Orsak och Verkan ...

Orsak: Ivan, en blind och innerligt älskad lillebror som dör ung.
Hans storasyster sitter längst uppe till höger.
Ivan själv längst till vänster.
Och precis som på alla bilder som finns av honom, tittar han snett ner till höger.

Genom hela min uppväxt hörde jag talas om denne min mammas lillebror ., om sorgen över hans blindhet och alla epileptiska anfall.., om hans tid på Tomtebodainstitutet i Stockholm - så lååångt hemifrån fjällvärlden som man kan tänka sig - och familjens ångest över vem som skulle vinka av honom vid bussen, han ville ju vara hemma .., och sedan .., tiden på Umedalens sinnessjukhus, ja, allt det gör att jag skulle vilja plocka upp honom från graven, få honom hel igen och sedan .., å, att få berätta hur mycket han kom att betyda och jag skulle vilja hålla honom mot bröstet och säga att hans liv inte var förgäves och tänk, om det hade fått bli annorlunda!



Verkan: en storasyster som en gång hade en blind lillebror, ger sig iväg och frivilligarbetar i Bolivia.

Det som ligger henne allra varmast om hjärtat, är att ta synskadade patienter till ögonläkaren.

Från Zeiss i Sverige har hon som en gång hade en blind lillebror, fått (läs: gull-bett och blivit bönhörd ..) ett ögonmikroskop värt hur mycket som helst och ögonmikroskopet hamnar, tillsammans med annan medicinsk utrustning, i en container som fraktas med båt från Sverige för att så småningom hamna hos en ögonläkare och många är de synskadade som därefter får hjälp till ett bättre liv.

Ett härochnufönster ...

... från madamen uti Värmland.

Söndag ...

Så är det då dags.
Och återigen tänker jag att ..., å, vilken gåva att få vara född i det här landet, ett land där jag inte riskerar att få ett skott i pannan för att jag lämnar min röst - eller röstar på "fel" parti -.



Som vallokal används det nuvarande församlingshemmet i Eftra.
Sedan en tid tillbaka är huset till salu och jag står och funderar om man kunde driva vandrarhem just där?
Eller pensionat?
Utanför vallokalen står en kvinna och samlar in pengar till Bengt Westerberg Röda Korset.



Behövde man visa legitimation i Malå?
I Österporthallen hände det att någon sa ..."jaha, är det du .., är du ledig idag Elisabet?"
Nu är det andra tider.



En av valförrättarna, han som sitter närmast dörren och ger oss kuverten, visar sig heta Kristoffer med k och han förklarar att detta kan vara såväl första som sista gången jag röstar i just den här lokalen, ja, den är ju till salu.

Medan pv ägnar sig åt röstandet, står jag och småpratar med herr Kristoffer.
Människor kommer och går .., bakom tre gröna skärmar ser jag benen på några kvinnor.



Alldeles utanför församlingshemmet ligger Eftra kyrka som i mina ögon är så underbart vacker!
Och tanken slår mig, att om jag dör och fortfarande bor i Stensjö, är det förmodligen här jag kommer att begravas.


Står man här upppe, har man en bedårande utsikt över dalen.



Från bilradion hörs prat om valet och procent hit och dit.

Ja.

För somliga spelar det nog inte längre någon roll vem som vinner valet.

Allt är förgängligt.


Att förpackningens utseende kan locka till köp, stämmer i alla fall på mig.
Det här tycker jag är ett exempel på just det.

Efter röstandet åker vi till Falkenberg, till Coop Forum, och handlar.

Det visar sig vara en jättestor butik och det blir småprat med en av de tjugofem anställda, en kvinna i min ålder som tycks så rar.

"Hur är det .., ni behöver ingen kassörska ..?" säger jag.

I kassan sitter en annan kvinna i mogen ålder .., kvinnan ler vänligt och jag tänker att ..,"åå, här skulle man nog ...!"



På hemvägen väljer pv att svänga av mot Boberg och vi kommer till Hallarna där Susseån kommer bruuuusande!



"Undrar om det inte att det var här som Gunnar kom paddlande med sin kajak i somras, fast då var det ju mindre vatten där ..?" säger pv.

Sist av allt svänger vi in till bonden och köper ett flak ägg för 45 kronor och ett av dem dråsar i golvet inom loppet av en timme (pv) och nu är röstandet överstökat och i eftermiddag tänker vi fira valet (ja,man kan ju i alla fall fira att man har möjligt att göra sin röst hörd ...) med att gå ut och äta middag i Steninge.

Klockan 17.00 slår vi oss ned vid ett bord i Göstas Café, som numera heter nånting annat.

Nära havet är det i alla fall.

Ajöken, sa fröken.

Söndagmorgon på pensionatet .. blir plommonmarmeladtillverkning (ja, det tar aldrig slut! vi kommer att kunna äta pl.marm-10 i minst ett par års tid ...), härlig frukost med uppvärmda scones .., sigge nilsson som hoppar upp på stolen intill mig och otåligt väntar på sin dagliga ostskiva .., pv som läser GP .., våldsam blåst här utanför .. och snart dags att åka och rösta i Eftras församlinghem, åtta kilometer härifrån.

Dagens fönster ...

... speglar sig i den nytvättade bilens rutor.

Det ni.