Dagens fönster ...

En hel svärm med fönster från Lissabon i Portugal och det var annannan som hade kameran redo.

Vilken tur för mig!

T a c k  Anna!

Dagens fönster ...

 

"Hej!

Skickar ett fönster från kyrstaden i Öjebyn, utanför Piteå. Där finns ca 150 fina kyrkstugor kring den gamla kyrkan. Det är inte lika mycket som i världsarvet Gammelstad i Luleå, som har tre gånger så många.

Fin miljö. Den gamla korskyrkan delar "tomt" med ett separat klocktorn som räknas som den förmodligen äldsta, bevarade byggnaden i Norrbotten. Byggd på 1400-talet och ombyggd de tidiga åren på 1500-talet."

// Så skriver Bert Bodin i Luleå och vilken somrigt vacker bild det blev! Tack snälla!

Dagens fönster ...

Ett fönster som fångades i Laxå och av den här madamen.

Tack och bock! säger jag.

Nationaldagen ....

Och hade här nu funnits den här flaggstången som jag förärades - muntligt - av en viss herr pv för x antal år sedan (det är många nu),. då hade jag genast på morgonen gått ut och hissat flaggan, men så blev det inte. Jag gick ut och gav fåglarna mat i stället.
Här finns mängder med duvor som var morgon sitter på parad på altantaket (det gamla) och så snart jag har fyllt på frön och det börjat falla ner smulor, så är dom där och pickar i sig det hela.
Tidigare fick jag skyffla bort skal, det behövs inte längre, men det är ett fasligt flaxande och duvorna är så oerhört skygga (det är inte som på Trafalgar Square) och minsta rörelse från min sida, så flyger alla upp och så börjar det om igen.

Så .., i stället för flagghissning blev det således frukost till fåglarna och sen slog jag mig ner i den provisoriska uteplatsen under körsbärsträdet (för att vara rättvis skuggar även ett gammalt plommonträd) och där satt jag och bara njöt av en redan då varm morgon.
Vad var klockan?
Kanske sex?

Vattnade också; främst i växthuset där det nu äntligen satt fart!
Salladen kan vi njuta av redan nu och tomaterna har blommor.
Och tänka sig, att så här grönt är det verkligen! Inget filter alls har använts.

Igårkväll middag i Skallkrokens hamn, tillsammans med Eva från Tyresö och hennes halvlånge man och nu var det verkligen vår tur att bjuda. Svängde förbi fiskbilen utanför Hemköp och köpte rökt hel makrill, en liten paté och några fiskbiffar (torra, inte särskilt goda) och en bytta romsås med sista bäst-före-datum (din fick vi gratis; säljaren garanterade att den var okej och det var den också) och så kokade pv färskpotatis på en el-platta som stod på piren, ja,  det var himla trevligt.
Jag tror att jag badade  t i o  gånger .., det var så ljuvligt härligt i havet igår!

Båtar kom och gick .., det blev småprat med andra båtmänniskor .., en man satt och fiskade och fick tre plattfiskar och jag fick äntligen se hur sandmask ser ut! Dessa ser vi spåren av på botten av havet; det ser ut som små pyramider av bajssträngar, jag ska se om jag hittar en länk.
Jo, här.
Mannens pappa vadade omkring och hade som nånting som liknade en "borr" som han grävde sig ner i botten med, jaha, han letade alltså den där sandmasken och några stycken fick han upp och lade i en liten bytta. Just den masken lär vara smaskens för plattfiskar, ja, se där vad man får lära sig!

Bäst ändå idag - hittills - är ändå att jag kom så nära lille ekorren som med stor frenesi ägnade sig åt sin frukost. Den där ekorrmataren, den är så suveränt bra!
Var gång ekorren böjde sig fram för att med huvudet putta upp locket, tog jag ett steg framåt.
Således var jag bara knappt halvmetern ifrån honom/henne och vi tittade på varandra länge ..., och han vädrade med morrhåren och jag stod blick stilla.

Så började den här dagen.
Men firandet då?
Ja, vi är usla firare av vårt land, som vi ändå tycker så mycket om.
Det blir nog upp mot trettio grader varmt idag och vill jag vara någonstans, så är det vid havet.
Men en fin sjätte juni önskar jag er alla - ni som firar och ni som håller er i stillhet -!

Dagens fönster ....

"På utflykt. Hittills med privatchaufför. Jag är ensam passagerare på bussen.

Allt gott.
Cecilia N."

// Tack! säger jag.

Någon ska baka bröd och en annan köpa solrosfrön ...

Bilden är inte tagen idag.

Klockan 08:40

Friska vindar.
Morgonstudion och intervjuer med Malin Baryard och hennes före detta hästskötare och prat om ryttartävlingarna som ska gå av stapeln på Stockholms stadion nästa helg. Mera? Ny skiva med musik skriven av Avicci och prat om omdömen i ordning och uppförande i skolan. Jag frågar pv vad han tycker? Nja, han är inte så värst pepp på det. Däremot tycker han att det borde vara obligatoriskt med att i betyget skriva in antalet frånvarotimmar.

Harry är glad.
Han och pv gick på sedvanlig morgonpromenad och så blev det bus med en annan hund - en 1-årig tik - och för en stund sedan ringde äldsta dottern och berättade att hon (efter nattjobbet) åkt ut med Charlie (deras hund) och han hade träffat två andra tikar och det hade blivit mycket bus och bad i nån sjö och en trevlig matte som pratade norska, ja, lite sånt.

Själv har jag gett fåglarna frö (ja, jag fortsätter), men nu blir det sista säcken jag köper för i vår.
Jag undrar hur mycket dom gömmer undan i sprickor och håligheter. Nötväckan är den som blir mest frustrerad om det blir tomt i fröautomaterna och dom töms hur snabbt som helst.

Det känns som en bra dag det här.
Ångrade mig angående passet på midsommarafton och sms:ade Linn och sa att jag kan ta det. Linn har alltid varit så vänlig och ställt upp om jag själv behövt hjälp med ett pass, så det ska nog gå bra. Tolv till sju är passet - kanske stänger vi då -?

Lyssnar till nyheterna.
Neddragningar hos Volvo lastvagnar och etthundrafemtio anställda som får gå.
Vilket eländigt besked att få så här inför sommaren!
En enda gång har jag varit orolig inför eventuell arbetslöshet och det var när jag efter någon månad som ensamseglare fick höra att den lilla butiken där jag då arbetade, den skulle förmodligen läggas ned. Så blev det inte, men fy, så nervöst det blev inombords.

Nu ska jag åka till Lantmännen och köpa solrosfrö, medan pv ägnar sig åt brödbak.

Dagens fönster ...

"Kan det här räknas som ett dagens fönster ..?" skriver Bodil på jobbet.

Jag tittar på mobilskärmen i ungefär en sekund och säger sedan att "OM det kan!"

Och var finns detta vackra?
Jo, i Grekland.

Tack snälla, rara! säger jag.

Och så blev det tisdag ...

Tidigt sms från J på jobbet.
Kan jag ta ett pass från nio till två?
Tackar nej, skriver att jag vill få ordning på ögonen först; i lördags mådde jag nästan illa när jag såg så suddigt. Att säga nej tack känns hemskt.
Än värre blir det senare på dagen när alltid så rara Linn undrar om jag vill ta hennes pass på midsommarafton, från tolv till sju.

Jag minns i fjol hur snopen jag blev vid upptäckten att mitt sista pass i affären skulle vara på själva midsommaraftonen, men så ville Emma byta och bli ledig dagen därpå i stället och vilken lättnad det var. Midsommarafton eller egentligen dagen innan, brukar vara hysteriskt stressig.
Det kan ju hända att jag ångrar mig.

Tidigare idag en titt på Morgonstudion och där är en liten intervju med Carina Bergfeldt, deras utrikeskorrespondent i Washington. (Eller i hela USA, kanske?) Hon får berätta om när hon av en händelse råkar få veta att hon och hennes bröder har en dittills okänd halvbror i USA och så vägen för att hitta honom. Så finurligt gjord är dokumentären!! Såå bra!
Här är en länk till programmet om någon vill titta.

Annat sevärt?
Ja, dokumentären "Jag brinner".
Den såg jag igårkväll och höll andan mest hela tiden.
Här är en länk, utifall att ...

I landet Halland brinner det inte; solen strålar och jag har badat tre gånger idag. Simmat ganska länge. Ja, det var så ljuvligt så det var inte sant.
Och nu kom pv precis hem från hamnen i Skallkroken där han vaxat däcket och sittbrunnen, satt på segel och "lite annat småpyssel", som han uttrycker det. Nästa helg tänker han cykla Vätternrundan.

Dagens fönster och en termometer ...

Det här tycker jag är en så filurig bild och den som höll i kameran skrev att den - bilden - kanske inte ens kvalade in som fönstervariant, men det tycker jag verkligen att den gör! För övrigt har jag inget kval, inte av den sorten i alla fall.

Nå, vem tror ni nu har varit så filurig?
Ja, det var ju en dum fråga, för det syns ju nere i det högra hörnet!

Guy, i Arvidsjaur.
Vi som är släkt på långt håll.

Och tack snälla, säger jag.

(Ps. På den här sidan finns en bloggläsare som absolut inte tycker om uttrycket tack-snälla och varje gång jag skriver just så, tänker jag på henne. Men det kan inte hjälpas, hur jag än försöker variera mig, så vill jag ju ändå skriva just "tack snälla!" Nu tänker jag vara konsekvent och skriva just så! Kram till dig du härliga människa .., du får uthärda! Ds.)

Morgon i landet Halland ...

Det är inte klokt som det har åskat natten mot idag!
Och vid en knall skakade hela huset - eller om det inte var någon knall, utan bara blixten -?
Till och med att sängen rörde sig!

Strömmen gick.
Vid halv tre gick radion igång och jag lyssnade till reprisen av USA-podden och tänkte, för hundrade gången, att den amerikanske presidenten är så unik i sitt oborstade (läs: ohövliga) sätt att vara! Detta hur han förminskar sina motståndare med öknamn, ja, han är som en buffel som stångar sig fram!

Pv som är inne på sluttampen av terminen (kanske den allra sista jobbdagen innan han tar sommarfritt?)  tog sin cykel och gav sig av. Då var klockan kring sex, kanske halv sju.

En halvtimme senare var jag uppe och kände mig pigg.
Gav småfåglarna mat (just nu hör jag ekorren smälla i locket till mataren ...) .., tittade på Morgonstudion i SVT och Victoria Silvstedt. Vilken skärpt kvinna! tänker jag. Det tänkte jag kanske inte förut, men nu gör jag det. Och lite (eller ganska mycket) skäms jag över vilka fördomar man har dragits - och dras med -. Där sitter en snygg, blond och välmejkad kvinna i lika snygg klänning och blandar engelska ord med svenska och säkert väcker det irritation hos många - kanske hade jag också blivit irriterad förr om åren - men nu blir jag det  i n t e.

Jag tycker att hon gör det bra! Hon kör sitt race och tjänar mycket pengar. Placerar dem tydligen vettigt också och har nu inlett ett samarbete eller är delägare i ett start-up-företag. Hon är min absoluta motsats, men det hindrar ju inte att man kan lyfta på den hatt man aldrig har ägt och säga att hon gör det bra! Härligt med starka kvinnor!

Dagens fönster ...

"Hej!

Här på Alsters herrgård i Karlstad föddes och bodde han som skrev Dans bort i vägen och Anitha. Här finns ett härligt herrgårdscafé och lunchställe. Naturen runt om är också värt ett besök.

Fönster fanns också att fånga både från in och utsidan.

Vassego från Turtlan på hemester."

//Tack snälla! säger jag.

Sammanfattning av en söndag ....

Det känns som om det går så fort just nu.
Juni månad.
Min bästa vän från tiden i Malå fyller år idag - sextiosju -.
Åren rusar iväg!

Men en härlig söndag blev det!
Mycket pyssel på tomten och i växthuset ., jag har flyttat om och planterat till större krukor och hinkar och känt en ofattbar glädje över hur fin rabatten är, den som jag nästan tycker är min, frånsett den stora Ingrid-Bergman-rosen, men för övrigt är allt planterat av mig.
Det är väl det där med att sätta spår.
Att göra avtryck.

Efter tio år i landet Halland känner jag mig hemma - men ändå inte -.
Ibland som en hyresgäst.
Eller en tillfälligt inneboende.
Ungefär som när jag pendlade från Ystad och hit.
Men det gör ingenting; det är helt okej.

Upptäckte idag - till min stora glädje - att blåregnet har börjat blomma!
När såg jag blåregn för första gången?
Kanske den första sommaren som ensamseglare?
En musikafton på en innergård på det som en gång var Engelska bokcaféet i Ystad.
Jag gick dit tillsammans med en kvinna vars namn jag glömt bort och där var kullerstenar på hela gården och från ett tak  v ä l l d e   blåregnet ner och det doftade himmelskt.

Om jag inte missminner mig rökte jag Blend menthol, ja, det hade jag börjat med efter att inte ha rökt alls. I ett års tid skulle jag komma att vara rökare, trots stort motstånd från framför allt sonen.
Mellanbarnet - AP - konstaterade sakligt att det där nog bara var en "fas", snart skulle mamman börja gå på disco också, men dithän kom jag aldrig.

Nästa minne av blåregn kommer från Helsingborg.
En loftgång i ett hyreshus i Adolfsberg.
Blåregnet var flera meter högt och lutade man sig ut över räcket på loftgången och kikade in bland blåregnsgrenarna, kunde man upptäcka herr eller fru Duva som turades om att sköta sina småttingar.

Men ni har vi alltså ett eget.
Det var jag som köpte det - i Ystad - (genialiskt med ett blommande blåregnsträd på Åbergs Trädgård .., hur många var vi som föll pladask ...?).
Och ja, vi vet att såväl blommorna som frukten är giftiga, men ännu har vi inga småttingar som ska norpa sig nånting av detta.

Nog hade jag tänkt mig ännu en bild, men se, det vill sig inte.
Då får det vara på det viset.

I morgon väntar telefontid med läkaren Per, angående ögonen.
Vi får väl se .. kanske har han fått besked angående allergitestet.
Tänk .., om han skulle meddela att jag är allergisk mot pälsdjur.
Ja, bara  t ä n k.

Söndagsfönstret ....

"Förra året tappade jag bort en etikett så de småplantor som jag trodde var aubretia visade sig vara blomstertobak. Ingen konventionell balkongblomma!

Men nu vet vi att den trivs på balkongen och övervintrar och självsår sig. Och den har ju så vacker färg."

Vem skriver så, tror ni?
Jo, det här fönstret fångades i Porto hemma hos annannan!
Tack snälla! säger jag.

Kväller ...

En kväll i långsamhetens lov.
Den där tröttheten när jag kom hem höll i sig i flera timmar.
Låg på soffan Ektorp och hade harry intill.

Senare .., DN:s korsord.
Jag sa till pv att den här gången är det hopplöst.
"Det säger du så många gånger, men det löser sig ju alltid!" svarade han.

Några timmar senare, när vi ömsom tittat på fotbollsmatchen i Madrid och ömsom ägnat oss åt korsordet, var det i det närmaste löst. Även den här gången fixade jag långordet längst till vänster, men pv tog ett annat, som jag aldrig - hur länge jag än funderat - hade kommit på!!

Om ni bara visste hur nöjd jag är när det gäller nya mobilen!!
Bilden tog jag i morse och detta att man kan ändra fokus på bilden, ja, men vilken lycka!

Nu blir det sänggående här och  s o m  jag ska njuta av att inte behöva kisa med ögonen.
Det  l ä r  ska bli fint väder i morgon! Då vankas bad!

Tänkvärt ....

"Var glad min själ åt vad du har

nu har du hundra sommardar
och detta är den första.
När solens lopp sin ände tar
då har du nittionio kvar
och någon blir den största.

Giv noga akt på var du står
i morgon blir med ens i går
det går så fort att vandra.
Lägg märke till att vad du får
är hundra sommardar per år
i morgon är den andra.

Eller ännu en av Alf Henriksson.

"Att vakna en morgon när himlen är blå

och finkarna gny som besatta. 

Och öppna sin stugdörr och barfotagå

på vildgräsets daggiga matta, 

kan låta de saligas fröjd slippa lös

och göra den trögaste själ religiös."

(Den här sista kunde handla om mig).

Ps. Den första dikten ramlade jag över hos en instagramvän - lenadjelp - men kommer ihåg att mamma hade den på en liten lapp vid telefonen i hallen. Nu blev det stor och välkommen igenkänning, även om det här med hundra sommardagar inte riktigt stämmer, nu i dessa chartertider. Ds.

Efteråt ....

Vaknade tre i morse och tänkte att nu kommer jag väl inte att somna om.
Det gjorde jag.
Halv sex steg jag upp och när klockan var halv sju var jag på jobbet.
En halvtimme senare öppnades butiksdörrarna och till min förvåning var där kunder - dom flesta köpte förstås nybakade frukostfrallor - och så morgontidningen.

Innan jag började hade jag försökt memorera själva morgonrutinerna - dom som nu är annorlunda - och det vimlar av nycklar, men det löste sig bra och jag kände hur jag slappnade av och det kändes så himla skönt!

Underbara arbetskamrater var det! Cornelia H och Karolina i delikatessen, Hilda i mejeriet, Cornelia A, Annika och jag själv tog kassorna och sen vid elvatiden tror jag, dök David upp. Jag undrar om jag någonsin under mina år på Hemköp varit med om fler spel på hästar eller Keno/Lotto? Det tog liksom aldrig slut!!

Jag älskar mitt yrke, men den senaste tiden, med problemen med mina ögon, är det kämpigt.
Tittar jag rakt fram, ja, då går det bra, men som kassörska har man ofta blicken riktad mot kassabandet och varorna och då ser jag bara sudd! Det är så irriterande och man blir så trött!

Klockan två var arbetspasset till ända och då kom pv och hämtade mig och så åkte vi raka spåret till hamnen i Skallkroken. Det blåste jättemycket (båtlinorna smattrade i vinden!), men hade vi nu kommit dit ville jag ändå doppa mig, så det gjorde jag .., och luften var ljummen och vattnet inte alltför gräsligt kallt, så det var skönt.

Sen kaffe från termosen och så hemåt igen.
I bilen berättade jag för pv om olika kunder som satt spår; bland annat en ung kvinna från Tyskland som frågade om vi hade någon gästtoalett. Jag visade henne vägen och frågade om dom var ute på cykelsemester (jo, det var dom) och fick veta att dom nu var på väg norrut, mot Göteborg, därefter skulle det bära av till Nordnorge - på cykel, förstås -.

Ett annat tyskt par hade kommit med husbil just idag och var även dom på väg till Bohuslän och så norrut. Trevliga människor allesammans.

Sen var det förstås alla sommargästerna och småttingar som snart vuxit om mig på längden och där var en vänlig man som sa att "det var det värsta vilken simultanförmåga du har, du hinner ju prata med kunderna och arbeta samtidigt!" och jag blev så glad och frågade om han själv arbetade i butik? Nej, han var polis i Halmstad.

Men nu är det inget mer arbete inbokat.
I morgon blir det kanske ett besök i Morup, där Halmstad kammarkör har konsert (pv då också förstås) och på måndag har jag telefonmöte med läkaren angående ögonen och på torsdag bär det av norrut, till kalas i Upplands Väsby. Emil fyller tjugo år lite senare, men ska firas nästa helg.

Ungefär så har den här dagen varit.
Vad var bäst? Jo, att jag känner att jag är på banan igen på jobbet .., i alla fall med kassadelen och att jag vet hur det fungerar nu med ommöbleringen av mycket som hör till kassan. I morgon ska jag köra dit och lära mig hur man skriver skyltar på datorn (eller gör dem på datorn och skriver ut dem sen ..). Jag brukar ju göra den delen för hand, ja, det kanske går att göra så också och laminera den efteråt?

Nu middag!

Lördag ....

Halv sex ringer min mobil, men jag har varit vaken i omgångar innan dess .., ligger på "ohåga" och tänker på allt som ska göras när butiken öppnas. Så mycket som är nytt!

Igår full fart från nio till tre.
Alla kassorna var igång - om än inte hela tiden - och ständigt dessa frågor var allting ligger och ständigt detta att   i n t e   veta. Var är säkringarna/propparna? undrar en kund och vi är minst tre som letar, vi  v e t  ju var dom tidigare höll hus, men nu .., som bortblåsta!

På väg in till lagret för att snabbt hämta nånting, hinner minst tre kunder norpa en och säger "förlåt, jag undrar bara ...!" och man vill så innerligt gärna hjälpa till, men kanske har man då en kund som väntar, som man just då hjälper och man försöker förklara men känner sig otillräcklig.

När klockan var tre kom pv och vi åkte till Skallkrokens hamn .., drack termoskaffe och åt var sin macka .., badade två gånger i ett hav som inte var så där förfärligt kylslaget ., jag simmade lite .., och efteråt var man förstås som en ny människa.

Kom hem .., lade mig raklång i solstolen och hade sigge på bröstet.
Strök honom över pälsen .., upptäckte en stor och välmatad fästing och en mindre; plockade bort dem och sedan fick herr katt en omgång med fästingmedel i nacken.
Passade på att rykta såväl honom som harry och allt hår som kom loss, hade nog räckt till åtminstone en halv ärm om jag hade ägnat mig åt stickning!!

Nu är klockan lite över sex.
Ska göra mig i ordning och så blir det arbete till två.
Lite regnigt ute.

Dagens fönster ....

Ännu ett fönster från Norrbotten och från Guy!

Och ännu ett tack härifrån!!

En liten titt .... (till)

Ja, men se så vackert!
I foajén till House of Sweden i Washington finns frostade glasväggar och som en liten bäck eller tänk er ett vattendrag med frostat glas i mitten .., det ska syfta på när isen river i mars (verket heter March 6 a.m) och är designat av glaskonstnären Ingegerd Råman, som - om jag minns rätt - bor utanför Ystad. Har i alla fall gjort det. Så läckert!

Nu mot jobb.
Det plingade till i mobilen.
Jobb från nio till tre.

Rundtur i Peking ....

Nej, nu har jag fastnat i Kina .., men så fantastiskt mycket att titta på!

Och i augusti 2017 bestämde sig Brendan Gutenschwager att nu skulle han visa upp hur det såg ut just här ..., kanske hade han ätit en pizza på Leos restaurang eller tittat in i lilla närbutiken intill?
Ja, sånt kan man fundera på.
Själv hade jag drabbats av klaustrofobi av att vara omgärdad av såååå höga byggnader.
Vågar någon människa gå ut på balkongen på den översta våningen?

Det tycks ändå finnas några besökare som tittar in här på sidan.
Vem har besökt Kina?