometer mätt.
Annars får jag nog säga att det bästa är att jag troligtvis slipper
operation och , att det var lillfingret och inte tummen som bröts när
jag snubblade över en rot när jag var ute och sprang i skogen. (skickar
bild med mms) ."
Eva på Frösön har varit sjuk i mer än en veckas tid och började känna sig orolig.
Tänk, om livet höll på att tacka för sig!
Nu är hon hemma i lägenheten i Östersund och berättade att hon kände sig lite bättre.
Det var glädje det!
Anna har varit på semester långt söderut och efter fem dagar kom ett sms där hon skrev ..."alla resor borde vara bara fem dagar!"
Nu längtade hon hem, till hus, jobb och Nelly, fast kanske i omvänd ordning.
Hennes glädje handlade alltså om att komma hem till allt detta!
Och i en kommentar skrev Rexxie att han minsann också ville ha en liten Nelly.
Har ni sett några vackrare ögon än Nellys?
Det har inte jag.
Hedgrenskan skrev så här:
"När regnet kom igår var det skönt med en dag inne.
Fika med
god vän, bokläsning - ja, det kom liksom ett lugn med regnet.
Vi behöver
nog alla sorters väder i en bra balans.
Det bästa i veckan var alltså ingen särskild händelse utan mer livet i sig..."
Ann i Göteborg var lycklig över att maken hjälpt henne att fixa till den nya datorn.
Och fräsch hemsida till webbutiken blev det också!
Själv berättade jag om tillsammansglädjen - den där kvällen hos Britt och Ecke -.
Britt med sin oändliga värme ..., det gjorde mitt hjärta varmt och glatt!
Fler som vill vara med ?
Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com, så vet ni ju hur det går till!
ellem .., anne i mantorp .. monet ..., ulrika ...gunnar .., guy ..., ja, ni är många som ryms i tillbringaren!
Och tänk, så trevligt att vinna den där lilla somriga brickan!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)