Det bästa för Ann i Göteborg ...

Den här veckan är mitt bästa längtan och förberedelser för resan till London och Henriks Graduation Ceremony.
Nu kan man tycka att det inte behövs så himla mycket förberedelser för en Londonresa, men jag har tänkt sy mig lite nya kläder och nya resväskor måste också inköpas. 

 

Fast det är förväntningarna som är roligast - julmarknaden i Hyde Park och pyntet på Oxford Street och allt möjligt annat. Jag gläder mig så!

London, here we come!

 

 

PS På bilderna ses den nyblivne “Master of Arts in Fashion Business Management” och den mantel som alla MA ska bära.

 

Kram Ann.

Försök-hitta-glädje-lotteriet .....

Så här i svallvågorna efter det som hände i Frankrike, känns det mer eller mindre meningslöst att leta efter glädje. Men så tänker jag .., nej, så kan det ju inte få vara .., då blir ju allt bara ännu värre!

Alltså tänker jag inte lägga mig platt för fanatiska män med kulsprutegevär .., nej, nog ska vi väl ändå hitta nånting som har värmt våra hjärtan .,. i alla fall under dom närmaste sju dagarna?

Nästa söndageftermiddag är det dragning .., och förstapriset är dom här vackra julkorten i C5-format som jag har beställt från den fantastiska Eva på Frösön. Har man oturen att inte vinna dem, kan man köpa dem hos Eva.

Titta bara på dem! Där finns hur mycket som att vila ögonen på!
Sååå fina!

Kuvert följer också med.
Och ett inrikes porto.

En liten ängel som tröstpris, kan det vara nånting ...?
Jo, det tycker jag.
Den är pytteliten .., kanske 5 centimeter och inhandlades på Annies Gård förra helgen, då, när det var nån slags julmarknad där.

Småänglar kan vi nog behöva i dessa dagar.

Ja, nu vet ni, alla rara vänner.
Stopptid nästa söndag klockan 11.00

Söndagsfönstret ...

Tänk, att den blommar ännu, doftrankan som vi fick av pv:s faster Maj-Britt i Bjärlöv i Skåne.
Det är nog två år sedan blomman kom hit .., och i sommar har den fått bo i växthuset och har blommat överdådigt ..., nu är det slut på utelivet och den står här vid sidan om datorn och sprider glädje.

Dagens fönster ...

Ett fönster .., när världen liksom rämnar och faller i små bitar.
Så meningslöst det känns.

Och man känner en sån ofattbar vanmakt och tänker att .., men var ska det sluta?
Och barn som växer upp nu .., vad tänker dom?

Från tre natten mot idag och tills nu, har tv:n varit påslagen.
Där syns trötta och glåmiga reportrar .., skräckslagna människor vittnar om förfärligheter  .., reklam mitt i allt detta .., och Arne Weise som berättar om ett reprisprogram .., där är fransmän som förlorat anhöriga .., systrar och bröder, mammor och pappor ..., och aldrig ska livet bli detsamma.

Och här, hos oss: nelly på sängen i Gunnars rum .., och genom köksfönstret ser jag den lilla ekorren som sitter under körsbärsträdet och knaprar på nedfallna solrosfrön ..., kala grenar vajar i vinden .., och en oändlig tomhet sprider sig inombords.

"Jag tar harry med mig till hamnen .., sätter du på kaffe ..?" säger pv.

Det som betyder nåt ....

Om man tänker efter vad som är väsentligt här i livet - det korta eller långa liv vi nu får -, så åtminstone för egen del, så nog är det alla dessa mänskliga möten som sätter mest spår.

Och inte behöver det vara något långt möte heller.
Inget invecklat.

Nej, det räcker så gott med att ta bilen och svänga förbi det lilla bageriet i Slöinge - då, när jag ändå har hämtat ut den nya boken som kommit till Matöppet - och där, bland bullar och bröd, mötas av två kvinnor som med sina leenden gör mig så innerligt glad.

Det betyder nästan allt.
Mänsklig värme.

Och tänk, alldeles gratis är det!

Äntligen! 

Den glädje jag kände när Jessica - sekreterare åt den danske kirurgen som ordnade min första knäprotes -, meddelade att i mitten av december, då får jag komma till Hässleholm och då blir det röntgen och möte med den vänlige doktorn som sist sa att "ja, jag ska erkänna att jag är missnöjd med hur den här operationen utföll, det blev inget bra resultat Elisabet".

Kanske får jag äntligen hjälp?

(Den nya protesen som jag fick här i Halmstad, den är underbar! Jag känner inte ens att den finns!)

Dagens fönster ...

.... finns i ett litet gult hus nedanför en kulle .., allt uti det fagra landet Halland.

Och här är vinnarna ...



Filmen tar ett abrupt slut .., men vinnarna hinner nog presenteras.

Nåja.

Den som vann den lavendeldoftande nyckelringen, det är en madame som älskar att plocka bär och svamp .., som nästan lever för sina barnbarn .., bjuder på alldeles underbara maträtter och tycker om att gå vid havet.

Och den som får boken "Skånes somrar ila" .., ja, det är en kvinna som tillhör det mer oförfärade slaget. Hon har tre söner, sjunger i en rockig kör och vågar färga håret i alla möjliga nyanser.

Då vet ni.

Och Anne i Mantorp .., jag kom för mitt liv inte på vad ditt bästa var. Nu vet jag.

Hej!

Mitt bästa den här gången är att mitt bråkiga knä börjar bli mindre bråkigt. Så i morgon äntligen ska jag åka till badhuset tillsammans med 3 barnbarn och diverse föräldrar. Tippar att det besöket blir det allra bästa i veckan.

I badhuset är det 29 grader i vattnet på onsdagarna och man får väl säga att det är en viss skillnad mot dina dopp i havet. Men som jag önskar att jag hade möjlighet att vara med er. Jag inbillar mig att det inte bara är bra för själen utan även för kroppen med kallbad. Heja dig och Friherrinnan!

Kramar till alla/Anne i Mantorp

Tack till er alla!
Så roligt det är att ta del av er glädje!

"Vi ringer upp er på telefon ..... klockan .. fjorton och tio".

#hässleholmssjukhus

Din stund på jorden .....

....eller min.

En halvtimme i lä för vinden och med hundarna intill mig.
En svart nos i mitt knä .., lena öron mot min kind.
Gräsänder som nästan blåser bort i vattenbrynet.

Och lillpigan som inte alls tycker om blåst och hennes öron som ligger som en rem mot bakhuvudet.
Alldeles stilla sitter hon och hoppas att vi snart ska gå hem.
"Vad ska detta vara bra för ...?"

Någon har lagt fina stenar på rad.

Sånt bryr sig nelly inte om.

Nästan hemma.
Solljus och blå himmel.

Väl hemkommen tittar jag på direktsändningen av Run-for-your-life .., detta alltså. 
I skrivande stund springer Ina Edström från Robertsfors. 
Hemifråntoner. 
Hemifrånorter.

Hela tiden slås jag av skillnaden i ljuset.

Det bästa för den energiske Gunnar i Vaplan ...

Som vanligt så är det det bästa hela tiden så det är svårt att välja något speciellt.
Om jag ska nämna något så är det nog Riksteaterns klimatstafett som startade i måndags uppe i Kiruna och som springs hela vägen under 20 dygn ner till klimatmötet i Paris där stafettstenen ska överräckas till dom som ska sitta där och bestämma.

Det som är extra bra och kul är att hela stafetten sänds live dygnet runt på denna länk
http://runforyourlife.nu/en/

Min kajakpaddlingsbild med Åreskutan i horisonten får representera den natur vi alla måste tänka på och måste vara rädd om.

/Gunnar i Vaplan

I eftermiddag blir det dragning ...

Just nu ligger dom här fina vännerna och småpratar i glasbyttan:

Det är Kattis i Asklunda

Ann i Göteborg

Lena i Steninge, ja, "Friherrinnan" ...

Anne i Mantorp

Eva på Frösön

Ulrika - just nu på lasarettet i Örebro - hej på dig du!

Eva i Tyresö

Gunnar i Jämtland

och

Barbro i Uppsala.



Någon fler som vill vara med?

Det blir dragning när pv rullskidat hem från jobbet idag.

Mitt eget bästa ....

Det är mycket som har varit det bästa.
Alla underbara iskalla dopp i havet ..., stunderna efteråt när jag kör hemåt med värmen på max och hur jag sitter i bilen och ler för mig själv (jag gör det nu också) .., den där känslan av en slags .., frid, jo, precis så .., en slags inre ro som lagt sig i och med det där doppet.

Och resan till Åkersholm tillsammans med friherrinnan .., den gröna ullfilten som blev min och bjällran ("heja, heja, heja!").

Gårdagens fisksoppa på färsk kolja och lax (den senare frusen) som blev den godaste någonsin .., duntäcket som jag hämtade och tog tillbaka till min säng (och som nelly spydde ner i natt) ..., brevet
från I i Falun - hon som skriver så bra och berättar om sin tillvaro med en svårt sjuk man och om trötthet och om den livgivande trädgården -.

Och julkortsbeställningen hos Eva på Frösön.

För att inte tala om bokbeställningen hos Adlibris!
Tre pojkar på en skola i Moskva blir oskiljaktiga vänner. Genom en lärare upptäcker de litteraturen och musiken, men också sanningen om Stalintiden. De växer upp och blir dissidenter. Snart hamnar de i säkerhetspolisens våld och ställs inför ett val. »Det gröna tältet« är historien om den sovjetiska dissidentrörelsen och en klassisk rysk roman om kärlek, svek och stulna liv.»Ljudmila Ulitskaja, den ryska litteraturens grande dame, har med romanen Det gröna tältet framlagt sitt mästerverk.« Frankfurter Allgemeine Zeitung 

Och glädjen över att en morgon upptäcka att man inte har värk i sitt knä och kan gå nerför trappan som en alldeles vanlig människa. Och att Ulrikas operation gått bra.

Allt detta.
Och bara att få finnas till.
Mer behövs inte.

Dagens fönster ....

Novemberdagar.
Grådis och duggregn.
Nedblåsta grenar på gräsmattan.

Småfåglar som vill ha mat och en liten hundmadame som också vill ha mat.

Matte som dricker kaffe.

Det bästa för Kattis ....

På mitt jobb, där har man nu fått för sig att man ska lämna ut en enkät, till sina elever och deras vårdnadshavare, i direkt anslutning till, och efter, precis genomfört utvecklingssamtal ...

Jag tycker personligen att detta är rätt larvigt, och tror att jag skulle få ett bra mycket ärligare resultat, med förhoppningsvis relevant feedback, om det hela sköttes helt anonymt via webben, men ..., 5.0 av 5 möjliga, i snitt, hittills, och man tackar!

//Kattis, en åtrött och sliten lärare, med för hög ambtion för sitt eget allra bästa.

Det bästa för Ann i Göteborg ...

Den här veckan var nog mitt bästa att kören börjat repa igen efter två veckors höstlov.

Stämmorna börjar sitta stabilt och körfröken har också börjat lägga till lite koreografi till de olika låtarna - lite hårdrocksgester, stamp och klapp, men också lite snurr och sjunga och hålla varandra i händerna när det kommer till balladerna. Det kommer att bli grymt!

 

Repetitionerna är så intensiva och energigivande att man lever på det hela veckan. Ibland går körkompisen Eva och jag och tar ett glas vin efteråt och bara pratar och pratar och allt är bara härligt!

OCH den 6 december är det konsert!!!

 

En av låtarna som ingår i repertoaren den här, Heaven knows med The Pretty Reckless!  

Taktfast och häftig – lite som Queens We will rock you

 

Bästa hälsningar
Ann

Det bästa för friherrinnan i Steninge ...

Ja,  denna vecka har nog det bästa varit utflykten till Ängelholm och testen att köra Hallandsås upp och ner några gånger, men fram kom vi till slut  ..
Mycket gamla saker att titta på.

Sedan är ju baden ett kapitel för sig själv. Det är bara livet. 

Idag fick jag en present av Elisabet, en bad termometer, för nästan alla vill veta hur många grader 

det  är i vattnet. Jag bryr mig inte så mycket om det. 

Så länge fötterna inte blir isbitar är det okey.

Friherrinnan

En onsdag ....

Och lilla Nelly vågar på inga villkors vis låta mig lyfta henne över ett sånt här A som man ska klättra över .., nej, hon sätter sig på behörigt (läs: 100 meter) avstånd och vägrar i sten att röra sig.

Sen närmar hon sig lite-lite-lite och när jag ska lyfta henne känner jag hur hennes lilla hjärta pickar alldeles omåttligt och jag tänker på hur rädd jag själv var, då, när det var promenera-över-åtta-hängbroar-högt-ovan-marken-i-Ghana-läge ..., och jag säger att okej, vi tar det en annan dag när pv är med, kanske kan vi fixa på nåt vis så hon lätt kan ta sig igenom detta?

Åååå, så glad hon blir!
Hela vägen hem skuttspringer hon .., stannar till mellan varven och tittar åt vårt håll och så skutt-skutt-vidare!

Och så här såg det på hemvägen.
Ett blått ljus.
Och luften mild och len.

Dagens fönster ...

Jodå, jag tror nog att det känns igen ....
Finns på Ejdervägen i landet Halland.

En dag kvar ....

I morgon är det dragning i lotteriet!
Vill du vara med och ha chansen att vinna en nyckelring i linne (fylld med doftande lavendel) eller boken "Skånes somrar ila" (författare Ingrid Sjöstrand) .., ja, har du idag och fram till två i morgon på dig.

Bara så ni vet ,-)