söndag 5 maj 2024

Ett sent söndagfönster .... 

Tack, du Irene Lundmark Alm i Hemmingen hemma i Västerbotten, för att du tog dig tid att fånga en hel svärm med skånska fönster! 

"Utsikt från ett hotellrum i Kristianstad." skriver hon.

Ett kyrktorn skymtar i fjärran. 

Den här bilden kom också med; men stående. 

Jag vände den Irene .., är lite osäker på hur det var tänkt.

På natten ...

När man vaknar och inte kan somna om .., då brukar jag lyssna till reprisen av Naturmorgon i P1. Gårdagens program var trivsamt, men allra bäst var veckans "Kråkvinkel", signerad Thomas Öberg. Så underbar den var! 1:36:00 ungefär in i programmet, kan man lyssna till detta fina. 

Fem (5) minuter tar det.

Och nu Kunskapskanalen och programmet "Järnvägar och arkitektur". Repristittar. Det handlare om järnvägsstationen i Borås. Här en länk om någon är intresserad.

Söndag i maj ...  


Tre dagar fyllda med dels övernattning för Hilda och Edvin .., dagen därpå utökades pojkskaran med Elliot och Viggo, då sonen och exet kom upp med dem, för att därefter (med Hildas Toyota Yaris som kan ta med större last än vad man får med elbilar) ta sikte på Lilla Edet, där sonen köpt två granitstolpar vilka så småningom ska bli staketstolpar. 

Å, du milde tid så mycket bus och påhitt en snart 6-åring, en nybliven 5-åring och en minsting på 1 år och 9 månader kan åstadkomma! Den där minste krabaten har en fart som är makalös och att springa och bli jagad .., det är nog det allra bästa han vet! Och hur roligt är det inte att Edvin och Elliot finner varandra från sekund 1. Sen är det full syra! 

Vid 17-tiden kom Toyotaherrarna tillbaka. Jag stekte hamburgare och därefter iväg igen. Vår bil lämnades hos Hilda, vi körde sonens Kia och hade dom skånska småkillarna hos oss .. och exet och sonen körde Toyotan och tänka sig, vi kom fram exakt på pricken samtidigt, trots att vi inte samkört. 


Gick till sängs tidigt och då vi hade en tid att återlämna släpvagnen på, gällde det att få loss 400 kilo granitblock från vagnen, så att vi kunde ge oss av. 

Jag har sagt det förut och säger det återigen, pv är fenomenal när det gäller att förflytta eller lyfta saker och med hjälp av en stark bonusson, så ordnade det sig. 

Och så hemåt. Rapsfält både här och där och det doftade himmelskt.

Kom hem, däckade i uterummet och pv gav sig av för konsert i Martin Luther-kyrkan inne i Halmstad
som börjar klockan 18.00. 

I morgon ny vecka. Ny giv. En resa till Sthlm väntar (något slags årsmöte eller dylikt - det gäller energi - för pv), gemensam libanesisk middag med den som fyller år och ett barnbarn som redan har fyllt och ett annat som fyller år i juni. Lite sånt. Så trevligt! Så mycket som händer när det våras!



Och den här minstingen .., den mest matglada unge jag någonsin träffat .., som säger "m mmmmmm!"när man bjuder på en skiva vattenmelon och som springer såååå fort och kan sjunga så många barnvisor och har bättre taktkänsla än sin farmor!

Av pv fick han låna stafettvase-mössan på vilken det står Team Taurus. Tur det, för när man har bråttom och tror sig om att klara det mesta, då kan det bli många kullerbyttor och då skyddar den tjocka mössan bra.

lördag 4 maj 2024

Dagens fönster ...

Medan jag väntar på att pv ska hämta tre nya glasfönster till växthuset (dessa ständiga stormar!) siter jag i bilen och tittar mig omkring. Tänker att å, så varmt det måste vara i dessa fem husen från vänster .., alla med balkonger precis som gjort för sol i mängder av timmar, men så hade de flesta också dragit för gardinerna eller något annat som skyddar för värmen. 

Dom här husen är tämligen nybyggda. Jag tycker rätt bra om dem. Satt länge och funderade på hur arkitekten planerade färgläggningen. Den roströda färgen påminner lite om den kulör som finns på Halmstad Slott. Men hu, så trist att sitta i bakongerna till vänster .., helt till allmänhetens beskådande. 

Hundra meter det här kvarteret finns butiken där vi fick Harrys klor klippta. Och bakom ryggen på mig, där är Rammakeriet där jag låtit rama in ganska många tavlor. Så alldeles omåttligt vänlig är självaste rammakaren.

fredag 3 maj 2024

Dags igen ... 

Så vankas koranbränning igen, nu i Malmö. På lördag. Precis när det är Eurovisionfinal och tiotusentals besökare i vår tredje största stad.

Ja men så perfekt. 

Som om vi nu inte har nog med elände och terrorhot, så ska polisresurser läggas på detta. 

"Jaha, hon är emot yttrandefrihet ...?" tänker någon. 

Nej. 

Men jag tycker att det är så enormt onödigt. 

Så alldeles omåttligt provocerande.

Hemma ... 

På väg hem från Iva-jobbet i Lycksele - nio mil enkel väg - och precis innan man kommer in till Malå, var detta vad Den Äldsta såg .., ett slags löfte om en fin morgondag, kanske. Vad kan klockan ha varit ..? Arbetspasset slutade 22.00 .., ja, tio över elva kanske? 

Den här infarten är helt ny för min del och kom till långt efter att vi flyttat. 

Jo, det ska bli spännande att komma den här vägen nästa gång vi besöker Malå. Där bakom kröken ligger hembygdsgården och vårdcentralen (den som vi alltid bara kallar sjukstugan, jag minns att mamma svarade "Malå sjukstuga, syster Ann-Gerd") med Tjamstaberget som som en sköld intill och där berguven hördes hooooa om kvällarna. 

På vänster sida vattnet - Malån -. Ännu tar det några veckor innan isen tackar för sig.

Dagens fönster ...



Under hotellvistelsen i Helsingborg passade den värmländska madamen på att fånga ett antal fönster och att få dem, känns lite lite som att följa med  längs resan södeut. 

Dessa fönster finns således på Grand Hotell i Helsingborg och om man struntar i att ta hissen från sitt rum några våningar upp och i stället väljer trapporna, då är detta vad man ser. 

Fint trappräcke också, tänker jag. 

// Tack Turtlan! säger jag.

torsdag 2 maj 2024

En torsdag i början av maj ...


Men i onsdags - igår alltså - hade vi ju värmlänningarna hos oss och innan herrskapet tackade för sig, så tog vi lunch på golfkrogen i Haverdal. 

Och så här tjusig är man efter tre sex månader med en annan diet än den vanliga. Lika mycket som fem 3-kilos julskinkor tackade då för sig, eller tänk, 15 liter mjölk!

Så bra gjort!

Efter lunchen tackade herr och fru B för sig och tog sikte på landet Skåne. 

Tack för att ni kom och övernattade! Sååå trivsamt!







Idag .., Skallkroken igen. Det är verkligen så mycket "pill" med segelbåtar. Idag har pv fixat med de olika stagen, han har satt upp bommen, kopplat in strömmen till lanternorna (men akterlanternan måste åtgärdas) och när vinden behagar avta, då ska seglen upp. 

Först ska den fästas på masten (som en skåra där plastbrickorna löper - dom heter "travare", säger pv) och så likadant på bommen.

Och så gäller det att få fart på bogpropellern.








Medan pv ägnade sig åt tekniskt pill, tog jag två dopp. Fyra simtag på det första, fem på det andra. Alla under ytan. Lågvatten, men helt okej. 
Låg sedan på däck och solade - ja, solade! - främst benen. Aldrig i mitt liv har jag haft vitare ben, nästan skelettfärgade och det ville jag få ordning på. Jodå, det fungerade. 

Nya båtgrannar dök upp. Efter ett par års väntan hade dom nu äntligen fått plats i hamnen och så himla trevliga dom var! Kvinnan tvekade länge om hon skulle ta sig ett dopp och jag sa att det skulle hon nog inte ångra och efter någon timme så .., jodå, det blev t.om två dopp! 

Kom hem vid tretiden. Däckade totalt. Lade mig i uterummet och lyssnade på Europapodden. Älskar Marie Nilsson Boij som sååå levande berättade om hur det förhöll sig i Frankrike, Spanien och Italien, nu inför det stundande EU-valet. 

Här kan man lyssna till när hon berättar om ett besök i hemlandet, dvs, i vårt land.

Dagens fönster ...


Det har varit sååå trivsamt att ha värmlänningarna på besök och idag tackade de för sig och tog sikte på Sundets Pärla, ja, i Helsingborg. 

Här, på Grand hotell, huserar herrskapet och vilken tur för mig att Turtlan hade tagit med sig fönsterhåven! 

Tack! Tack!

onsdag 1 maj 2024

Tänk .... 

... att man kan somna på soffan och sova nåt så obegripligt djupt, så där så när man vaknar, vet man inte om man är levande eller död. På riktigt, alltså. 

Det är som att befinna sig i ett annat universum.

För övrigt har pv:s storebror nu hamnat på sjukhus, med trolig hjärtifarkt som diagnos. Imorgon färd till  Karlskrona för kärlröntgen och andra undersökningar, men just nu på lasarettet i Ljungby.

Dagens fönster ...


1:a majmorgon. 
Pv är uppe med tuppen och cyklar iväg hemifrån vid sjutiden - det är idag masten på båten ska komma på plats -. Klockan 09.00 kommer kranbilen till hamnen. Det blåser ganska friska vindar och det kan nog bli spännande att se masten dingla i vinden. 

I gästrummet ligger värmlandsfrämmandet och sover. Jag har precis tagit ut "nattjästa baguetter" från ugnen .., dukat och gjort klart, så det är bara att koka ägg och sätta igång kaffebryggaren så är frukosten färdig. Det här med att man måste ta med sig presenter vid besök, det tycker jag är så onödigt, då menar jag när människor kommer  h i t, till oss. 

Hade planer på att ringa och säga till dem att nej, nej, kom bara som ni är, men det blev inte av och det var lika tur, för vilka finurliga presenter vi förärades - nämligen  två lokalproducerade ostar med bockhornsklöver som krydda -! (Jag trodde först att det var kummin, men icke). Vi har öppnat den ena och sååå god den var! Perfekt till ostbrickan! 
Här en länk till fabrikanten.  Tack Annica och Martin!

Det blev en helkväll i uterummet och prat om allt och inget. Mycket båtprat förstås .., husbilssurr .., hårda vindar, båtar som tippat omkull .., Göta Kanal .., ja, sånt. Och tänk, i nästan en veckas tid har jag sovit hela nätterna fram till femtiden - helt utan att vakna -! Vilken skillnad det blir! Sååå mycket bättre man mår! 
Och gråten över att Harry inte längre är med oss, börjar hålla sig borta. På köksbordet står ännu den vita kartongen med hans aska .., nej, jag kan för mitt liv inte förlika mig med att den ska strös ut eller grävas ner .., men ska försöka hitta en fin låda att förvara den i. Kanske kan pv snickra ihop en sådan till sin bäste vän?

tisdag 30 april 2024

Valborgmässoafton 2024 ... 


Då väntar vi besök från Karlstad, nämligen Turtlan och hennes M och det är nog bara halvtimmen kvar, så är dom här. Vi har haft en helt vidunderlig sista april med strålande solsken och nu vid halv fyra visade biltermometern på +22 ute. Det blev en sväng till affären och därefter till Skallkroken, där pv fixade med båten och jag tog ett alldeles vanligt dopp - det vill säga - jag valde inte den branta stegen ner till djupt vatten, utan gick ut från land. Betydligt skönare! 
Dök och simmade tillbaka och tala om  l i v g i v a n d e! 

I morgon mastning av båten och röd dag. Någon i kassan på Ankaret var lycklig för den sakens skull, då hennes äkta hälft har ett yrke där röda dagar betyder ledighet, något som butiksanställda och många andra yrkesgrupper aldrig är med om. Där bara rullar det på. Minns exet som hade tjänstgöring fyra julaftnar på raken! 

Så får jag önska den som tittat in här en fin Valborgsmäss! Äldsta dottern vittnade om att snön börjat smälta även i Norra Norrlands inland och fjälltrakter, dvs, även i Malå. Det finns alltså hopp om livet.

söndag 28 april 2024

Så blev det alltså ... ..

Och det var inte oväntat. 

Medan jag stod och jobbade med växthuset och de nyinköpta plantorna, upptäckte jag Sigge som satt så underligt och tyst på gräsmattan och vad sysslade han egentligen med ...?

Gick dit. 

Jo. Han knaprade på en liten död ekorrunge. 

Huvudet först - eller enbart -.  

Det är så det brukar vara. 

Och jag minns åren i Ystad när vi i tvättstugan (med kattlucka) hittade huvudlösa ekorrar liggandes på golvet. Avrättade. 

Pv blev vansinnig på Sigge, men det kan man ju inte bli .., vi äter själva kyckling, ungnöt, jag har ätit hästkött, harpaltar, älgkött, tjäder och ripa och en hel drös med fiskar, så vilka är vi att döma Sigge för att han tar en ekorrunge, om än aldrig så fin?

Dagens fönster ...



... fångades av Monet, som skriver att i köksfönstret vågade sig några blyga violer upp från påskplanteringen. 

//Tack Monet! säger jag.

lördag 27 april 2024

Glädjepiller ...


Fick idag sms-svar från såväl Emma som Emil angående gemensam födelsedagsmiddag tillsammans med AP, då, när vi om drygt en vecka ska tillbringa tre dagar hos AP och katterna på Ekerö.

Ja, dottern ska på ridkurs fredag - söndag, men vi hinner i alla fall träffas på torsdagen!

Fem mil norrut och lite krångel ...


Idag bestämde vi oss för att köra till Varberg för att köpa plantor. Varberg är en lustig stad; den känns som landets absolut längsta infart ., man möter en skylt där det står Varberg, men sen tar det liksom aldrig slut. 

Lördag är största marknadsdagen och om man inte har el-bil, kan det vara ett elände att hitta en ledig p-plats. Råkar man nu ha en el-bil, då finns det alltid plats alldeles vid torget, där några laddstolpar står sp perfekt till!

Några meter framför bilen, finns den här statyn och vad tänkte jag på .., som inte försökte hitta namnet på skulptören?

De båda ungdomarna försöker fånga en boll, men det framgår inte här. 




Däremot här.

Vilka vackra kroppar! tänker jag. Och fin skulptur.

Nu vet jag: Skulpturen "Badande barn" är gjord av Bror Marklund och placerades på torget 1937. 

Ja, det är klart .., det blir väl vatten runt omkring ungdomarna sommartid!











Inte många bilder blev tagna under halvtimmen som vi vandrade mellan de olika stånden, men morötterna föll mig tydligen i smaken. 

Köpte vi något?

Jo, en hängampel att ha utanför ytterdörren .., tre tomatplantor, på plantor till perennrabatten, plus tämligen frodiga salladsplantor. 

I vanliga fall VIMLAR det av odlare som säljer alla möjliga sorters plantor (grönsaker, alltså) , men nu var det ytterst sparsamt .., ja, nästan omöjligt att hitta nånting. 

Det torde väl vara den sega våren som orsakat det hela?

En korvhandlare hade skurit upp smakprover av olika styrka. Den starkaste hette Belsebub och det kan jag säga, att en hetare korv har jag aldrig i mitt liv smakat!

Mannen, som inte var av den yngre sorten, drog samma försäljningstrick hela tiden. "Ja, eftersom man inte får sälja sex i vårt land, så gäller priset 5 korvar för ..., och 7 korvar för ...". Det tyckte han nog var himla roligt.


Tidigare idag gjorde pv ett försök att få igång startmotorn och efter att ha skiftat batteri, så löste det sig. Då krånglade i stället bogpropellern. 

Så här såg det ut när herr Göransson närmade sig vår båtplats och försökte backa (då är bogpropellern underbar, det vill säga när den fungerar ..) och jag stod på bryggan, redo med båtshaken och jodå det gick bra till slut. 

Stor glädje!

Idag var det flera mindre båtar som sjösattes och då med hjälp av hamnens egen kran. Det gick bra, men där var även idag någon som fick paddla till sin båtplats, då parets utombordsmotor strejkade -  i alla fall tillfälligt -. 

Resten av dagen har gått i långsamhetens tecken. Vi borde ta hand om plantorna, men det är rent obegripligt så trötta vi är på eftermiddagarna. Nåja, det får bli plantering i morgon i stället! 

Så har dagen varit.

fredag 26 april 2024

 Fredagkväll i landet Halland ... 

En bra dag. Efter att i nästan två veckors tid känt oss hängiga (jag gissade ju på Covid ett tag), börjar det gå åt rätt håll. Om vi bara inte vore så gräsligt trötta på eftermiddagarna! Nåväl. Det hade kunnat vara långt mycket värre. 

Sjösättning idag på förmiddagen och det gick geschwindt - dubbelt så fort som förr om åren -! En ny kranbil (eller en ny kran) som tycktes nå till himlen, plockade upp den ena båten efter den andra och själva armen var så lång, så den behövde inte köra fram till raden av båtar .., den stod lugnt kvar en bra bit därifrån och nådde båtarna utan problem. Den påminde om en insekt. (Var tillverkad i Tyskland).

Som vanligt när man har med båtar att göra, krånglar det inte bara hos en, utan hos flera. Det var utombordsmotorer som vägrade starta och en inombordsmotor (vår) som gjorde likadant (förmodligen slut på batteriet) och en rätt stor motorbåt, ja, den tog in vatten och fick lyftas upp igen och i med ny bottenplugg och så i tillbaka i sjön. 

Mötte en före detta kund i affären, när jag stod ute på bryggan. Jag minns att den kvinnan anmärkte på mitt gråa hår, då för flera år sedan när jag skippade allt vad hårfärg hette. Hon kunde bara inte förstå hur man kunde förfalla på det viset. Nu började hon själv få grå hårstrån, men dessa skulle tas bort och vi kom att prata om ålder och hon sa att "jag vägrar att säga hur gammal jag är, jag säger att jag är evigt tjugoåtta!" och det står ju var och en fritt att göra så. 

"Jag är i alla fall sjuttio!" sa jag. 


Vi fick lämna vår båt vid kajen där den nu laddas upp och förhoppningsvis ska vi kunna få den på sin egen plats i morgon. Den här bilden togs för flera år sedan, då med den gamla Shipman-båten. Harry på plats i aktern, som alltid. Vi kan ha varit i Torekov. 

Och jag svängde förbi golfkrogen och köpte en portion dagens lunch och så satt vi där i den båt vi nu har och jag översköljdes av sorg och bedrövelse när jag såg den såååå tomma platsen där Harry brukade ligga eller sitta.  

Det är en tomhet som känns som det allra största gruvhål .., hur djupt som helst och jag anade att det skulle bli så här .., ja, den här allra första gången ombord utan vår fyrbente kamrat. 

Han har varit med sedan första gången jag satte min fot på båten  .., han hörde liksom till. 

Låg där intill mig - med kopplet i min hand - var gång vi var ute till havs. Bytte plats ibland .., fick vara i akterruffen sista biten innan vi kom till en ny hamn och hoppade  överlycklig upp när vi lagt till. Tittade sig omkring .., så där "jaha, är vi här, den här platsen känner jag igen!" och så snabbt ut på kissrunda med husse, allt medan jag röjde upp och fixade kaffe och hade allt klart när de båda återvände.

Och väl i hamn brukade han ligga på däck och hålla koll. 

Nu är det kväller och Muren på tv. Det programmet ser vi alltid. Har pratat med alla tre barnen ikväll. Den förste på väg hem från jobbet och prat om småttingar och tapetsering av att sovrum .., den andra om en gårdagkväll på Tyrol (Mamma Mia) i Stockholm tillsammans med före detta kollegor från KS ..., och den tredje om jobbet, om en hästkurs och hur kräsna katter är när det gäller mat. 

Mycket roligt att se fram emot ändå. Vi får besök från Karlstad över Valborgsmäss (det rara brudparet på vars bröllop vi var i augusti förra året) och sååå roligt ska det bli! En dryg vecka efter Valborg kör vi till Sthlm/Ekerö och uppvaktar AP och får förhoppningsvis äta tillsammansmiddag med AP, Emil, Emma och kanske Fabian .., vaktar två katter (då matten är på den där hästkursen) och så har pv vindkraftsmöte på lördagen. Hem igen på söndag. 

(Mötte förresten en familj som var på besök i hamnen, tillsammans med sina tre hundar. Ungerska hundar, vanvettigt skälliga och  a r g a. Paret som ägde dem varnade alla för att komma nära och jag frågade om dom verkligen skulle bita .., jo, om någon kom för nära. Så hemskt att tvingas vara på helspänn och liksom dra sig undan så snart andra människor eller hundägare passerar eller råkar komma i närheten!)

Dagens fönster ...


... finns i det som - vad det lider - ska bli ett vardagsrum här i det gula huset på kullen. Sex nya fönster ska på plats, ny panel förstås, trägolv med värmeslingor och nytt tak. Det ska bli spännande värre.

torsdag 25 april 2024

Va ...? 


Igårkväll tittade vi på Studio 65 som då handlade om nedsatt hörsel, ja, hos oss som är äldre då. 

Det handlade också om oviljan att öht använda hörapparat, även om den bevisligen behövs.

De flesta äldre tycker sig ha bra hörsel, medan anhöriga kan ha en helt annan uppfattning. Alla är ju inte heller som Gudrun Schyman (V) som vittnade om hur hon - med dålig hörsel, men ovilja att göra något åt problemet - läxat upp människor som höll något anförande och beordrade dem att tala T Y D L I G T  och att arrrtikulerrra bättre! Att problemet låg hos henne själv, tycktes inte ha slagit den forna partiledaren.

Det var mycket igenkänning i det programmet. 

När vi är på besök i Bunkeflo är deras ljud på tv:n så lågt, så jag undrar ofta om dom hör nånting av det som sägs ..? 

Nu brukar Maja höja ljudet (utan att vi sagt nånting), vilket får mig att le .., så omtänksamt av henne!  

Igår skrollade jag runt på Instagram och där var ett inlägg som handlade om syrsor. Jag förstod ingenting .., höjde ljudet på mobilen, men inte var där någon syrsa! Jaha, ja. Den kunde jag inte höra.  

Studio 65 är ett så intressant program  - det känns hemtamt - och med ofta hörvärda gäster. Dessutom tycker jag om programidén med att intervjua så kallat "vanligt folk" ute på gatan .., det betyder mycket tycker jag. Bra programledare (Anders Palmgren och med bisittare Ingmar Skoog) är det också.

Dagens fönster ....

Så här skriver avsändaren som är Monet (som bifogat 2 bilder, det här är det ena): "Det första är en helt magnifikt scilla-blommande liten ”rondell” utanför vår uteplats som jag tagit bilden ifrån. De nedre fönstren på byggnaden bakom är det här seniorboendets (obs, inte äldreboende utan helt vanliga lägenheter för 65 plus) stora pool med tillhörande bastu och stort gym - det du! 

Vi har inte varit där ännu men det lär vara fint att simma där med utsikt mot hängbjörkarna i parken ner mot Stora Värtan."

// Tack! säger jag.