fredag 18 juni 2010
T A C K ....!
... till SVT .. men mest av allt till den som har hållit i trådarna för den här underbara festkvällen i Sthlms konserthus!
Tack till den suveräne konferencieren .., till den som ställt samman programmet .., till den som kom på idén med alla härliga småttingar som kom in på scenen i slutet, ja, för allt!
Såååå himla trevligt det har varit!
På vift ...
Tar Skånetrafikens sommarkort och susar iväg med tåget från Ystad till Tomelilla.
Svindelvacker är omgivningen, ja, Edens Lustgård kan omöjligen vara vackrare!
Tittar in hos Bo Ohlssons i Tomelilla - "där får man mer för pengarna!"- lyder reklamrefrängen och finns det en enda skåning som inte kan den trailern utantill ???
Hittar i n g e n t i n g i butiken som faller mig i smaken.
Går därifrån, sneddar över vägen och tar en sväng förbi Lidl.
Urtrist butik!
Köper billig broccoli och zucchini, samt en bit gravad lax.
Står i lång kö ., kunderna får skynda sig att packa i sina kassar.
Aldrig i livet att jag ville arbeta i en sån affär!
Sen hemåt, men med buss.
Kalle P. kör; han som ändrade sitt liv från grisbonde till busschaufför.
Småprat.
Solsken.
Hemma.
Tar Skånetrafikens sommarkort och susar iväg med tåget från Ystad till Tomelilla.
Svindelvacker är omgivningen, ja, Edens Lustgård kan omöjligen vara vackrare!
Tittar in hos Bo Ohlssons i Tomelilla - "där får man mer för pengarna!"- lyder reklamrefrängen och finns det en enda skåning som inte kan den trailern utantill ???
Hittar i n g e n t i n g i butiken som faller mig i smaken.
Går därifrån, sneddar över vägen och tar en sväng förbi Lidl.
Urtrist butik!
Köper billig broccoli och zucchini, samt en bit gravad lax.
Står i lång kö ., kunderna får skynda sig att packa i sina kassar.
Aldrig i livet att jag ville arbeta i en sån affär!
Sen hemåt, men med buss.
Kalle P. kör; han som ändrade sitt liv från grisbonde till busschaufför.
Småprat.
Solsken.
Hemma.
Det gäller att hålla tyst ...
När vingarna inte riktigt bär, kan man vila sig på en liten gren.
Inte långt från affären finns en talldunge.
Där, i toppen av tallarna, häckar ett stort antal Råkor.
Nu har råkorna fått småttingar som övar sig i flygandets svåra konst och gissa, hur svårt det är att lära sig att navigera i luften .., och så spännande är det, att småråkorna skriiiker av skräck-glädjekänslor.
Död.
Nästan varje morgon när jag cyklar till affären, ser jag döda råkor som ligger i gräset.
Herr eller fru Råka.
Skjutna.
Det är väl någon hyresgäst förstås, som retar sig på allt skränadet.
Talldungen har stått där i hur många år som helst och jag tänkte, när det byggdes lägenheter bara en bit därifrån, att hur ska detta gå?
Inte en aning har dom om vilket oväsen råkor kan föra?
Nu vet dom.
Och fy, vad jag tycker att det är ledsamt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)