Ett mitt-på-dagen-fönster från ....

Avskavt. Vackert.

... ja, det känner ni nog igen?

Titta på kaklet.

Jodå.

Det här fönstret lyfte från Portugal, susade norrut ..., och landade i ett gult hus på en kulle i landet Halland.

Avsändare ..., den här madamen.

Vind från sydost ...

Hedgrenskan - Tvilling -.

Och vi går längs havet ner till småbåtshamnen och jag visar Kerstin den lilla båten som ligger där och guppar i vattnet.

Man kan fråga sig när åka-ut-och-fiska-modet ska komma seglande till mig?

Tänk, om det aldrig uppenbarar sig!

Det är en underbar höstdag. 

Vinden från sydost.

I pannan lockar sig håret.

Och jag tar en bild av Kerstin där hon står i blåsten - glad och skrattig - med sitt fräkniga ansikte och den bruna baskern .., hela hon utstrålar  h ö s t f ä r g e r .., och med klipphällar och ljunghedar i bakgrunden, skulle man kunna tro att vi befann oss på Irland.

Det är skönt med gäster som är som "en i familjen".

Så är det med Kerstin.

Utan knot tar hon siesta på soffan Ektorp och pElle hoppar genast upp och lägger sig tillrätta på hennes slanka mage (det är nästan så han ramlar ner .., han är van vid ett betydligt bredare liggunderlag ..) och själv tar jag Joyce-Carol-Oates-boken och slänger mig på soffan i lilla gästrummet och läser en stund.

Just så kan det vara.

Det är alldeles helt perfekt.

Frukost at pensionatet ....

Och tända ljus ...

Och det blir frukost och mera frukost .., och "På Minuten" (från köket hörs pv skratta gott ..., själv tycker jag sällan att det programmet är roligt och då tänker jag att ... är jag konstig på nåt vis ..?) och madame Hedgren som gör sig klar för promenad längs havet.

"Då känner jag att jag har varit här ...", säger hon.

Himlen är ljust, ljust blå.

Det är söndag i början av oktober.

Dagens fönster ....

Och Emil är liten och letar lakritsstenar på stranden.

.....var en gång mitt och finns i Ystad.

Kväller ...,.

Icke allenast har hon en röd telefon ...

Och så blir det besök från Skåne x två .., först min syster och hennes dotter och efter någon timme kommer även madame Hedgren från Trelleborg.

Vi äter underbar lammstek som legat i marinad över natten och halva dagen och till detta en sås gjord på skyn, plus trattkantareller till .., och så potatisgratäng och sallad.

Hjälp, så smarrigt!

Till efterrätt blev det pv:s ljuvligt goda äppelkaka med glass och sen en massa prat och skratt.

T.ex pratade vi om ....

... när man egentligen börjar minnas (min syster visar sig ha ett minne ungefär i klass med AP  - som minns allt från fosterstadiet, alternativt befruktningsögonblicket - och framåt.)

..... vilka frågor som man helst vill ha vid TP eller vid en quiz (systerdottern väljer allt som har med kändisar att göra ...)

..... spelregler .., vilka som  e g e n t l i g e n  är dom rätta - madame Hedgren hävdar bestämt att alla familjer minsann har sina egna regler - och min syster berättar om hur vi, när vi växte upp, ofta ägnade oss åt frågelekar där man skulle räkna upp så många saker av en sort som man bara kunde, ja, det kunde vara hundraser (valde jag), eller sjukdomar (valde mamma som var sjuksköterska), olika byar i Västerbotten (valde pappa.som dessutom gärna fuskade och hittade på de mest underliga byanamn som vi aldrig hade hört talas om och ingen annan heller ....) och filmstjärnor (valde båda systrarna).

.... vi pratar även indignerat om andra trafikanters beteende och madame Hedgren vittnar om att hon minsann blev omkörd på höger sida på sin resa längs E6:an!!

Ja, sånt. 

Och nu, efter Här är ditt liv (som ingen av oss föll pladask för) och Robins (där alla skriker), har vi tappat styrfarten.

En har redan gått i säng .., två funderar på att göra samma sak.

Det kan vara vinet som gör oss trötta.

Möjligen.