Det bästa för Cecilia N i Härnösand ...

Hej!

Det var när jag reste ner till Södern. (Jo, allt är ju relativt.) Jag fick några timmar i Stockholm innan jag sammanstrålade med två andra damer för vidare transport till Lotten och båsfesten i Gula Huset. 

Jag var översovande gäst och sen fick jag skjuts "ut till spåret" av andra trevliga båskamrater för vidarebefordran hemåt. Och väl hemma möttes jag av make och hund på perrongen. Tåg var lite läskigt så nära.

Bifogade fönsterbild är från transporten till festen.

Cecilia N

Söndagsfönstret ...

... kommer från Nora och Vikers kyrka. 

Det här är nog ett litet kapell som står intill kyrkan.

Ulrika tog bilden.

Turkiet och klädnypor = glädje.

 

Audiosoup är en av mina favoriter på Instagram.

Och när hon visar bilder från Turkiet och lilla Kas (den där knorren på s:et får jag inte till), så skriver jag till henne och frågar om jag får visa hennes foto på min blogg?

Det får jag.

Egentligen heter hon Ciler Gecici och tar helt ljuvliga bilder.

Precis så här var det i Kas.

Vattnet var turkosfärgat och här och där fanns iskalla undervattenskällor som gjorde att man - mitt i det man simmade - fick som en kalldusch från underjorden! 

Och så glädjen över bettankax och Anders, som var för sig har klädnypor - den ena i öronen -, den andra i håret. 

Om man är en sån människa som är alldeles omåttligt rädd om herr och fru Prickigt Djur och tycker att Kapten Haddock som står där enarmad intill dem; att han är så härlig .., då förstår ni ju att man också blir glad över att se klädnypebilder på människor som betyder mycket.

Just så är det.

Mitt på dagen i augusti ...

Väggarna i hallen är nu påmålade igen .., kanske är det sotet från pannrummet som har orsakat färgförändringarna? säger pv, han som envisas med att alltid ha dörren till nämnda rum på vid gavel .., det är som om pannrummet är det vackraste vi har.
Ja, det är likadant med tvättstugedörren.

Och så åkte tavlorna upp igen.
Alldeles enkelt är det inte att få dem på plats .., och Vän av Ordning har säkerligen synpunkter på hur dom är placerade, men nu är det så här.

Varje gång jag passerar hallen, ler jag.

Där är bilden av en liten Emil som letar lakritsstenar på stranden utanför Ystad .., där är Emma med mig på Kreta .., ett underbart foto av Hilda, säkerligen taget av hennes mamma Mymmel .., där är Anders och mormor i samförstånd ..., och där är bettankax och Anders med klädnypor i öronen .., och där är papperet med plumpresultatet från Kreta i somras, då, när Emil vann ..., och där är en nygift och mycket lycklig AP som sträcker armarna mot hela världen .., där är en teckning som Hilda har gjort som liten tös och en annan som Emma har gjort.

Och Emils nacke som man bara ville pussa om och om igen.

Promenad med harry.
Slänten från grannen är nu en sensommaräng med renfana, rödklöver och några lilaaktiga blommor som liknar små tistlar.
Hoppas att den inte slås nu, utan får blomma ännu ett tag!
Så vacker är den ...!

I Lilla Stensjö står två avdankade bensinpumpar.
Och någon har inte bara en, utan massor med lösa skruvar!

Som små solar mot lagårdsväggen ....

Och luften är ljummen och mild.
Det bästa jag vet.

En förmiddag i augusti ...

Doftrankan - gör skäl för sitt namn -.

Den femte semesterdagen av sju.
Gråmulen himmel.
Skator som tjattrar irriterat och jag misstänker att sigge nilsson är orsaken.
Tittar ut genom fönstret .., (känner doften av blomman ...),  räknar till nio skator (många av den yngre sorten) som flaxar av och an nere vid vägen mot havet .., jag ropar på sigge och tjattret tystnar.

Går förbi bordet där datorn står och upptäcker min behå som också har holiday!
LdB-krämen är underbar och inhandlas för 15 kronor hos ÖoB.
Jag tror att vi har tio flaskor här hemma.

Dricker kaffe och tittar på VM i friidrott - en underbar kombination -, ja, och så det där med semester förstås. Våndas när jag ser och hör hur okänsliga reportrar ställer knepiga frågor till Abeba som har svårt med svenskan och svarar att allt är "jätteroligt" eller "jättekul" och jag tänker på gårdagskvällen när hon sprang och vi satt där i soffan Ektorp med tårar i ögonen.

Det är mycket som sägs under ett VM.

På en presskonferens säger höjdhopperskan och den ryska ikonen Isenbajeva  - apropå den svenska höjdhopperskan Emma Grens regnbågsmålade naglar - att i Ryssland, där lever dom minsann efter en standard och där älskar inte män andra män, nej, alldeles normala är dom.
Tänk, sån tur att det finns såna praktexemplar till länder!

Under VM-sändningar får man massor av tillfällen att titta på reklam; vi som annars aldrig tittar på såna kanaler.
Sämst - alla kategorier - är reklam för bindor eller trosskydd.
Näst sämst är Elgigantens skrikreklam.
Bäst är Volvos med den härliga musiken.

Inte bara bysthållare tronar på bordet i det gula huset, även inköpslistor.

Och ikväll fylls rummen i det gula huset .., hit kommer AP och Micke körandes från Ekerö .., och från Skåne kommer AP:s pappa med sin kära hustru och hunden Meja (och Nelly kommer förstås också), så här ska plockas undan lite och förberedas för middag.

Någon gång mitt på dagen tänker jag ta lilla bilen och åka till Steninge och ta ett augustidopp.

Och så ska jag ägna minst en timme till att läsa DN.

Såja, nu kan intresseföreningen lägga undan pennorna.

Dagens fönster ...

Hej Elisabet, jag är knappt vaken när jag står i köket och kokar mig en kopp kaffe och upptäcker hur köksfönstret speglar sig i en av mammas målningar.

Puss och kram och nu blir det kaffe. Annika

// Och det blir det här också, hälsar bloggmadamen.

Små snuttar hit och dit ....

Allt är snuttifierat numera.
Eller i alla fall det mesta.

I ett P1-inslag om dieselstölder - främst i Skåne -, intervjuas en man och allt han får säga är "det är för jääävligt!"

Man undrar hur det går till?

Åker journalisten och offrar tid (eller ringer upp ..?) på att träffa någon drabbad och så får personen i fråga svara och allt som kommer med är några få ord.

Så är det ofta numera .., det är som att det viktiga är att man hör rösten i alla fall, sen, om människan får uttrycka sin mening .., ja, det är inte så noga med den saken.

Tiden går ...

Idag börjar Emma gymnasiet.

Vid åtta ...

Då har jag hämtat labradoren Elvis utanför affären i Haverdal .., han sitter i sin husses bil och väntar och vet precis .., och jag handlar frukostbröd och pålägg och pratar lite med Carina som kollar mejeriet och vid charkkylen sitter Peter på huk och sätter ned priset på sånt som har kort datum .., och i lagret springer Elvis husse av och an .., och någon frågar hur det är att ha semester?

"Himla skönt!", säger jag.

Och så hemåt.

Ser två kvinnor som tar ett morgondopp från bryggan i Steninge .., lovar mig själv att gå ner till havet och bada idag .., hemma ..., tar hundarna på promenad .., upptäcker enorma bestånd av rosalila och väldigt högresta blommor .., dom växer i skuggiga partier i hagen vid lagården .., kanske är det nån slags digitalis, kanske inte?

Nu kaffe.
Kaffe och macka.
Och brev till min syster i Australien.

Hon - i sin tur -, har berättat om ett glatt besök av den före detta skåningen Kalle som bor uppe i bergen några mil från Adelaide.

Så här skriver hon: "Du frågade om kalle -  han är ganska kort men väldigt rund, pratar en väldig
skånska, spelar gitarr och sjunger när han är på fester.  Han har en farm med stora olivodlingar men också en del biffkor. Tidigare hade han och frun också en firma som byggde växthus. När Kalle är här löser vi alltid en del av världsproblemen."

Medan jag skriver detta ligger hundarna vid mina fötter.
Hela tiden medan jag suttit vid tangentbordet, har harry slickat på mitt högra ben, just där protesen är.
Visst är det underligt?
Jag har läst - och sett på tv - om hundar som kan nosa upp cancer just genom att dom slickar ihärdigt på ett visst ställe på sin husses eller mattes kropp! Helt fantastiskt, men inte så konstigt, kanske.

Min mamma berättade att hon, när hon gick längs korridoren i sjukstugan, kunde känna på doften vilken sjukdom somliga hade.

Sånt kan man tänka på en alldeles vanlig torsdag i augusti.

Dagens fönster ...

Från Howth på Irland kommer dagens fönster och den som hade håven redo, var Kerstin Hedgren.

Här kan man hitta fler (underbara!) bilder från lilla Howth.

Tjugotvå kilometer ...

... är det från Stensjö till Halmstad och jag chansar och tar Toyotan och kör in .., och den fungerar perfekt .., kanske var det bara kopplingen, detta att man ska trycka ner den i botten?

Tack till underbara bloggvänner för alla goda råd! 

Parkerar vid slottet .., tittar in i bokhandeln ..., köper en present till Gösta och ber att få den inslagen.
"Ska det vara till en man eller kvinna ...?" undrar expediten som är i min ålder.
Jag säger att det ska vara till en man .., men häpnar över frågan.
Nu får paketet ett blåprickigt omslag med som en slips på ovansidan.

Ut i solen igen!
Upptäcker nån slags beachvolleyturnering- eller i alla fall match - som pågår på Stortorget .., och det är varmt och skönt ute, ändå har mängder med flanörer klätt sig efter almanackan och har täckjackor och ganska tjocka sticketröjor!

Köper ett cykelställ till bilen på Clas Ohlssons.
Expediten heter Ola och är verkligen rätt man på rätt plats.

Sen till Sonja och Gösta - ja, han fyller ju 81 år idag -. 

Tvärs över gatan från deras lägenhet, är detta vad man ser. 

Massor med båtar ligger för kaj ..., en man kommer cyklande, parkerar den vid sidan om kajen .., tar av sig skorna och hoppar ombord på sin segelbåt.

Jag tänker lite på nästa sommar. 

Ska jag verkligen få uppleva en seglats i den bohusländska skärgården ...?

Detta är min tredje semesterdag och mest av allt har jag legat på soffan med harry vid mina fötter - det har regnat och åskat - , och så har jag läst ut Gustav Fridolins bok som handlar om hans farfar och om Malmö i allmänhet och den skånska landsbygden i synnerhet och såklart om vårt lands utveckling  ..., och det blir ett bra betyg på den boken ..., på den där skalan från 1 - 10 säger jag ..., 7, nästan 8.

Längst bak i boken tackar författaren de som varit honom behjälpliga. 

En av dem, en som han tackar med ömsint värme i bokstäverna, är den här bloggerskans son.

När jag parkerat bilen alldeles vid vattnet, riktar jag kameran mot backspegeln. 

En illrgön linneklänning är vad jag ser .., och bröst som under semesterveckan slipper allt vad behåar heter. 

Nu råder Fritt Fall.

Vid halv tio ...

Promenad med harry.
Prat med stenläggarna som just nu fixar den delvis raserade stengärsgården hos grannen.
Smålandsprat.
Emmabodaprat.

Träffar motionerande par i korsningen mot Kustvägen och harry lägger sig platt och undrar vem nu detta är ...?

Nästan hemma hör vi sigge nilsson jaaaama nåt alldeles otroligt; så där som han alltid gör när han hör oss ., så vi väntar in honom .., står där vid bäcken och spanar ..., och se där .., där kommer han från jättestora lagården och stryyyyker sig runt harrys ben och låter sig gosas med.

Sen får han frukost hemma i köket.

Och solen skiner och från tv4 hörs skrikiga röster från ett amerikanskt program.

Gissa vem som fyller år idag ....

Jo, vår alldeles egen Notarius Publicus .., Gösta Pehrson!

Grattis Gösta från en lotterimadame och pensionatsvärd och såklart harry!

Det bästa för Eva på Frösön ...

Hej Elisabet!

Det bästa under veckan som gått var fjällturen i lördags. Vi spontan-åkte till svåger och svägerska i deras fjällstuga.V

Vi  vandrade upp på fjället, plockade lite mylta, kände ljungdoften, såg tre strövrenar och avslutade dagen med surströmming på altanen allt medan solen lyste över fjället mitt emot.

En helt underbart uppfriskande dag för kropp och själ.

Kram Eva

Dagens fönster ...

Ja, jag fortsätter med älsklingsfönstret .., det i lillstugan hos Britt och Ecke.

Bilden togs igår.

Den andra dagen av sju ...

... kommer den efterlängtade boken som jag beställde för några dagar sedan.

Jag börjar att läsa den på eftermiddagen och läser nonstop - med undantag för lite tittande på VM i friidrott -.

Om jag tycker om den?

Ja!

Ja, verkligen.

Och bara så ni vet, så ska den ska lottas ut någon dragning längre fram.

När regnet hänger i luften ...

.. kan man roa sig med att titta på brittiska tv-serien AT-läkarna.

Men så är det med mig, att jag vill nog helst inte veta att den unga läkaren - kvinna eller man -, har sin allra första riktiga arbetsdag som doktor när det sugas ut vätska från min lunga.

Jag är nöjd om dom gör det, men berätta det inte .., att det är första gången.

Tidigare idag halkade jag in på det här programmet.

Ååå, Anders .., som bara hade tjugo mils cykling i benen när det var dags .., å, så jag beundrar att du genomförde det hela! 

"Nej, du förstår här är fullt ...!"

Två omgångar prover ska tas innan det är dags att träffa revisionsmannen Ulf på ortopedmottagningen och jag får själv välja vilken vårdcentral som passar mig bäst.
Jag väljer Getinge.

Men hjälp, där finns knappt en enda ledig plats på parkeringen och när jag frågar damen i receptionen om hela Halland insjuknat idag, så ler hon och säger att ... näää, det är mest provtagningar, men du förstår, väntrummet är överfullt, kan du möjligen köra till vårdcentralen i Harplinge i stället?

Så det gör jag.

Fast först kör jag fel, kommer liksom i en cirkel och sen förstår jag .., jaha, jag ska in här vid Rävinge kyrka .., och vägen är underbar och slingrar sig mellan gyllengula åkrar och där är en skylt vid vägen där det står att "Kör Varsamt, hundar och blondiner på vägen!" och en bit längre bort ännu en skylt ..., "Tack för visad vänlighet!" och jag ler .., tänker att det nog är en man som varit författare.
(Kanske skulle någon ta illa upp, nä, det gör jag inte .., jag tror nog att det är skrivet med glimten i ögat .., säkert nån som är rädd om sin blondin).

Kommer in från "fel" håll i lilla Harplinge .., frågar en äldre dam efter vägen .., kommer rätt, parkerar lilla bilen och slår mig ner i väntrummet.

En äldre kvinna med utpräglad norrbottensdialekt pratar med kvinnan i luckan .., säger att "ja, men i Norrbotten behöver man inte betala för PK-prov .., det är helt gratis", men se, i Halland får man betala 100 kronor, ja, så är det.

Det visar sig att kvinnan är nyinflyttad; hon kom hit förra veckan efter ha bott utanför Haparanda i precis hela sitt liv. Nu ska hon bli halländska.

"Ja, men välkommen .., hoppas att du ska trivas ..!" säger jag.

Sen dyker en gammal farbror upp i väntrummet .., han är kund i affären, men känner inte igen mig när jag har klänning och är helt vanlig.

Jag berättar att jag körde fel där vid Rävinge.

"Ja, det blir nog regn idag ...", säger mannen och jag förstår att han kanske inte hör så bra.

Egentligen hade jag nog kunnat stanna i Getinge, för det tar lååång tid med farbrorn som är hos en långbent doktor med grått och yvigt hår.

På bordet ligger tidningar av olika slag .., jag bläddrar i en Elle och hittar en annons om läckra halsband, jag som aldrig bär såna.

Sen är det min tur.
Sköterskan har stuckit mig förut och vet att det kan vara krångligt .., tre rör ska fyllas, men se, hon fixar det  g a l a n t, även om hon får gräva lite med nålen i hullet.

Efteråt: köper varmrökt bog till pålägg. Tre hekto kostar 30 kr.

Sist av allt hemåt.

Upptäcker att där finns en liten "make-up-spegel" även på förarplatsen och det har jag aldrig varit med om tidigare! Kanske har någon tänkt till ...?
Kanske är det inte längre självklart att kvinnan sitter som passagerare (så trodde man nog alltid förr .., och jag känner många där det verkligen fungerar just så .., mannen har körkort och kvinnan inget .., eller båda har körkort, men det är oftast mannen som kör ...) och kanske är det inte längre självklart att män inte bryr sig om sitt utseende, utan gärna vill ta en titt på sig själv ...?
(För övrigt tycker jag att alla kvinnor borde ta körkort - det, om nånting - är ett steg i att skaffa sig frihet!)

Bilen är lite hoppig, så där som små bilar ofta är .., men trevlig att köra ändå.
I en korsning - när jag har saktat ner rejält -, stannar den helt och jag får inte igång den.
Förmodligen gjorde jag nåt fel med nyckeln?
Ska testa igen här hemma.

Och nu ska jag bara njuta av den andra lediga dagen.
Halleluja! säger jag igen.

Dagens fönster ...

Hej,

Här kommer ett fönster från min första semesterdag för en vecka sedan.

Skönt att få undan ett måste redan den första dagen!

Hälsn annannan.

// Tack du skånska madame i Portugal! Det påminner mig om att jag själv borde ta en sväng förbi just Ikea i veckan!

Dag 1 ....

Möter upp och hämtar pv vid affären i Haverdal vid femtiden.., snabbt hem för dusch (han har cyklat denna den första skoldagen ...) och så iväg till Falkenberg för att hämta bilen.

Vi provkör några kilometer .., jag säger att jag får nästan migrän av hastighetsmätarens digitalsiffror som sitter placerad nedanför vindrutan .., däremot, när jag själv kör, är det inga problem.

Nåja, det vänjer man sig väl vid?

In i bilaffären igen .., där män går omkring och tittar på olika modeller.
Och så dags för betalning.
Pv får låna den vänlige säljarens (43 år och Lejon, hallänning) dator och överför pengar .., och som vanligt lånar han (bilköparen) mina läsglasögon.

Vi konstaterar att den vanligaste frasen oss emellan är inte "å, vad jag älskar dig!", utan "får jag låna dina glasögon ..?" och det är inte jag som frågar.

Sen hemåt.
Jag får köra Toyotan och den är helt okej.
För att harry ska rymmas på ett bra sätt, skjuter man baksätena framåt någon decimeter och så ska pv fylla igen utrymmet som då frigörs, så blir det bättre.
Högre motorljud än i Saaben ..,  men enkla reglage och jo, det blir bra.
Kör man åttio känns det som hundratrettio .., förmodligen kommer man att köra långsammare ,-)

Grannarna kommer ut och inspekterar nyförvärvet .., tycker att den ser välhållen ut och menar att nu ska vi väl ändå fira med ett glas vin, visst ...?

Så det gör vi.

I någon timmes tid blir vi sittande vid deras husvägg och solen speglar sig i altanfönstret .., vi bjuds på chokladbitar och valnötter .,. pratar om Prinsens Minne .., om bilen ., om glädjen i arbetet .., mördarsniglar .., om ett krånglande knä och om David, deras barnbarn som är så underbart rar och fin!

Sen tack och hej och taco och på bordet här intill står luktärter och doftar gott .., sigge har fått någon slags ögoninflammation och själv ska jag till vårdcentralen i Getinge i morgon och ta prover.

Om det är ljuvligt att ha semester?

Jo, men det kan jag lova er.