söndag 15 augusti 2010

År 2003 ...



... på hösten, beslutar jag mig för att skriva ner allt underbart som har hänt den sommaren, denna mitt livs första som ensamseglare på livets ocean.

Så där så att det inte bara blir ett enda grått töcken av händelser, sånt som är stört omöjligt att komma ihåg.

På ett litet vitt pappersark plitar jag ner guldstjärnestunder och så ramas alltsammans in.

Så här kunde det t.ex. stå.

"Busstur Göteborg ..,altanfika ., Elenor och Hasse .. kvällsbad i Sävelången .., Grinda .,. simturer .., Fru Skäggdopping .., orm ., Emma nyckel .., morgonfika .., eldstad .., Kristianstad .., "tjoller, tjol" .., Stenshuvud ..,våta shorts .., Helsingborg .., armpill .., Billy Elliot .., Marinan .., fisksoppa .., Eva Cassidy .., moppetur .. Brösarp .., ryska gatumusikanter .., Västerlånggatan .. Piggelinglass .., vänner, vänner .., omtanke .., vänner ..., glädje."

Det där är - för mig - ett helt perfekt sätt att förankra glädjen.

Eller själva livet.

Och det viktigaste är såklart inte att vara evigt Sickan-Carlsson-glad - men onekligen blir livet och tillvaron så mycket enklare att leva om man kommer ihåg den där glädjen.

Nu har jag gjort ett likadant litet gulstjärnekomihåg över sommaren 2010.

Nu finns där andra ord.

Landet Halland .., klipphällar i Bohuslän .., sigge nilsson.

Och längtan efter cocosprickar.
(tack du rara *P*!)

Nya namn.

Livet fortsätter.

Och är härligt.

Och inget vet man.
På frukostbrickan ...


Vi har pingat hos nyligen samtidigt.

Så jag tittar in hos honom.

Hos Oliver.

Och faller pladask.

Dröm och verklighet ...



Natten blir orolig.

Medan jag drömmer att jag har flyttat och fått lägenhet vid Storgatan i Arvidsjaur, ligger den tämligen nyopererade pensionatsvärden intill mig, oförmögen att sova.

I stället hämtar han - då är klockan drygt två på natten - papper och penna, och börjar skissa på den tänkta verksamheten med Bed & Breakfast.

Och när morgonen kommer berättar han ivrigt om sina planer och jag ligger där under täcket och säger sömndrucket ..."ja, men det blir ju jättebra! .., och "ojdå .., men hur ska vi ..?"

Sen blir allt lugnt.

Från radions P1 berättar en adopterad kvinna om mötet med sin koreanska mamma.

Ett fönster står på glänt.

Varken sigge nilsson eller pElle syns till.

Det är tidig morgon i mitten av augusti.

Mian & Jan ...



Nu tror jag mig veta ..., det var nog Brakved vi stod och tittade på?

"Ja, men Brakved känner jag till ...", säger pv så där himla självklart .., ja, när jag visar honom bilden från Sune Jonssons bok med den logiska titeln "Blombok".

Där får man veta att Brakved har varit (och kanske ännu är ..?) en allsidigt nyttjad gagnväxt, främst känd som laxermedel.

"Som medicinalväxt har den fortfarande mycket stort anseende som ett av de mildaste och tillförlitligaste laxermedlen", skriver herr Jonsson.

Blomboken finns i den lilla "bok-korgen" i badrummet här i landet Halland och det är tur att vi inte har använt oss av just Brakved i medicinskt syfte, då hade det nog inte blivit mycket läst i den.

Eller tvärtom ...

Söndagsfönstret ...



... finns på länssjukhuset i Halmstad.