lördag 20 september 2025

Dagens fönster ...

.... finns i vårt uterum och där har nu smultronpelargonian - den vi fick av ellem i Skellefteå - fått komma på .., ja, kanske tillfälligt besök, vi får väl se om den trivs där inne. När det blir minusgrader, då får den komma in till köket igen. 

Alla mina pelargonior som stått ute i sommar, har fått någon slags osynlig ohyra som knaprar på bladen. Det syns tydligt på bladet längst ner till höger, det som dinglar lite i luften. 

Någon som vet vad det handlar om?

fredag 19 september 2025

Fredag ....

Underligt är det ju att en slags helgkänsla infinner sig, trots att jag varit pensionär i sju år! Pv har även idag extrajobb i Gullbrandstorp och cyklade iväg för någon timme sedan och klockan 11.00 ska jag själv befinna mig i Steninge och ta emot den arbetsterapeut som ska ta sig en titt på friherrinnans lägenhet, ja, för att se om det behövs sättas in olika hjälpmedel innan hon - ovisst när - kommer hem till sig. 

Det är milda (lena ...., så lena!) vindar ute idag. Längtar sååå efter ett bad och kanske kan jag möta upp pv när han slutar, för kaffe med dopp i Skallkroken? 

Bilden visar äppelträdet hos Ecke och Britt. 

Så har jag föst ihop det mesta av ekollonen. Det gjordes samtidigt som fåglarna fick frukost och jag hade älsklingsnattlinnet på mig och hoppades att ingen skulle komma promenerande nere på Ejdervägen och upptäcka mig. Det gick bra. 

Mindre bra, för att inte säga att det är ren skandal, är hur illa ställt det är med yttrandefriheten i USA numera. Och ifrågasätter någon journalist något som Trump har sagt, eller ställer en för honom obekväm fråga, får personen i fråga veta att han är dum i huvudet. Helt ärligt kan jag gå i taket av ilska för denne vedervärdige D.T. Och på middagen hos kung Charles och Camilla och övriga, håller Trump tal och säger att han är den ende amerikanske statsmannen som inbjudits av det brittiska hovet. En sån lögnare han är!

Resultatet av DN:s nutidsquiz blev 8/10 för mig och 9/10 för pv. På orddelen hade han full pott (och jag själv hade 2 fel, om jag minns rätt.) 


torsdag 18 september 2025

Dagens fönster ...(skulle vara fredagens).

Ännu ett ödehus från höstens bilsemester. Knappast ett hus för vanligt boende ..., ja, jag tänker på fönstren. Ett gammalt vårdhem, kanske? Bilden togs den 5:e september vid halv tolv, ja, men då var det nog detta i Lesjöfors.

Hoppsan, nu kom det här in lite för tidigt. Nåja. Det får vara så.

Sevärt ....


"Svenska designklassiker" .., tio korta program på knappt fyra minuter på SVT-play, men ändå, såå mycket man får lära sig! 

Glasdesignern/formgivaren Ingeborg Lundin,henne hade jag till exempel absolut noll koll på. 

Nu när pv idag hoppat in extra på skolan i Gullbrandstorp och jag är helt solokvist här hemma, tänker jag fördjupa mig i den serien.  Tack SVT!

Dagens fönster ...

... ett av alla ödehus som vi passerade under bilresan upp och ner genom landet.

onsdag 17 september 2025

Onsdag ....

Fint väder nästan hela dagen. Kör till korttidsboendet och lämnar det som friherrinnan längtat efter - men också är i behov av - .., det blir ett kort möte och hon sover hårt när jag kommer in rummet. Ändå går det framåt. I allrummet som jag passerar för att komma till rum nr 23, sitter ofta samma människor. En man och en kvinna. Ibland två kvinnor. Tv:n påslagen, den här gången visas Nyhetsmorgon från tv 4. Mannen som har långa ben, tycks ha somnat. 

Sen hemåt. 

Vid fyratiden blir det middag med vännerna från Tyresö, kanske den sista gemensamma för i år. Vi sitter i uterummet som är varmt av allt solsken. Ett fönster på glänt. Efteråt: Eva har svårt med balansen och ber mig hjälpa henne in i vardagsrummet, allt medan Ulf och pv är ute och letar efter champinjoner ja, på det där stället där det i fjol VIMLADE av sådana, men återvänder tomhänta. Där är inte ens skymten av någon svamp. 

Efter två timmar drygt, tackar gästerna för sig. Själva kör vi till biblioteket i Harplinge där jag hämtar ut min reserverade bok, nämligen den här.   Vilken lycka att ha något att läsa. Lämnar en portion av dagens middag (pv:s lasagne) till A-M som tycks ha gått i säng ovanligt tidigt. På den stora sängen i hennes sovrum ligger katten Tiger som kanske undrar vart matte har tagit vägen. Tänk, hon bara försvann!

Nästan hemma upptäcker vi solen på väg ner och jag gasar lite extra (men inte fortare än tillåtet ...) för att om möjligt hinna fånga det hela på bild; den var så fin solen .., liknade en apelsin. Parkerar strax innan vägbommen ovanför stranden och så ut ur bilen .., men hinner inte, solen har då redan tackat för sig bakom fågelholmen en bit ute till havs. Det hela tog inte ens en halv minut. Nåväl. Vackert ändå. Så här såg det ut.

Dagens fönster ...

Vilken underbar bild med så mycket solglitter mot fasaden! Detta var i Porto och det var förstås annannan som var redo med håven. Tack och bock! säger jag.

tisdag 16 september 2025

Plötligt händer det ..

Fick nyss av Maria veta att det för mig totalt oftattbara har skett: pv har i eftermiddag - på väg till kören - åkt fast för fortkörning, han som alltid - enligt mig - kör så sakta. Jodå. På en 70-väg hade han hållit för hög hastighet och som om nu inte bilnyckelfakturan hade varit tillräckligt .., ska han nu ut med 1500 kronor ytterligare. 

Jo, jo. 
Nu får han nog hoppas på många extra-inhopp på skolorna i kommunen.

Dagen idag ...

Full fart nästan hela dagen. Besök hos friherrinnan (och småprat med städerskan Hannah, uppvuxen i Syrien och damfrisörska i sitt tidigare liv i sitt eget land) ..., lite kaffe, en öppen balkongdörr .., besök på sjukhusapoteket för inköp av läkemedel, ösregn, skyfall, tillbaka till korttidsboendet och pv kommer också, lätt deppig över kostnaden för den nya bilnyckeln .., allt medan friherrinnan äter lunch med övriga patienter. 

Somliga vill absolut inte smaka maten, en kvinna vankar av och an, av och an, färdig att lämna det här boendet och någon mat vill hon absolut inte ha. Ytterjackan har hon på sig även idag. Kanske längtar hon hem. Kanske vill hon vara redo. Jag tänker på min mammas tid på sitt boende.

En liten stund sitter kvinnan i tv-rummet där jag slagit mig ner i en skön fåtölj som gjord för åldringar. Jag frågar kvinnan om hon har handlat på Ankaret i Haverdal, jag tycker mig känna igen henne. Nej, det har hon inte, jag bor i stan, säger hon. 

"Så fint här är på Nymansgården!" säger jag och då tycks kvinnan så förvånad. 

"Nymansgården ..? Jaså, är det där jag är ...? konstaterar hon.

Innan vi tackar för oss stannar jag ännu en gång till vid tavlorna i korridoren och blir så glad när jag ser Alicias konstverk. Nio år var hon när detta gjordes.

Så hemåt. Handlar i tre olika butiker, lämnar en matlåda med stekt makrill och spenatsås till Anne-Marie och hos henne är städfirman igång - tre män från två olika länder - alla tycks glada och trevliga, kanske i 40-årsåldern. Även A-M tycks ovanligt glad.

Frågar männen var dom kommer ifrån? Jo, en är från Eritrea, de två övriga från Kosovo, som inte alls uttalas som vi gör, utan Kåsååvo. (Inte Kåssovo).En har arbetat som lastbilschaufför, en som snickare och en som mekaniker. I vårt land är det städning som gäller. Att hålla rent hos människor är ett oändligt viktigt arbete, men vad händer med självkänslan av att vara proffs i sitt egentliga gebit och inte kunna ta sig in på den marknaden? 

Nu, när pv är på körövning, har jag sträcktittat på Elitstyrkans hemligheter. Ingen av de jag bergsäkert trodde skulle gå vidare efter de första avsnitten är kvar i programmet. Det var inte många rätt från min sida där inte. 

Bilden från igår. Ljungen är snart helt utblommad och att vinden kommer från väster är inte svårt att se.

Dagens fönster...

 

.... fångades i det parkeringshus som finns intill Halmstad lasarett och här sitter jag och inväntar att den störtskur som nyss kom, ja, att den ska segla förbi. Paraplyet som jag så noga tog med mig, ligger kvar i bilen.

Så ringde pv och meddelade att en ny bilnyckel .., ja, den  kostar åtta tusen att lösa ut. Man borde ha blivit nyckelfabrikant. 

Att vakna till ....

... inte detta, nej, hela natten och nu på morgonen har det ösregnat och blåst, men precis nu i , klockan 07:54, tycks det lugna ner sig. (Bilden togs igår.)

Frukosten är avklarad, ekorren (säkerligen dyblöt!) är på plats vid "fågelmataren" och pv skrollar på dagens väderprognos och konstaterar att "det kanske kan komma upp i storm i byarna" och inte lär det bli bättre i morgon.

På agendan idag står att köra in till Halmstad för att kvittera ut vår nya bilnyckel och det blir en dyr historia (6-7 tusen!) och innan dess blir det nog en sväng till friherrinnan för att försöka finna någon medicin som vi inte hittade, då, när vi igår plockade ihop en rejäl hög som pv tog med sig.

"Den kan stå vid kaffehyllan, eller så kan den vara vid byrån i vardagsrummet", förklarade den arma friherrinnan, så vi ska svänga förbi och ta oss en titt. Förhoppningsvis ordnar det sig.

Min regnrock som befinner sig i segelbåten, ska också plockas upp. 

Och så blir det friidrott förstås och nyheterna vittnar om att Israel nu har inlett sin markoffensiv. Stackars människor som nu ska försöka fly till något som liknar säkerhet. Och inte är det bättre i Ukraina. Den amerikanske presidenten verkar inte bry sig nämvärt.

måndag 15 september 2025

Dagens fönster ...


"Fångat i farten! Nyöppnad verksamet jag inte sett tidigare." 

Så skriver avsändaren som är annannan. 

Christian Kessler står det på skylten till höger och detta uppenbarar sig när jag klickar mig fram på nätet. 

Den som har ett instagramkonto, kan hitta honom på christian_kessler_ceramica.

Så var det med det här fönstret. Tack annannan, att du tog dig tid att ta upp håven!

Ny vecka ....


Vaknar till solsken och känner mig rejält utsövd. Vilken känsla! 

Plockar undan från diskstället (när man inte har diskmaskin är det diskställ som gäller) och säger till pv att när vi får det nya uterummet (som blir ett innerum) klart, ska vi försöka få fatt i ett rejält skåp där vi kan ha alla våra glas, ja, vinglas och dylikt. 

Vi är två personer i huset och inte är det ofta vi tar fram fler glas än så .., och varför ska dessa då ta upp två hyllplan som kunde användas till annat?

"Jaha, ja ...", säger pv. 

Tänker också att jag ska lämna in en tavla för inramning. Ingenting, absolut ingenting vet jag om vem som har gjort den och hur den bäst ska ramas in, men jag tycker så mycket om den. Förmodligen har jag hittat den på någon loppis.Ska även sammanställa höstresan, den vi nyss gjorde. Memorerar ibland för att få ordning på allt som hände. Nu börjar det sitta som det ska. 


En av många guldstunder var denna, vid Kvarnsjöns Camping inte långt från Östersund. Söder om. "Man svängde höger i Åsarna", säger pv, vars minne ännu är intakt. 

Jag ringde på dörren från receptionen till ägarens bostad och ut kom kvinnan som var precis lika rar nu som när vi bodde där för femton år sedan. 

Frågade om det var okej att vi slog oss ned och tog elvakaffe vid trädgårdsbordet utanför själva receptionen.

"Självklart! Ni är så välkomna!" sa kvinnan, hon som utstrålade sån värme.

Det är vad jag själv ska göra. Pv har hämtning av Edvin vid tretiden och därefter besök i badhuset och lite annat. Hemma vid åtta, kanske. 

Och så ska jag förstås titta på friidrotts-VM och ringa min syster och påminna henne om just detta. Friidrottandet, alltså.

Olle och Ingrid ..., och när det ena ger det andra.

När jag för några dagar sedan hälsade på friherrinnan på korttidsboendet Nymansgården i Halmstad, stannade jag plötsligt till när jag passerade den här väggen. Under alla gånger jag själv legat på sjukhus, så har det i korridorerna ofta varit EN tavla som sitter lite solokvist .., och så flera meter bort kanske det dyker upp ännu en tavla. 

Här däremot, var det som att komma in i ett hem .., eller till ett vernissage! Så fint! 

Tavlan längst nere till vänster fick mig att ta mig en närmare titt .., ja, vem var konstnären? Jo, det visade sig vara Olle Nyman, en konstnär jag inte alls kände till. Här kan man få veta mer om denne man. 


M e n .., när jag ändå sökte på Olle Nymans namn, kom jag av bara farten till Ingrid Wang Nyman och henne kände jag förstås till, hon var ju illustratör till bland annat Astrid Lindgrens Pippi-Långstrump-böcker. 

Läste på om denna Ingrid Wang Nyman och förundrades över vilket levnadsöde som plötsligt uppenbarade sig. 

Och tänk, att jag missade detta!

Bilden här t.v. visar ett självporträtt av konstnären och jag föll  p l a d a s k! Så vackert! Så icke inställsamt.

Fotografiet av tavlan är taget av Pernille Klemp som är fotograf hos Vejens Kunstmuseum i Danmark.

Helt underbart, tycker jag. 

Och här kan man få veta ännu mera om denna Ingrid Wang Nyman. 

Tänk, vilken lycka att man är född i en tid när när man med ett litet klick kan få ta del av så mycket kunskap; må så vara att den kunskapen inte blir särskilt långvarig i hjärnans arkiv. Men ändå. Det är roligt så länge det varar.

söndag 14 september 2025

Dagens fönster ...



... fångades någonstans i Skottland. 

Året var 2016, vi var där i slutet av juni och kanske tio dagar framåt i juli. 

En av mitt livs mest ljuvliga resor.

lördag 13 september 2025

Så blev det ...

Dåligt resultat för såväl pv som mig själv på DN:s quiz idag.

Nutidsdelen: 7 rätt av 10, för oss båda. 

Orddelen: 11 rätt av 12 för oss båda.

Lördag i landet Halland ...


Allt gick bra i landet Skåne. Bad i havet igårkväll - innan det var läggdags för pojkarna - och bad nu på förmiddagen tillsammans med Maja som nu är fri i tre dagar. Precis som igår körde vi till Sibbarp där det finns brygga med tre "nedfarter"/stegar och havet är aningen grönskimrande och tämligen svalt. 
Men ändå. 
Pv och han som i början av augusti fyllde 3 år (men glatt visar fem fingrar .., han är minsann inte bara  t r e!) valde att bli kvar i huset och pv gjorde en äppelkaka som väntade på oss övriga. 


Sibbarp: Klockan är kring tio på morgonen och det är mest äldre människor som tar sig ett dopp; men efter hand kommer en annan generation .., mest kvinnor i 35-40-årsåldern och en äldre man som bär på cyklop och snorkel. 

Elliot som tycks växa så det knakar, kände inte för att bada, däremot ägnade han sig åt att skutta/balansera på den långa raden av stora stenar som låg på lång rad hitom stranden. 
Såna som på bilden.

Sen hemåt. 
Den där tröttheten som slagit följe ett tag, bara fortsätter. Stannade till för att ladda bilen i Mellbystrand (hurra för OK Q8, Tessla och Evinys laddstolpar som alltid fungerar så geschwindt!) och passade då på att handla på Ica Maxi på samma ställe. 
Det är nog den största Icabutik jag någonsin besökt och så  l u f t i g! 

Nu i Stensjö. Pv som inte lider av trötthet, har givit sig iväg på en löprunda .., jag ska ta vara på lammfärs som friherrinnan förärat mig, men för övrigt är det lugnt. 

Senare: Brukar alltid pytsa i en liten klick gelé i såsen, men den - gelén - var slut. Nu blev det en liten pyts av den lingonchutney som vi förärades av ellem! Det gick bra det med.
Så: tack friherrinnan och tack ellem för att ni ordnade den här lördagmiddagen!

Dagens fönster ...


Så här skriver avsändaren, som var Monet: 

"Så här har ett av Stockholms största sjukhus sett ut på fasaden i flera decennier nu. Det har varit ”mitt” sjukhus sedan jag kom till Stockholm på 1960-talet och är det fortfarande.

Nu blev det igen några oturliga dagar där men igenkänningen är lika stor varje gång. Hälsar Monet som tog bilden åt dig."

/Tack Monet! säger jag.

fredag 12 september 2025

Fredag ...


Maja skickar en karta på messenger och visar var skolan är, ja, där vi ska senare idag ska möta Elliot och så får vi koden till Viggos förskola. Inte ens pv hade lagt den på minnet.

Vi får veta att paj, köttfärsås finns färdigt i kylen och snacks till kvällen till barnen. 

"Ja, till er också förstås ...", säger hon och jag hör leendet genom luren (som inte är någon lur längre). 

Pv har kört ett pass på rullskidor, medan jag gjort klart här hemma. 

Igår hände något förunderligt. Jag somnade på soffan och sov nåt så otroligt djupt, vaknade plötsligt efter en timme och frågar då yrvaket pv vilket boende vi befinner oss på nu? På allvar, alltså. 

Någon tiondels sekund av total förvirring. 

Om jag blev rädd? Nej, inte direkt. 

Nu är pv klar, säger han. En sväng förbi friherrinnans lägenhet för att vattna blommorna och vädra ut lite, därefter iväg.

Dagens fönster ...

... fångades från Strandvillans Hotell/Bed & Breakfast i Lysekil, där vi tillbringade en kväll och natt - det var för övrigt det allra övernattnings-stoppet under vår nästan tre veckor långa bilresa. Ett fint boende som varmt kan rekommenderas, men välj då gärna ett rum med balkong mot havet. Det hade vi vid tidigare besök; den här gången med vare sig balkong eller havsutsikt.