Helt ärligt .... 

... undrar jag om det finns nånting mer spännande än skidskytte?

Tanken för dagen ....

... är den här. 

Och jag får verkligen kämpa med mig själv, för att vara en God Människa.
I det här avseendet är jag nog inte ens en sån.
En god människa.

Unnar jag dem förlåtelse?

Tror jag på deras ånger?

Vem bestämmer?

När det ena ger det andra ....

Igår - på instagram - blev det en för mig intressant diskussion om det här med vikten av bra design.
Och jag berättade om våra teskedar och vilken skillnad det är när man till exempel ska äta ägg och jag får "fel" sked. Den lilla längst till höger, den skaver på något vis i munnen. Bäst tycker jag om den näst längst till vänster. Den är "len" och perfekt att hålla i. En Ikea-sked.

Vikten av bra design kanske jag hade inte tänkt så mycket på tidigare, men jag vet när det verkligen "klack till", jo, det var på en resa till norra Tyskland tillsammans med personal och chefer från Ica Supermarket i Ystad. En av arbetskamraterna hade då sällskap med en man och när jag frågade vad han arbetade med, så svarade hon att han var tandbortsdesigner. Aldrig någonsin i mitt liv hade jag tänkt på den yrkeskategorin och i Malå fanns den definitivt inte.
Och det vet ju alla att somliga tandborstar kan kännas helt otympliga och andra helt perfekta!

Nåja, bland alla bestickkommentarer fanns en från asameijer.. 
Hos henne finns besticken Vivianna, designade av Vivianna Torun Bülow-Hube och denna Åsa vittnade om hur ljuvliga dom här besticken var, ja,helt enkelt vilken fröjd det var att äta med dem!
Så här skriver hon, t.ex:
"Skeden avslutas med en liten snirp som gör att de liksom slinker ut ur munnen. Gaffeln är lika skön."

Så här ser dom ut, besticken "Vivianna".
Torun Bülow-Hube kände jag till sen förut; jag undrar om jag inte hade en bok som handlade om henne .., eller så hade bara namnet fastnat i mitt minne?

Sent igårkväll när jag hade krupit under täcket, googlade jag hennes namn och det var ju som "Sesam öppna dig!"



Här en reklamfilm från danska firman Georg Jensen och hennes alster.
Såååå vackra!
Såååå enkla och stilfulla!

Och här är hon tillsammans med Picasso.
Bilden har jag lånat från nätet.

Lars Ulvenstam gjorde ett "Nyfiken på-program" om henne, det låg jag och tittade på innan sömnen tog över och så började jag om i morse.
Vilket liv hon har levt!
Vilken dramatik!

Vivianna Torun Bülow-Hube föddes den 4:e december 1927 och dog  den 3:e juli 2004, hon blev alltså sjuttsiosju år.

Dagens fönster ...

.... fanns här i landet Halland i det gula huset, ja, just det ja, det var innan det blev nya fönster.
Tänk, det var min idé faktiskt, det här med att fönster betyder sååå mycket för ett hus.
Rätt fönster alltså.

Och katten är ju pElle.

Lilla pElle .., så fin du var!

Nästan husmorstalanger ....

Så här är det: jag  ä l s k a r   soppa!
Idag gjorde jag den som jag oftast gör (förutom fisksoppan) och det är den här.

Potatis, lite kålrot (men inte mycket, den ger så stark smak), två morötter, en rejäl vitlöksklyfta och en halv gul lök.
Allt hackas i bitar och steks först upp i tio minuter kanske. 
Kryddar med chilipeppar, svartpeppar, timjan och salt. 
Idag testade jag med lite, lite, lite tomatpuré (som är i receptet), men det kommer jag nog att hoppa över, precis som jag skippar rotsellerin. 
Så får det koka upp i buljong (hönsbuljong tog jag) och när allt är lagom mjukt för att mixa, så pressar jag i en halv citron och häller i en dutt grädde och så mixas det. 

Om man vill kan man ju ha hårdstekta baconbitar i .., men det skippar jag allt som oftast. 
Eller broccolibitar. 
Själv klippte jag bara i lite persilja och strödde över - hur gott som helst -. 
Tre byttor ska jag nu frysa in, en ska pv:s moster få. 
Friherrinnan tål inte timjan, så hon blir utan. 

Soppbyttorna fryser jag in och tar fram när hungern slår till Det hade blivit en bytta till, men vi åt varsin tallrik till lunch. Billigt och bra. Och smarrigt!

Dagens fönster ...

"Och snötäcket fortsätter att fyllas på utanför vårt köksfönster" .., skriver ellem i Skellefteå.

Jag tröstade henne med att ofta kommer ni längre norrut nästan ifatt oss andra.
Det går fort när det väl bär till.

Tack snälla! säger jag.

Att skriva in i almanackan ....

Ja, man skulle kunna tro att gårdagen såg ut så här och det gjorde det också - för somliga -.
I alla fall en stund.
Måndagen blev den allra bästa av dagar!
Nja, inte sommarvärme, men varmt och skönt ändå (allt är ju relativt) och medan pv tog hand om tjockare grenar från björkarna som fälldes tidigare i vinter och sedan klippte ner hallonbuskarna (vi har enbart hösthallon), ägnade jag mig åt att rensa ogräs och klippa ner sånt som inte blivit omhändertaget sedan i somras.

Sigge .., ja, han tog det piano.
Ungefär så här.
Katter .., vilka livsnjutare dom är!

Bland annat pysslade jag om myntan. När alla torra kvistar knipsats bort, upptäckte jag att det skjuter nya skott för fulla segel! Härligt! När myntan kommer, då behöver vi inte köpa te längre till pv .., då blir det myntablad som hamnar i vattenkokaren! Och jag brukar ta in knippen av mynta och sätta i vas .., å, så gott det doftar!

Pv hade glömt att till bemanningsenheten anmäla sig som "tillgänglig" och blev därför hemmavid, tillsammans med mig. Ja, men det var trevligt och kändes nästan som en extra-söndag.

Efter flera timmar utomhus (och en promenad med harry längs havet), såg det ut så här.
Två herrar som tog siesta i uterummet .., det rum som vi tycker sååå mycket om.
Det var en kanske en miss att måla golvet vitt (vi lär få måla om det ofta), men för övrigt är vi mer än nöjda med hur det blev.
Panelen på väggarna som var spillvirke och som hämtades ur en byggcontainer och inte kostade oss nånting! Och fönsterna och hur pv - som ju inte är någon byggare på det viset - fick till det.

Och nu är det tisdag.
Jag har läst morgonens mejl från min syster i Australien. Hon har haft nån slags större lunch för sina svenska vänner och jag frågade hur det hade gått? Så här svarade hon:

"Jo lunchen gick jättebra och det blev en LÅNG en.  De första kom redan kl 12 och ingen gick hem förrän vid 7-tiden på kvällen, så jag tror att alla 15 st trivdes.  Min bbq funkar inte men jag hade gjort det ganska lätt för mig och efter en välkomstdrink - champagne - och snacks så bjöd jag på stekta prinskorvar, små köttfärsbiffar med lök och stekta kycklingklubbor.  Till detta rödbetssallad, potatissallad och en kalesallad.

Sedan ostbricka med kex och till kaffet hade jag gjort 2 st Pavlovas med massor med jordgubbar på.

Vi satt ute under vinpergolan hela tiden och det var perfekt väder ca 28C och vindstilla och alla var

pratsamma och glada".

Rödbetssallad mitt i sommaren? tänkte jag. För mig är det nånting vi har till jul.

Måste fråga hur hon har gjort den.

Idag är det tisdag och om någon läser här som inte har full koll, så kan jag berätta att Darling Rexxie fyller år idag! Grattis Anders!! 

Och själv räknar jag ner. Nu är det väl bara tre veckor kvar, tills man blir farmor!

En riktigt fin tisdag önskar jag den som eventuellt tittar in här!

Dagens fönster ....

På underbara Bornholm för ett par år sedan - inte långt ifrån där vi hyrde ett litet rum - där tog jag fram håven och tänkte att "det här blir fina fönster att ha på på bloggen!"

Så blev det.

Halland ....

Pv åkte till Smålandsstenar (konserten hade gått bra, ett fyrtiotal åhörare dök upp) och jag körde till affären. På vägen dit var det inte långt ifrån att jag dånade; nånting så ofattbart vackert var det!
Inget filter i världen användes!
Himlen var ömsom blålila, ömsom rosafärgad!
Här har jag svängt av kustvägen och har havet på min vänstra sida.

Passerade Särdals kvarn men vände om och försökte fånga det som inte går att fånga.
Men man kan försöka.
Och önska att man hade en riktigt bra kamera.

Videkissar betyder påsk för mig.
Eller i alla fall nästan-påsk.
Videkissar betyder också hiet nere vid sjön i Malå.

Körde ner till havet när jag kom hem.
Parkerade och tog Harry på promenad.
Så här såg det ut när jag vände mot parkeringen igen, med havet i ryggen.
Vilka moln österut!!!
Skulle det bli åska?
Snö?
Min "Klart"-app på mobilen visar idel solar för i morgon.
Man kan ju hoppas ...

Att det har regnat  v ä l d i g t  mycket är inte svårt att se.
Det här är ängen ner mot havet till; här är det i vanliga fall torrt och fint, nu fick jag välja en annan stig att gå på. Det här liknar mer en liten grund sjö.
Men ..., det får gärna regna!
Minns förra våren och sommarens bevattningsförbud då vi sparade på vatten på alla möjliga sätt.
Kokade vi te i vattenkokaren, sparades det som blev över.
Minsta regndroppar togs tillvara.
Potatiskok-vattnet sparades.
Ja, det var hemskt.
Så .., jo, det får gärna regna så grundvattennivån höjs.

Hela dagen ....

.. har solen flödat, ja, det har varit som den allra, allra bästa dagen!
Lägg därtill att åtminstone i  l ä  (som är svårt att hitta), så var det sååå skönt.

Satt en bra stund, kanske en timme, nere vid havet.
Här, på släta klipphällar, satt jag.

Jag kunde konstatera att strandskatorna (åtminstone två av dem) har kommit.

Frånsett att jag har räfsat rätt så friskt här bland buskar och blader, så har jag även suttit rakt upp och ned i trädgårdsstolen och bara tittat rakt ut i luften.
På det som en gång var Gun och Görans tomt, där finns en gammal björk som vi väntar ska dråsa i backen när det blåser friska vindar, men den bara böjer sig lite och står kvar. Där, på nedersta grenen, satt herr och fru Duva och tycktes fundera över tillvaron. Mest putsade dom fjädrarna.
( Jag hade tänkt skriva att björken är som Cecilia Wikström, liberalernas representant i Bryssel - det var ju så hon beskrev sig själv; som en knotig fjällbjörk - men hon fick allt böja sig för högre makter, typ partistyrelsen, och valde att avgå. På sociala medier skriver många att hon är urtypen för att vara girig, men det vet jag inte om jag tycker. Ja, så är det, att det parti jag röstade på, det tycks vara på väg att upplösas i tomma intet och nu vet jag knappt var jag står?



Pv han har för ett par timmar sedan givit sig av till Smålandsstenar.
Jag undrar vad som nu kommer att framföras på nästa konsert.
Måtte Dona Nobis Pacem utgå ... ,-). (Men vackert är det ju!)
(Ja, ni kan tycka att det låter hemskt, men ni har inte hört detta i vad som känns som evigheter).
Vasaloppet och den mentala bubblan pv går in i, ja, innan det är dags att åka till Sälen, ååå, den har varit en andeviskning jämfört med detta!
Och ja, jag är förmodligen en bedrövlig sambo!

Förvandlingen ....

Det är egentligen helt obegripligt vad som har hänt med sigge nilsson!
I sommar blir han tio år och från att ha varit den mest asociala katt jag någonsin träffat, har han - särskilt sedan vi kom hem från Sälen - varit den största av kelgrisar!

Och plötsligt kommer han obekymrat in till oss i vardagsrummet, hoppar upp i soffan och kryper nära, nära pv och låter sig gosas med (helst vill han bli kliad på huvudet) och sedan ligger han kvar, med huvudet intill pv:s hand!

Harry ..., ja, han tycks måttligt road.

Viktig rättelse ....

"Du har ju lagt in helt fel länk till det som jag övar mest på, det är inte Mozarts variant, det är ju Bach!" säger pv uppbragt när jag kommer upp på morgonen. (Eller ner).

Jaha, ja.
Det är alltså den här han övar på.
Och övar och övar.

Det blir nog bra det hela.
(Men igår berättade pv att sigge lämnade Gunnars Rum när övandet pågick som mest. Det är där pianot står och pv sitter).

Dagens fönster ...

"När solen kom upp i öster och vi fick vakna till detta härliga fönster från sjuttonde våningen strax och lite till söder om Söder.

Turtlan på Båtmässehotellet".

//Tack Annica!! 

Lördag i mars ...

Ungefär så här - men med några stråk av solsken och blå himmel - har det varit idag.
Mellan varven duggregn.

Tittade in i affären; dels för att handla, men också för att leta upp en artikel i gårdagens DN, men där fanns ingen DN alls från igår, så det blev tji med den saken. Det var krönikören Andrev Walden (hur lätt är det inte att tänka på dragspelaren Andrew Walter .., ja, det fordrar ju en viss ålder för att komma ihåg honom)  som på sin instagramsida har små utsnitt av sina krönikor och jag tycker att han är så suveränt bra.

Och så agerade jag hemtjänstpersonal till friherrinnan och handlade även till henne och sen hemåt igen. En långsam dag det här. Skidskytte (utan svenska framgångar) .., storslalom (inte bättre där) och så vår nya kulturminister Amanda Lind som intervjuades av Fredrik Önnevall. Amanda Lind må vara hur begåvad som helst i sin nya roll, men själva intervjun och hennes svar var i mina ögon totalt själlösa. Det var som en förprogrammerad pappersremsa som kom ut.

Men en ljuvlig runda med harry blev det.
Att gå under ekarna i början av Ejdervägen är ett litet äventyr, särskilt när det blåser.
Vid riktiga stormar har grenar dråsat i backen och det finns boendes längs vägen här som knappt vågar köra förbi när det blåser som värst; av rädsla för att inte bara grenar, utan hela träden ska falla till marken.

Ikväll är det Melodifestival-avslutning.
Jo, jag ska titta.
Pv övar och övar och övar för morgondagens konsert i Smålandsstenar, sju-åtta mil åt nordost.
Aldrig någonsin har jag hört honom kämpa så med det som ska sjungas och det är mest detta som vållar honom huvudbry. Eller i alla fall bry.
Och så den här, fast då ska dom sjunga den alltså.

Ja, ja.
Hur ser min morgondag ut?
Säg det.
Lite yoga .., förhoppningsvis en låååång promenad i solsken ...., ja, lite så.
På måndagkväll är det filmstudio och förutom årsmötet (som jag skippar) visas en av mina favoritfilmer alla kategorier, nämligen den här. Jag har nog sett den femton gånger och kan nästan varje scen utantill, men alltid ser jag nånting nytt. Och musiken är underbar!

Fler planer.
Idag bestämdes att vi åker norröver, bland annat till Dikanäs i sommar.
Det är egentligen bara moster Gunhild kvar av den äldre stammen och jag ska försöka få titta i album - om hon har några - och träffa kusinerna och kanske andra släktingar. Och på vägen upp kanske vi kan hyra rum av en herre i Vaplan, det skulle vara trevligt.

Dagens fönster ...

"Tänker att detta slitna fönster faller dig i smaken. Dock är det ett fuskfönster som finns i entrégången till restaurang Supper i Stockholm.

Ett ställe med god mat men med musik som bara ökade hela tiden. Till sist kunde vi inte prata med någon annan än den som satt vid sidan om :-)

Hälsningar Christel."

//Tack snälla som hade håven redo! säger jag.

Tillsammans .....

Ännu en arbetsfri dag, ja, för mig, inte för pv.
Ösregn - som vanligt - höll jag på att skriva och skrev verkligen.
Och blåst!
Igårkväll flög två av rutorna i växthuset sin väg, ja, landade på marken och vilken välsignelse att vi valde härdat glas, för båda rutorna höll!!
Det varnas för storm i Skåne och mot Laholmsbukten, men vi klarar oss kanske?
Hur som helst tog pv bilen till skolan; vill nog slippa motvinden.

Och igårkväll hade vi Sonja och friherrinnan på middag.
Vi satt i uterummet (som värmts upp flera timmar tidigare) och det blev rårakor med lingonsylt och stekt  f l ä s k  och till efterrätt pv:s finhackade fruktsallad med granatäpplekärnor och så vispad grädde till. Han hackar så fint, så fint, ungefär som Felix djupfrysta pyttipanna!!

Nu väntar en helg med skidskytte från Östersund och Halmstad Kammarkör har konsert någonstans i trakten av Simlångsdalen, så för pv går halva lördagen åt till detta (konserten), själv blir jag hemmavid.

Ska ägna en del av den här dagen åt att försöka hitta en fin tapet till sängkammaren.
Jag vet på ett ungefär vad jag vill ha. (Ja, han har överlåtit valet åt mig).
Spännande!

Dagens fönster ....

...  och det var en hel svärm, fångades av ellem som ännu är - eller har varit - på semester söderut.
Tänk, att få uppleva en blå himmel och solskuggor!
Sicken lycka!

Tack ellem!

Internationella kvinnodagen .....

I hela mitt liv har jag varit omgiven av starka kvinnor.
Eller kanske mer ..., kvinnor som i alla fall jag själv har uppfattat som starka.
Mormor Betty förstås, mamma, mina systrar och mina egna döttrar.
Och mina mostrar och kusiner.

Tidigare på kvällen - innan männen kom - sju kvinnor runt bordet och vi pratar om det som är viktigt.

Men också alla kvinnor som fanns där i ens barndom.
Granntanterna .., kamraternas mammor.
När jag tänker tillbaka är det bara kvinnorna jag kommer ihåg .. männen fanns där i bakgrunden, men så mycket mera var det inte.
Det var kvinnor som brydde sig och tog hand om; som bjöd på hemkokt saft och nybakade bullar.
Kvinnor som blev till nån slags stor famn.

Och senare i livet .., alla kvinnliga kollegor som man har haft och som kommit att betyda så mycket.
Kvinnor som satt - och sätter - avtryck.
Siv i Stockholm som lärde mig vad yrkesstolthet handlar om .., Gerda i charken hemma i Malå och Åse i Ystad - denna alltid så vänliga och rejäla klippa - Gunilla och friherrinnan här i landet Halland.
Och Bodil från Norge, denna urstarka kvinna och chef som var så annorlunda; som aldrig ändrade rösten när hon pratade med vare sig småbarn eller hundar och som arbetade hårdare än någon annan.

Min mammas mormor och hennes fyra döttrar och alla syskonbarnen. Mest töser.

Och så alla kvinnor som man mött som att spår.
Margit, till exempel, hon som drev boendet på Bornholm där vi tillbringade tre nätter.
Aldrig att jag glömmer hennes värme och det mottagande vi fick vid ankomsten!
Margit satte spår.

Det här blir mitt bidrag till kvinnodagen.
Inget politiskt storvulet - jag önskar bara att alla unga flickor finge växa upp och ha möjlighet att själva styra sina steg - men ett  t a c k  till alla kvinnor, tanter, alla småtöser och tjejer, vilka sååå har berikat mitt liv!

Och alla bloggkvinnor, förstås!
Ni är många!
Tack! säger jag.

Dagens fönster ...

"Hej Elisabet!

Sitter i entrén på Falu lasarett och väntar på sjuktaxin. 

Har äntligen fått lite järn påfyllt. Tänk om man blev pigg och studsade fram samtidigt som det droppar in i blodet. 

Trevlig helg och jag hoppas att det inte blir alltför eländigt med stormar och regn hos er till helgen. 

Kram, Kerstin i Dalarna".

//Tack Kerstin! säger jag. Och så roligt det var att ses! säger jag om igen.

Dagens fönster ....

Någon gång i somras eller möjligen i höstas, fick jag en sån fin bukett av friherrinnan. Hon hade - provisoriskt - satt blommorna i en konservburk och där fick dom stå, det blev hur fint som helst.

Så här ser den ut nu, buketten och på nåt sätt är den ju fin på sitt sätt.
Den milt gröna skålen var en present från Kent i Växjö.

Och dagens väder: grått, grått, grått.
Regndroppar på fönsterrutorna, småfåglar som väntar på mat.

Pv, som rings in av en bemanningsenhet, kom  f l y g a n d e  nerför trappan och sa att han sett fel, det var inte imorgon han skulle arbeta extra, utan idag!! Vid en närmare titt på sin mobiltelefon visade det sig att det var bemanningsenheten som skrivit in fel datum; han är verkligen  f r i  idag.
Så tog han Harry på promenad och jag fixar frukosten.

Så blev den här dagens början.