Tisdagsfönstret ...

.... finns i köket, allt uti det där gula huset på kullen. 

Och visste man nu inte det, så befinner sig huset i landet Halland. 

Lönnlöven målades av grannen Britt och kaninen var en hälsning från Karin, barnbarn till Eva och Ulf från Tyresö. 

Såna hälsningar gör åtminstone mig lycklig.

Vecka 24 ....

 

Måndag. Ny vecka och nya kort på handen. Inget vet man. 

Vi åker till hamnen vid tiotiden - det vet vi i alla fall - och blir där i några timmar. Harry följer med. 

Så fixar pv lite med bogpropellergrejen, den som krånglar lite trots att den är ny, men han fixar det bra. Skönt!

Därefter ut till havs i en halvtimme kanske och sällan - för att inte säga aldrig - har jag känt mig  så ringrostig. 

Nåväl, det gick bra och jag är fylld av beundran över hur elegant pv backar in till vår båtplats - med aktern före - när vi sedan väl är "hemma" igen. 

Jag tar mig en simtur bland hur många blåmaneter som helst ., föser dem liksom åt sidan. Dessa - på bilden - har blåst in i hamnen, tillsammans med sjögräs och ligger där och skvalpar omkring likt fallskärmar. Jag tycker att dom är vackra. 

Därefter hemåt. Vid tvåtiden ger sig pv av till Halmstad, då Edvin ska hämtas från förskolan. 

Flera timmar senare ringer han hem och berättar att dom två sitter på köksgolvet och spelar kula! Jo, köksmattan får vara underlag. 

Själv har jag tagit harry på promenad, vattnat i växthus och rabatter och gläds åt pelargoniorna vilka nu  - äntligen - tagit fart och blivit så vackra! 

Sitter ute hos Ecke och Britt en stund och känner hela tiden den magnifika doften från Robiniaträdet som doftar överjordiskt.

Har jag någonsin - i hela mitt liv - upplevt en sån ljuvlig doft? 

Minns den från Regementsgatan i Ystad, intill det som en gång var brandstationen .., där stod en Robinia och det var då jag upptäckte den! (Kontaktade stadsträdgårdsmästaren och fick veta namnet på trädet). Måhända borde vi plantera just ett sådant träd?

För övrigt intet nytt. 

Jo, min syster i Australien och jag själv - det skiljer tio  år mellan oss - och vi är ju egentligen bara halvsyskon med samma pappa, men olika mödrar .., vi har precis samma bekymmer med våra kroppar. Hjärtgrejset, artros i händer och fötter, hon har fått ny höftled och jag själv två knäproteser - egentligen tre - och så småningom garanterat höftledsbyte. Vi har dessutom varit med om olika former av olyckor och legat på sjukhus i omgångar. 

Det som skiljer oss åt, är att hon är otroligt magerlagd. Det är inte jag.

Vår andra syster .., hon som fyller åttiotvå i september, kämpar visserligen med en dålig höft, men vägrar söka hjälp. För övrigt är hon pigg och kry och lär väl bli Sveriges äldsta kvinna.

Dagens fönster ...

... fångades i Sarajevo och om ni tittar riktigt noga, så kanske ni upptäcker mannen som läser en tidning längst nere på bilden!

Annannan var det som hade håven framme och vilken underlig byggnad, tänker jag.  

Undrar just vad arkitekturkritikern Mark Isitt skulle säga om denna skapelse? Herr Isitt sommarpratar den 3:e augusti, om någon är intresserad. 

Tack annannan som tog dig tid!

Mördaren ...

Idag upptäckte pv att Sigge tagit död på en liten blåmesunge.

Jag kände hur upprörd jag blev ., hittade det som nu var kvar av den lilla pippin  (allt utom huvudet), tog tag i en liten, liten fjäder som satt kvar i den lilla kroppen och slängde resterna i slänten .., bland brännässlor och hundkäx. 

Tänkte sedan att jag inte har minsta lilla rätt att vara ilsken, då vi själva åt kyckling till middag.

Avslutat ...

Så är då pv:s sjudagarspass som hamnvärd tillända och jag tänkte, när jag cyklat till hamnen och mötte honom ikväll, att ett sådant arbete hade passat honom  p e r f e k t. Lite småprat med båt, - och husbilsfolket och så detta att hjälpa till. Jo, det hade varit ett bra jobb. 

Natten blev hemsk. Vaknade var tionde minut och hade så ont i höger höft - madrassen är hård - och kontentan av detta blev förstås att den här dagen gick i långsamhetens tecken. Nu hade vi sådan evinnerlig tur, så friherrinnan erbjöd oss sin 80-centimeters madrass, ja, vi får den och kan då skära till den i rätt storlek till bädden  i båten. Hoppas att det fungerar. Och såååå omtänksamt av henne. 

Bilden nere till vänster visar hur det såg ut igårkväll. Rökta räkor, aioli och ett glas vitt vin. Pionen - som är den vackraste jag någonsin har sett - finns i friherrinnans rabatt. Visst är den vacker!

Cyklade hem från hamnen tidigare på förmiddagen och förundrades över alla blommor som nu dyker upp vid vägrenen. Blåeld .., som är så fin .., och mängder med hundkäx och fläder som blommar!

Nu Happy Valley - den brittiska krimserien - och tänka sig, i morgon behöver pv  i n t e  cykla till Gullbrandstorp!

Uppdatering angående hamnen: hade jag varit ansvarig där, skulle det absolut finnas lånecyklar, ty det är nog 2 km minst till närmaste affär som är Hemköp. Och tänk, så trevligt det hade varit om det funnits möjlighet att beställa färskt bröd var morgon! Det hade i alla fall jag lätt velat ha. 

Första gången ... 

.... för i år, som vi övernattat i båten. Det är likadant varje gång; man är totalt ledbruten efter att ha krånglat sig ner och upp och bakåt och framåt och tänjt och sträckt och försökt ta sig på bryggan då det är hysteriskt lågt vattenstånd och avståndet från båt till brygga blir högre. 

Men det går. 

Pv är idag inne på sjätte dagen som hamnvärd, men det är ju bara två timmar per gång och han trivs. 

Lite småprat med de som har ställplatser. Många har hund ., många sitter och löser korsord (som vi själva) och har vinglas framme på bordet. Somliga grillar. Vissa har  portabla staket runt sitt område. Någon har lagt en slags matta på marken. 

Inte många ännu som övernattar i sina båtar. På vår länga är det ett par i en stor motorbåt, så är det Göran (gammal militär som drabbades av hjärtstopp i en hamn, men klarade livhanken .., över åttio i alla fall och han och hustrun tycks pigga och tämligen alerta, men har två gånger bett pv om hjälp .., mest med gasolen) och hans hustru och så vi då. 

På bryggan närmast havet var det kanske fyra övernattande.

Den som har haft husdjur, hund eller katt i alla fall, vet hur det ser ut när dessa börjar åldras. 

Pälsen tappar sin lyster, hörseln börjar avta .., och orken. 

Just så är det med Harry. 

Natten mot idag blev det trångt i akterruffen och vid fyratiden när jag vaknade, hade han tagit sig upp och låg så här och sov DJUPT. Totalt avslappnad. 

Så är det med honom. 

Vi sade i bilen idag att "ja, det är väl så, att det här blir vår sista sommar med honom ...". 

Han orkar inte längre gå sina vanliga promenader, utan efter halva sträckan vänder han hemåt. 

Han går och lägger sig tidigare om kvällarna och sover djupt. Lite annorlunda i andningen, men inte flåsigt. 

Bara annorlunda. Det är en sådan ofattbar gåva att ha fått ha denna ljuvliga Harry hos oss, men det är som kramp inombords, när tanken löper vidare. Nå. Vi får ta en dag i taget. Bara glädjas åt varje ytterligare dag vi får ha med honom .., och när vi ser att han inte längre mår bra, då får vi ta det ansvaret också. 

Nu ska jag cykla till hamnen för ännu en övernattning. Vi kom hem mitt på dagen, vattnade lite, jag fixade lunch och slängde tvätt i maskinen ., gav sigge mat och gosade lite med honom (han gick och lade sig under bordet i uterummet) och fåglarna fick också mat och nytt vatten i det stora betongfatet. En kråkunge gastade oroligt .., och en vuxen kråka kom och drack av det nyss påfyllda vattnet. 

Så är det här, denna den heta lördagen (tjugosex grader varmt) i landet Halland.

Dagens fönster ....

"Här kommer några fönster från Bäckboda i Lövånger. Det är från min mans hemgård. Västerbottensgården, vinterstugan, togs över av en av bröderna. 

Den mindre sommarstugan på samma gård togs över av en annan bror. Båda gårdarna är numera sommarbostäder. Förr flyttade man över till sommarstugan nån månad då de större huset städades upp ordentligt, korkmattorna fernissades, med mera."

Fyra fönster i ett svep .., inte dåligt av dig, ellem!

Och  t a c k! som kom ihåg att tänka på fönster, så där helt apropå.

Sommarpratare 2023 och DN:s Nutidsquiz. 

Gick nu på morgonen igenom den digra listan av årets Sommarpratare och måndagen den 17:e juli, har jag redan nu kryssat för i almanackan. Då talar Tilde Aldenbrookke, hjälparbetare och butiksbiträde. Det var Tilde som lämnade sitt arbete i en tehandel och utan att tveka begav sig till Ukraina för att hjälpa till med det hon kunde hjälpa till med. Blev rörd enbart av höra henne berätta lite om sitt arbete, nu i Morgonstudion på morgonen.

Här är några andra som jag redan på förhand vet att jag vill lyssna till. 

Bert Sundström, svt:s utrikesreporter (9:e augusti), Asabea Britton (barnmorska, influencer (8:e augusti), Artisten Sanne Salomonsen - henne har jag alltid tyckt om (11:e augusti), Finlands president Sauli Niinistö  (20:e augusti), Staffan Westerberg (3:e juli) och lyssnarnas val: Eva Armini (12:e juli).

Men allra mest ser jag fram emot dottern AP:s dagliga recensioner av Sommarpratarna. Vi har långt ifrån samma smak, men jag älskar hennes rättframhet när hon hyllar eller dissar det hon lyssnat till. Mossfolk brukar också recensera sommarpratarna och orkar du bara Karin, så ser jag även fram emot dina tankar om programmen.

Nutidsquizet blev 8 rätt av 10 för mig. Fel på fråga 1 (namnbytet), samt fråga 4 (sportfrågan). Ordquizet har jag ännu inte gjort. Återkommer.

Du som läser här .., har du några favoriter som du redan nu vet att du inte vill missa?

Uppdatering: Här  är fler sommarpratare som jag nog tänker kryssa för: Mark Isitt (arkitekturkritiker), ålafiskaren PM Nilsson (5:e juli), Charlotte von Essen, chef för SÄPO (7:e juli), Anders "Melodikrysset" Eldeman, (15:e juli) och Judith Gough, diplomat och Storbritanniens ambassadör (26:e juli).  Ser att jag hoppar dom flesta artisterna och även skådespelare. 

Ordquizet: Fel på fråga nr 9 och 10. 

Dagens fönster ...

 

I mejlet från annannan blir det prat om hur förfärligt varmt det borde bli att gå i svarta och därtill heltäckande kläder, för kvinnorna, alltså. 

(Hon har i frukostmatsalen nämligen kunnat se muslimska kvinnor helt klädda i svart, utom över ögonen.)

Så här skriver annannan, på plats i Sarajevo när bilden togs: "Det är antagligen rätt klädsel för ökenklimat, men svensk sommar är ju varm på ett annat sätt, som tjockt tyg inte skyddar mot. 

Och de moderna versionerna ser ut att vara av polyester eller motsvarande som jag skulle tycka var helt gräsligt. Samma för katolska nunnor.  Nu ska jag leta upp ett kafé där jag kan sitta och jobba!"

Tack annannan! Älskar när fönster kommer från när  och fjärran! Ena dagen Lövånger, nästa Helgerum och den tredje dagen från Sarajevo! 

Ps. Så här skrev hon också, angående bilden här ovan: "Man ser att det är en liten gård innanför och en trappa upp. Trappräcket skymtar."

Resumé från en dag i juni. (Långt inlägg. Kan förslagsvis delas upp och läsas under en veckas tid ,-).

Vaknar mitt i natten med överdjävulsk värk i höger hand; den är helt avdomnad och fingrarna går inte att räta ut. Står i badrummet och värmer handen i så hett vatten som jag bara mäktar med. Det hjälper. 

Somnar om. 

Därefter är allt som vanligt. Solsken och blå himmel som lite senare på dagen förvandlas till det allra ljuvligaste väder .., med moln på himlen! Hurra!! 

Vid halvtretiden är vi bjudna på tårta hos Ecke och Britt, vilka just idag har flyttat ut till sommarhuset här intill oss. Stor glädje! 

Nu blir de här ett par veckor, ja, kanske juni ut., därefter kommer sonen med sin stora familj (han har köpt sommarhuset) och då flyttar E och B in till Halmstad igen. 

Vi sitter i deras trädgårdsmöbler med enorma rhododendronbuskage bakom oss! Och bäcken, den som skiljer deras tomt från hästhagen och väl snart är uttorkad. 

En bit från bordet finns ett ovalt trädgårdsland  där det är lite vildvuxet och så underbart vackert! Det är det som syns på bilden. Ecke ger Harry några korvbitar och pratar om sina solceller som han lät sätta på taket (på huset i stan) förra året i februari och hur mycket dessa har producerat. Att han är nöjd, råder det ingen tvekan om. Hans granne har räknat ut att om sju år ungefär, har kostnaden för installationen och själva solcellerna betalat sig. Då skulle Ecke vara 103 år. 

Senare på eftermiddagen blir det Skallkroken igen. Fjärde dagen nu av hamnvärdskapet. Vi träffar en man och  kvinna från Frankfurt i Tyskland och med sig har dom en Golden Retriever som heter Nilla; hon är tretton år och tycks lika skröplig som Harry. Vi konstaterar att halsband (jag letar Harrys halsband) heter halsband även på tyska. Precis samma. 

Så blir det ett bad i ett ljummet hav och där är lika många maneter som igår, men det går bra ändå .., jag ser inte några som bränns. Efteråt blir håret lockigare än någonsin tidigare. Så är det att ha kort hår.

Medan pv går runt och gör det som hör till värdskapet blir Harry och jag själv kvar på båten. Harry sover djupt och jag lyssnar till "Det politiska spelet" i P1. Anders - båtgrannen - kommer och surrar och det är båtgrannar såväl till vänster som till höger om oss. 

Vid en av segelbåtarna hänger mängder med kläder på tork. En tysk båt. Kanske har det varit "tvättdag" just idag. Som i så många andra hamnar finns tillgång till tvättmaskin för hamnens gäster .., kanske är det detta kaptenen ombord har gjort? Haft tvättdag, helt enkelt.

Kommer hem. 

På trädgårdsbordet står en en jättebukett från eleverna i den klass pv varit mentor för under ett antal månader och med sig hem hade han presenter från dels några flickor (jordgubbsplantor och choklad, plus en krukväxt) och även en kopp med texten "Världens bästa lärare" från en pojke i sjätte klass. Jag säger att "nu måste du komma ihåg att tacka dem .., skriv ett vykort eller vad som helst, men tacka ordentligt!"  Jodå, det ska han göra.

Jag förstår hur glad han är och för ett par år sedan, när jag städade hans skrivbord, upptäckte jag andra kort och hälsningar från tidigare elever. 

Och inte en endaste gång har han själv berättat om dem; alla vänliga tackord från gamla elever. 

Sist av allt: på kustvägen står nu en stoooor skylt om att det råder eldningsförbud i hela Halmstad kommun. 

Det är en förstås en tidsfråga innan det även blir samma sak vad gäller bevattning. 

Gissa, vem som köpte en enkel vattenspridare hos Lantmännen igår. 

Just det. (Namnet börjar på E).

Bröllop i augusti ...

Inbjudan till detta äventyr kom för ett bra tag sedan och själva inbjudningskortet sitter på kylskåpsdörren. 

I förrgår kom ett mejl från det blivande brudparet och vilka totalt underbara rader!

Så här stod det, bland annat: Klädsel: "Kom i något du känner dig bekväm i. Lämna de högklackade skorna och kostymen hemma. Presenter: "Den bästa presenten är att ni kommer och delar vår dag. Likaså ger oss ett handtag eller två där det behövs under dagen. Eller sjunger en sång, spelar en trudelutt eller vad som tänkas kan."

Och tänk, Harry är också inbjuden till att delta på festen! 

Så roligt detta ska bli!

 Dagens fönster .

Här kommer ännu ett fönster - eller en hel fönstervägg - hos grannen Annelie. När jag tittade in tidigare i våras, hade inte löven slagit ut och det kändes som att rummet liksom fortsatte ut i skogen. Men tänk, att sitta i vardagsrummet - ännu oinrett - och titta på råbocken som brukar stå uppe i backen och råm-skälla. 

Men  k a n s k e  att jag skulle bli lite mörkrädd? Har man livlig fantasi och har tittat på alldeles för många ruggiga kriminalserier .., då är det måhända inte råbocken man tror sig se bakom träden, utan något helt annat ...? 

Bilden tog jag själv. 

Spridda skurar från en onsdag i början av juni ...

 

I förrgår var det väl som jag kom att prata lite med den tjeckiske turisten, han med husbilen och han sa att det var ju rent häpnadsväckande vilket väder vi har i vårt land! Nej, se .., det kunde han absolut inte förstå. Eller: det hade han inte väntat sig.

Även nätterna är varma. Jag sover med öppet fönster - helt öppet, på vid gavel - och mitt på dagen idag var altangolvet så hett, så där så jag inte kunde gå barfota just där. 

Mitt på dagen kom något slags dis in från havet och det blev ljuvligt skönt .., inte fullt så varmt som tidigare. 

Mötte upp pv vid golfkrogen i Haverdal och vid halv fyra körde vi till hamnen, då han hade jobb att göra med akterlanternan. Själva värdskapet inleds klockan 17.00.

Som vanligt blir det en massa småprat med andra båtägare. Anders, t.ex - pratglad herre med skägg som längtar efter kärleken men har svårt att finna den rätta .., men det blev också surr med andra förbipasserande. 

En man från Ljungby (men boendes i Halmstad) t.ex .., med sin schnauzer Kalle, 11 månader. Eller med kvinnan som hade köpt en kastrerad hittehund och nu var på väg ut längs piren. Hon var lyrisk över Skallkrokens hamn, där hon och maken stod med sin husbil. I morgon tar dom sikte på Jylland.

Närmast inloppet i hamnen låg en segelbåt med hemmahamn i Varberg. Nu kom de från Mölle, men fann den hamnen jobbig att ligga i (man måste ligga med ankare), så då blev det Skallkroken i stället. 

Och Bengt, båtgrannen en bit ifrån oss, hade fått motorhaveri en bit utanför hamnen och fick segla in och likadant igår. Det är ju tråkigt, men får mig ändå att le .., det är såååå ofta något strul med båtar, om än inte alltid så allvarliga fel och brister. Det är ju så när man sitter i båten med aktern mot land, så passerar människor och ser antingen en själv eller Harry  - eller båda - och ett litet hej utvecklas ofta till något mera.  

Det var pålandsvind idag och det märktes .., hamnen var som en soppa med maneter vilka fösts in mot land. Det påminde om konstnären Monets berömda tavla, med näckrosmotiv från trädgården i Giverny. 

Inte många brännmaneter, men det lockade ändå inte till ett dopp. Nej, det fick vara. 

I morgon nytt värdpass igen, men då övernattar vi nog i båten. Eller kanske på fredag?

Tittar - mellan varven när jag skriver detta - på ett program om en norrman som svindlat hur många som helst. Det är så ofattbart hur detta kan ha pågått under så lång tid och ännu mer ofattbart hur en människa kan vara så obegripligt girig och rent ut sagt osympatisk.

Men inte bara han .., hur kan han ha anställda som är så iskalla? I alla fall somliga av dem. 

Heder till den kvinna som hoppade av sin anställning innan den ens börjat, då hon fick dålig magkänsla av företaget .., men vad blev priset för hennes avhopp ..?

Här en länk till programmet. 

Det var allt. 

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren - annannan - som, då bilden togs, befann sig i Sarajevo. 

"Fönster med historia .., aldrig tidigare i mitt nästan femtiotreåriga liv har jag haft anledning att fundera över hur kulhål i en fasad ser ut ...". 

Det kommer fler bilder från Sarajevo till min mejl. Hon skriver vidare - och jag tycker att det är så intressant -! 

"Sitter i frukostmatsalen. Här är mycket gäster från vad jag antar är golfstaterna, Förenade Arabemiraten eller Saudi osv. Kvinnor helt täckta i svart utom över ögonen. Hon som är kanske 27 (att döma av åldern på maken) petar in frukosten utan att lyfta på tyget hon har över ansiktet. Hon som är sådär 68 avtäcker ansiktet helt när hon äter. Kanske är de från olika stränga traditioner, men jag tänker att det är universellt, det här med att med åldern blir man mer praktisk och mindre bekymrad om vad folk tycker! 

Det är sällan jag ser människor från den delen av världen. Det var helt oväntat att jag skulle få anledning att reflektera över hur man gör när man äter bland andra människor, när man lyder under såna regler."

Tack som tog dig tid, annannan! säger jag.

Tisdag känns som söndag ...

Ja, i  alla fall när pv har haft klämdag och ska arbeta i morgon. 

Nu närmar det sig slutet. Bara tre dagar kvar. 

Har jobbat på bra även idag. Rensat ogräs såväl här hemma, som hos grannen som förlorat sin make och ännu inte kommit ned till Halland .., fyllt på med jord bland rabarberna .., hälsade på hos pv i hamnen och tog med mig varm mat till honom.  En enda segelbåt kom in i hamnen - hemmahörande i Karlskrona och hade Bohuslän som mål -. 

Alla tio ställplatserna var upptagna ., alla hade hund med sig, berättade pv, som tittar till dem alla och frågar om där är några bekymmer. 

"Otroligt så nöjda alla är med hamnen!" säger han efteråt och det kan jag förstå, den är så lagom liten eller stor och på något sätt så gemytlig.

Det var alldeles för varmt ute för Harry,  så han fick bli kvar hemma. Badade två gånger .., simmade en bra stund .., nitton grader i vattnet påstod en kvinna, men det tvivlar jag  på. Sjutton, kanske. Tre unga töser kom cyklande och badade länge, skrattade och hade sig, tills en mobiltelefon ringde. 

"Det är din mamma, skynda dig!" ropade den av flickorna som var närmast stranden.

Nu kväller. 

I skrivande stund "Utrikesbyrån" med Rebecka Randhawa som bra programledare. Det handlar om Ukraina och Wagnergruppen. 

Annat ..? Från Mallorca kommer en videofilm med en yster 4-åring som sitter i en bil och pratar med sin mormor och precis som sin farmor, hötter han med pekfingret när han blir ivrig och VERKLIGEN vill berätta nånting viktigt. Flygresan hade gått bra och minstingen sov gott. Å, så roligt för dem alla!

Nu kommer en jamande Sigge in och propsar på nykokt fisk, men se, det blir inte förrän i morgonbitti.

Så är det här just nu.

Olika liv ...

Lämnar värmen där ute och går in. Potatis hamnar i en kastrull .., jag tänker mig matjessill och gräddfil (med gräslök förstås) till någon slags lunch och pv väljer nånting annat, då han inte tycker att sill är en njutning. Det spelar heller ingen roll. 

Innan jag gick in, plockade jag hundkäx och satte i en stor glasvas på trädgårdsbordet. Doften förde mig långt mer än hundra mil norrut. Hem. Stigen nere vid sjön var kantad av just hundkäx. 

Sätter mig i soffan Ektorp och väntar att på att potatisen ska bli klar. 

Skrollar runt lite. Hamnar hos "Ukraine defence" som jag har följt sedan tidernas begynnelse, det vill säga, sedan kriget började. Ser en videofilm från den sprängda dammen i Ukraina. Ser oändliga vattenmassor och läser om en vattenhöjning med tio, tolv meter. Ser en hund som fastnat i nånting och håller på att drunkna, men en soldat kämpar för att få loss den. Ser ett rådjur som skakar av köld. Tänker på kor, hästar, får, små lamm, älgar, sjöfåglar, barn, katter och kattungar .., barn som förlorar allt. Läser om människor som flyr för livet .., om gårdar och jordbruksmarker som dränks av vattnet ., och hur svårt det är att få hjälp. 

Känner en vrede inombords som är mer än obeskrivlig. 

Tänker att om jag inte är det redan - så blir jag galen -.

Några extrafönster just idag ...

 

"Hej Elisabet! 

Visst är det så att du gillar fönster? Dessa finns på ena gaveln på Helgerums slott. Tre st är nog blindfönster. 

Jag var ute på ljuvlig cykelrunda nu på morgonen och kunde inte låta bli att fota. 

Så vackert ute nu, så man blir alldeles lyrisk!

Fin nationaldag till er på andra sidan landet. 

Elisabet."

//Tack min namne! Det var omtänksamt av dig!

Tisdagsfönstret ...

 ... vetter mot havet till - mot väster, alltså - och finns i det gröna huset här på Ejdverägen. 

Annlies hus, alltså. 

Heja alla kvinnor som låter bygga sig ett hus efter eget huvud! tänker jag. 

Min egen syster är en av dem .., även om hon inte lät bygga huset, men hon köpte sig i alla fall ett sådant hus som hon önskat sig, ute på skånska bonnalandet.

En måndag ...

Kanske är det effekten av någon slags måne, men oj, så mycket energi som tjoppade fram den här dagen! Hann nästan allt jag hade tänkt mig och så hann jag pusha på pv också. En taklist som vilat sig i två års tid kom äntligen på plats i uterummet och tillsammans hjälptes vi åt att försöka rengöra sofföverdraget - det som är så tungt att det inte går att köra i tvättmaskinen -, inte vår, i alla fall. Det blev i alla fall inte sämre.

Så blev det lunch hos grannen Birgitta ("Tareqs kyckling med soltorkade tomater"= underbart gott!) och på eftermiddagen jobb i hamnen för pv och dit kom Eva och den halvlånge och bjöds på pv:s rabarberpaj. Två timmar i solskenet. 

Ett dopp i havet för min del. Nitton grader varmt, sa en kvinna som hade badtermometer med sig. 

Och tänk, i natt vid tretiden kommer taxi och hämtar sonen med familj och så bär det av till Mallorca - bjudna av generösa och rara svärföräldrar  som också ska med.

Sååå spännande! Han som är fyra år gick i säng ovanligt tidigt ikväll, för att tiden skulle gå fort fram till avresan. 

Och så har jag själv lärt mig att se skillnaden på herr och fru Rödstjärt. Bara en sån sak.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren som är annannan och fönstret finns i Sarajevo. "Här kommer morgonens skörd! Det sista (det här, alltså) är lite sorgligt. Det är en skola och jag antar att varje plakett är någon som dog i kriget. Om anställda eller tidigare elev vet jag inte, men de verkar ha varit vuxna i alla fall."

Tack, tack! säger jag.