Idag ...

Kamomill vid piren i hamnen .,  sjöfåglar på lång rad .., solsken, gräsklippning, en vacker lönn .., och en simtur i havet.

Lägg därtill en lurvig hund - en tik på åtta år - som tyckte om att bli kliad.

Det blev en tisdag med småprat och 11-kaffe tillsammans med grannen Birgitta (vars gräsklippare bara strular!) och senare på dagen surr även med båtgrannen en bit bort - han som på riktigt påminner om Richard Gere - och hans lika tjusiga hustru. Vi pratade om åldriga föräldrar, om norska gener och lite sånt. 

Allt som allt en bra dag.

Och så detta.

Dagens fönster ...

... var en gång mitt .., eller fanns i alla fall i den lilla lägenhet som jag då hyrde i Ystad. Småkaninerna satt där i fönstret och tittade ut över världen, dvs, tittade på förbipasserande på Regementsgatan. 

Kanske var någon på väg till Fridhems Livs ., eller till Möllers Bageri .., eller kanske till puben Kings Head? En pakistansk restaurang där jag ofta köpte ta-med-lunchmat fanns också och en tvärs över gatan Petras Hörna - en frisersalong -. 

Närmast Österporttorg låg då ett mindre Sparbankskontor och även Video Regement där man kunde köpa lösviktsgodis och 1993 hade den alltid så artige och prydlige Gustav en liten lokal just i hörnan och där kunde man för några få kronor faxa iväg veckans krönika till hemtidningen.

När man har haft fel ..

Oj, då. 

"Du har skrivit att jag hade full pott på orddelen i DN:s quiz, men så var det inte, du hade 1 fel och jag 2", säger  pv, väldigt schangdobelt.

Lite glad blev jag allt.

Sånt jag såg ...

Den där dagen när jag cyklade som en galning för att hinna till Lantmännen i Harplinge innan dom stängde .., hann jag se fyra hästar i en hage .., små, små blåklockor .., renfana i mängder .., någon slags baldersprå och en rosa liten malva .., jag såg blå oxtunga vid dikeskanten .., röllekor förstås .., rosafärgade tistlar och almöke/rallarros som mest var lurviga .., och hela fält med torkad raps var där och här och där rödklöver. 

Idag, alldeles i närheten av Skallkroken, såg jag sju små svalor sittandes på rad på en telefonledning (eller el ...) och jag blev så glad och tänkte på alla svalorna på Bornholm som samlades en kväll och satt i hundratal på rad på just en telefonledning och dagen därpå var alla försvunna! Det var för övrigt i Svaneke. Bilden är därifrån.

Vid återvinningen utanför Hemköp mötte jag en man som lämnade plast och annat och honom kände jag igen sedan tiden på affären. Jo, men det var ju han som vann en storvinst på Postkodlotteriet och nu var han lite irriterad på det nya sopsorteringssystemet, det här med en massa olikfärgade plastpåsar och var ska allt rymmas och tidningarna ska också in i en sån plastpåse och då får man ju riva sönder dem helt enkelt för att få plats, sa han och lät lite förtvivlad. (Vi som bor i Falkenbergs kommun får fortfarande ha det gamla systemet, det är väl bara en tidsfråga, men Haverdar tillhör Halmstad.)

På väg hem från affären nödgades jag stanna bilen, då tre tonåriga fasankycklingar irrade omkring på vägen, just mitt emot där friherrinnan bodde i många år och jag såg också en helvit katt som spatserade på gångbanan vid Skipås. 

Senare på dagen, då när jag lämnat igen två låneböcker på biblioteket i Harplinge, såg jag skolbarn cykla i klunga hemåt och där var en ung tös som gick lite för sig själv och slängde med skolväskan och jag hoppades att hon inte kände sig ensam.

Väl hemkommen slog jag mig ner i trädgårdsstolen och tittade på två ekorrar som kivades; eller det var bara den ene som fick komma till fröautomaten, den andra fick vackert bara sitta och titta på. Den grå katten dök upp ungefär samtidigt och då gick nötväckelarmet förstås. 

Så var det.

Dagens fönster ...

Ett fönster fångat av mig själv, det var i Köpenhamn och året var 2010.

På bio ...

Så har vi ikväll varit på bio och tittat på norske Joachim Triers senaste film "Sentimental Value!" Det krånglade rejält när den skulle visas .., och efter reklamen fick vi i stället se några minuter av filmen som handlar om Siv Malmqvist, ja, tills den olycklige maskinisten fick ordning på det hela. 

Filmen visade sig vara helt  u n d e r b a r, med suveräna skådespelare, inte minst de som spelade de två systrarna  Agnes och Nora, vilka var döttrar till berömde Stellan Skarsgård (som var tämligen osympatisk mellan varven, påminde ibland om Donald Trump!)

"Döttrarna" - Renate Reinsve och Inga Ibsdotter Lilleaas - var i mina ögon helt fenomenala, och fotot sen .., ja, jag tyckte om allt. 

Filmen är lång - minns jag rätt handlade det om 2 timmar och 13 minuter - och vis av vad jag upplevde när pv somnade under Ingrid-Bergman-filmen för flera år sedan, hade jag stenkoll på honom, men han höll sig vaken. 

Jag ger den full pott, 5 av 5, pv ger den en 4:a. Och om Joachim Trier kan man läsa här.

Här Stellan Skarsgård och Renate Reinsve (far och dotter/storasyster) i ett möte. Helt klart sevärd! Den som förväntar sig action, bör välja någon annan film.

Söndagsfönstret ...

... fångades för fjorton år sedan i Eftra; det var när jag tittade in i "smedens hus". Vi tillhör Eftras församling, men där vill jag inte hamna när jag inte längre är i livet, dom får strö ut mig i havet i stället.

Nästan som en förlossning ...

Från sju på morgonen till nästan sju på kvällen .., var det sjösättning i hamnen. Alla hjälps åt. En kranbil med kapacitet att lyfta totalt 150 ton fanns på plats redan kvällen innan, så det var bara att sätta igång dagen därpå - som alltså var igår -. 

Mannen längst till vänster är från Ljungby, precis som pv och mannen näst längst till höger är nog äldst av alla i hamnen, det var han som en sommar drabbades av ett akut hjärtstopp, men han och hans fru är alltid med. Intill honom, i grön skjorta, står Björn som liksom håller i det hela. 

Längst till höger står en himla trevlig ung man som nu gör rekryten på Lv 6 här i Halmstad. Honom pratade jag med i våras när båtarna skulle sjösättas och då skulle han om någon månad ta studenten och därefter väntade lumpen. Aha!

Nu berättade han att ungefär en tredjedel av de som inkallas i vårt land, påstår sig ha psykiska bekymmer och vill absolut inte delta i försvaret. Jag frågade om där var många unga kvinnliga rekryter och jodå, inte många, men sju, åtta stycken i hans pluton. Kvinnliga befäl? Jo, det också. Om han trivdes? Jodå, inga problem!

"Heja er!" sa jag och ja, jag är så innerligt, innerligt glad att det finns ungdomar som vill försvara landet, hur det nu ska gå till när drönare flyger likt ilskna myggor .., ja, ja. 

Nu är det Björn och Kerstins båt "Max" (båten fick namnet efter deras lilla vita spets med samma namn, sedan förra hösten tyvärr hädangången ...) tur att komma upp ur havet. Det gäller att få remmarna på rätt plats innan båten lyfts upp; det får inte bli snett och vint.

Se där, så fint den dinglar i luften. Sen spolas underredet av med högtryckstvätt och några skrapar bort havstulpaner och lite blåmusslor, vilka hittat ny bostad under sommaren, ja, där under alltså. 

Det där går ganska snabbt och så lyfts båten till sin plats ., det går i tur och ordning och hela tiden står männen där och är behjälpliga med vad det nu handlar om. 

I klubbstugan serveras varm korv med bröd till ett lågt pris och till sist är det nästan enbart motorbåtar som ligger kvar i hamnen.

Det är alltid lika intressant att följa det här äventyret och samspelet mellan båtägarna.

Ja, ja, nu blir det inte mera båtprat på bloggen förrän till våren.

Gårdagens DN-quizz gick så här: Nutidsgrejset, där hade pv 9 av 10 rätt och jag själv 8 av 10. Kan säga att jag dessutom gissade på några av frågorna. På orddelen hade han alla rätt och jag själv 11 av 12 rätt.  Han är inne i ett flow just nu. Hrmm.

Malå, lördagmorgon vid kvart över sju ...

Då var den äldsta ute med hundarna, efter att ha arbetat natt på ett äldreboende i Malå. Inskolning, för extrajobb och nu väntade sängen.

Bild: Maria Eikedahl

Dagens fönster ...

Och här kommer ännu ett fönster från äventyret på Gotland, där Turtlan och hennes M hade några jättefina dagar!

Tack! säger jag.

Fredag ...

Vaknar vid fyratiden. Underliga drömmar. Möter människor jag inte sett på många, många år och det förunderliga är att jag känner igen kroppsspråket så där på pricken. Tänk, vad som ryms i hjärnans arkiv!

Redan vid halv sju tar pv cykeln och tar sikte på hamnen; idag ska segelbåtarna tas upp. Många med motorbåtar väntar till längre fram på hösten; det är ju så mycket enklare att ta upp en motorbåt som inte behöver lyftas upp på land. Dessutom handlar det ju om hummerfisktet, förstås. 

Själv ligger jag kvar i sängen. Den äldsta ringer; hon är på väg till sjukstugan och berättar om gårdagens resa till Luleå för att se på hockey och hur trevligt det var.

P1-prat från radion. Det handlar om filmrecensioner av någon för mig obekant kulturmänniska (man). Det gäller bland annat filmen Sentimenal Value med bland annat Stellan Skarsgård i en av de bärande rollerna och med norske Joachim Trier (född 1974) som regissör. P1-mannen som berättar om filmen har - i mina öron - ett mumligt sätt att tala och jag har svårt att hänga med. Det slår mig att jag nog borde kontrollera hur illa ställt det egentligen är med min hörsel, det kanske inte alls är recensentens röst som är problemet?

Loggar därefter in mig hos Röda Kvarn - för övrigt Halmstads enda biograf - och bokar två biljetter. Nå, först ringer jag pv i hamnen och frågar om han möjligen vill göra mig biosällskap på söndageftermiddag. Det vill han. Billigt blir det också; 120 kronor per person (pensionärspris, ordinarie pris hade blivit 150:-/person).

Igår besök hos friherrinnan på Nymansgården, tillsammans med hennes vägg-i-vägg-granne/bästa kompis Anne-Marie. Där var också en f.d ovanpågranne till dem båda - Berit - och vi satt ute i solskenet på balkongen och jag hade med mig nybakad äppelkaka (som inte alls blev som på bilden jag föll för). 

Under den timme och lite mera som vi var där, kom vi bland annat att diskutera detta med parkeringstillstånd för handikappade. 

Det blev en livlig diskussion som handlade om att jag absolut inte ville ta en sådan p-plats, när jag skulle handla kattmat till friherrinnans Tiger. 

A-M (kortet är utställt på henne) skulle nämligen sitta kvar i bilen, då hon inte går långa sträckor och jag menade att det ju kändes urdumt för mig att kliva ur bilen från en sån p-plats och obehindrat gå till Rusta för att handla. Nej, aldrig! Hade däremot en kryckförsedd och försiktigt gående A-M gjort mig sällskap till affären, ja, men då hade det ju varit en annan sak. Jag tycker att det är så skamligt när människor som inte alls är handikappade nonchalant använder sig av dylika platser; det retar mig nåt vansinnigt. 

Där var andra patienter (kunder heter det numera ...) som också satt ute i solskenet och hade anhöriga på besök och friherrinnan vittnade om hur fantastiskt god mat som serveras på boendet och så fick vi veta att hon blir kvar fram till nästa helg, om inte längre. 

Nu är klockan tjugo i nio .., nu ska jag åka till hamnen och se båtarna hissas upp i luften. Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ...

 "Hej!

Nu har håven fångat in ett fönster med lite hösttema.

Längs väg 165 norrut från E6:an, ca 25 km norr om Munkedal, hittade vi ett matställe/ resturang vid namn Mikes och Wendy Sjövyn.

Där inne i en ombyggd lada serverades god och absolut prisvärd mat. Verkligen gott och trevligt! Ett kom-ihåg ställe.

I fönstren var det fint höstpyntat så då kom håven fram.

Annica hemma efter tur till Bohuslän."

//Stort tack för alla fina bohusbilder, Annica!

Gårdagkvällen ...

Det torde väl vara något i stil med ett hallelujamoment för många, nu när hummerfisket drar igång efter sommaren. När jag igårkväll körde till hamnen, upptäckte jag den här mannen på väg ut ..., kanske för att lägga ut eller kanske för att ha kollat till sina tinor. Måhända var han på väg hem?

Men deppigt var det ..., att när klockan visade på halv åtta, då var solen på väg ner. Nej, jag välkomnar inte mörkret .., och det den känslan ökar ju äldre jag blir. Och nej, jag längtar inte ens till advent, även om det då blir ljusare, i alla fall inomhus. 

Fint ute även idag. Igår togs masterna upp på fem eller sex båtar och idag ska pv tömma båten på det vanliga .., sängkläder, diverse torra livsmedel .., ja, den ska städas ur och vara klar för morgondagens äventyr. Själv ska jag köra in till friherrinnan med en sjal som hon längtar efter och lite annat. 

Ett mindre hallelujamoment för egen del, ja, det var att jag nu på morgonen rensade ur skafferiet, med det som gått ut i datum Det var det vanliga .., några paket tacokryddor .., våffelmix, lite sånt. Såå skönt att ha det gjort. 

Mindre roligt är är det för de som felaktigt blivit anmälda som avlidna och därefter får ett komplett helvete för att få återuppstå igen. Hoppas den man som nu varit med om detta, får upprättelse! Det är ju bedrövligt att den som är helt oskyldig till det hela, ska drabbas på det viset. (Hörde om någon som t.om förlorat vårdnaden om sina barn!)

Och i Danmark kommer drönare flygande likt myggsvärmar och stoppar därmed flygtrafiken. Undrar hur roligt avsändarna har, där dom sitter och beslutar om detta spektakel? Och än en gång får man bekräftat hur sårbart vårt samhälle är.

Dagens fönster ...

... fångades av Annica under hennes och M:s roadtrip på Gotland, nu för en tid sedan.

Tack Annica! Underbara fönster som du bjuder oss på!

Ledig dag ...

Ja, så var det förr, alltid eller i alla fall ofta ledig på onsdagar och konstigt nog på såväl Ankaret, som på Ica Supermarket och Fridhems Livs i Ystad. 

En perfekt dag att vara fri på, då veckan kändes så mycket kortare. Det var då det. 

Natten mot idag var kylig och vid sjutiden i morse var det bara 3 grader varmt ute, men soligt. 

Har nog aldrig i mitt liv haft smutsigare köksfönster än just idag, vilket fick mig att omgående hämta putsmedel (men ååå, jag önskade att Eriks Fönsterputs hade varit här .., men jag är för snål ...)  och bättre blev det bevisligen, men inte helt bra. Och spindelnät vävs i rekordfart på varje ruta!

Däremot (apropå Eriks fönsterputs) unnade vi oss lunch på golfkrogen i Haverdal idag och där bjöds det på stekt torskfilé med räkröra/ alternativt remouladsås och en massa grönsaker till dett. 

På väg till golfkrogenhandlade jag billigt kaffe till friherrinnan och intill affären stod fiskbilen och jag såg skylten med "Färsk torsk, 439 kronor kilot!" (eller om det var 469:-). Milda tider så dyrt det är med fisk numera.

Och där var nästan packat med människor .., mest män och många i 75-80-årsåldern vilka förmodligen gått en runda på golfbanan och oj, som det surrades, ja, det påminde om ett SPF-möte! Lämnade därefter av pv i Skallkroken, där han - tillsammans med några andra båtägare - hjälps åt att masta av deras båtar (och pv:s). Själv åkte jag hem .., räfsade ännu flera ekollon .., och gladdes även idag åt att alla prover var bra, ja, när jag igår hade tid på vårdcentralen i Slöinge.

På väg till kylskåpet .., där ser jag flera gånger om dagen Harry, som sitter på toppen av åsen. Det var där jag brukade ta paus och sitta och titta ut över havet och den delen av världen där vi bor. 

Fina Harry! Om du bara visste Harry så saknad du är! 

Har också påbörjat den bok som jag uppenbarligen hade reserverat och som någon - förmodligen på instagram - måste ta tipsat om ..., "På en tyst gata" är titeln och författaren heter Seraphina Nova Glass. 

"En bladvändarthriller", står det på bokens baksida.

Vi får väl se.

Dagens fönster ...

"Hej…. har jag skickat detta förut…?

I alla fall. Ett fönster fångat på pensionatet (bed and breakfast) som vi bodde på i Ljugarn på Gotland.

Där fanns också ett kafé som det var så här fint  uppdukat inför öppning.

Om kaféet var lika bra som frukosten vi fick, så blir det högsta betyg. Det får vi väl ta reda på en annan gång.

Pensionatet och cafét heter Ardrebo i Ljugarn. 

Jättebra ställe. Frukosten fick 5 av 5 närapå. Kan varmt rekommenderas om man inte måste bo alldeles mitt i Ljugarn vid havet."

//Tack Turtlan/Annica!

Malå, förra fredagmorgonen ...

Och Tjamstaberget till vänster ....

Maria tog bilden.

Dagens fönster ...

"Hej!

Här kommer ett, nej två fönster från färjan, den som går på Göta älv mellan Lilla Bommen och till Klippan vid Älvsborgsbron.

Vi åkte bara mellan Lindholmen och Eriksbergs färjeläge, men en fin liten tur till sjöss i Göteborg.

Så där är fönstren fångade.

Annica/Turtlan."

/Nu blir det en bohusländsk fönsterkavalkad i ett par dagar! Härligt! Och tack, Annica.

Vad är det han brukar säga, sonen ...?

Jo, "vad har du för ambitionsnivå idag mamma?" 

Då brukar jag svara att jag faktiskt inte har någon särskild ambitionsnivå, nej, den lämnade jag med glädje i papperskorgen på Hemköp den dagen jag slutade för gott. 

Men idag blev i alla fall mycket gjort. 

Först skjutsade jag pv till Folktandvården och själv satt jag i väntrummet och läste en intressant artikel som handlade om ryssarnas härjningar runt Östersjökusten, det var den 11:e juli 1719 och allt författat av Herman Lindqvist. 

När pv lättad kom ut till väntrummet blev det ett besök på  Nyhemsgården hos friherrinnan, hon som verkligen inte ser ut som kvinnan på bilden, den  som sitter på dörren till sal nr 23. 

Nåväl, vi slog oss ned ute på balkongen och drack kaffe och åt varsin mördegskaka och tur var det ju att blåsten inte nådde oss; det var riktigt skönt ute.

Tänk, vad lite nagellack kan göra! Det var friherrinnans kusins fru Jenny som så vänligt målat naglarna på madame Wattsgård.

Därefter blev jag avlämnad på Brogatan där min frisör Brana håller till. Intressant att sitta där och vänta och lyssna till andra kunders prat. 

En av dem visade sig vara sjöman och som nu skulle resa till Singapore där den båt han arbetar på har legat på varv, men nu var det slut på fridagarna. Mannen hade en enorm, svart kalufs och absolut inte ett hårstrå var kvar när han var färdig. Kanske är han smålänning och vill inte utnyttja frisörstolen alltför ofta? (Efter klippningen blev det tvätt av ...., huvudet och frisörskan masserade och skummade in och oj, så han tycktes njuta!)

Själv blev jag rejält klippt ("nä, aldrig tunna ut lockigt hår, det brukar inte bli bra!" sa Brana) och väl klar och med åtskilligt kortare hår, åkte vi och åt thaimat .., (vi tänkte oss indisk mat, men båda restaurangerna på Brogatan var stängda, ja, en hittade vi inte ens) .., därefter till Skallkroken där jag lämnade pv som skulle förbereda för båtupptagningen på fredag .., och själv hämtade jag friherrinnans väninna Anne-Marie och följde henne till Hemköp där hon storhandlade och så åter till Steninge igen och sist av allt hämtade jag pv. 

Nu har vi vilat på var sin del av soffan Ektorp, en ung man från Telia ringde nyligen och ville sälja in något nytt paket och vi höll på bli snurriga innan vi fick klarhet i vad allt innehöll. 

Ps. En av tavlorna - den sista i raden - på korttidsboendet, är denna. Det är väl någon grönsak - kanske en gurka - på bilden, men den fick i alla fall min fantasi att skena iväg. 

Måhända för att friherrinnan - dessförinnan - leende berättat att en manlig patient ville få bjuda henne på kaffe i sitt rum. Alltså i mannens rum.

Jo, jo. Ds.

Måndagsfönstret ...

Så här skriver den värmländska Turtlan: 

"Här kommer ett gäng fönster från Fårö. Exakt var kommer jag inte ihåg just nu. 

Men de är från de olika små fina gamla fiskelägen som vi stannade till vid, denna härliga dag i augusti. 

Nu får det räcka med att skicka fönster på ett tag till dig. Nån måtta får det vara ,-). 

Annica." 

//Tack Annica! Och du får skicka hur många fönster som helst - glöm det där med måttan -!