Lördagkväll ...

Kväller. Då kommer kylan sakta krypande i huset och jag förstår inte varför jag inte fyllt på med ved till kaminen, men det får bli i morgonbitti. Det räcker i alla fall tills ikväll och till fotbollsmatchen mellan Sverige och Schweiz. 

Lagade en riktigt god potatis & purjolökssoppa som blev till middag och med bladpersilja till; den hade jag fått av friherrinnan och oj, så gott det blev! 

Kolsvart ute. Pv och Maria skulle äta på byns pizzeria ikväll och i morgon skulle det bli renstek! Ja, ja. Men soppa är inte det sämsta heller.

När Ecke och Britt bjöd på middag, gjorde hon en sallad vilken bestod av riven rotselleri, samt rivna äpplen. Inget mera, tror jag. Möjligen lite pressad citron till? 

Det var himla fräscht och gott och nu har jag gjort en stor omgång med 2 stora rivna äpplen, en ganska stor bit rotselleri (varför säljs det i hela klumpar .., det vore väl mer lättsålt om man åtminstone delade dem i halvor?), 2 apelsiner i bitar, samt 2 morötter som jag också rev. Massor med pressad citron ovanpå det hela, samt solroskärnor som prydnad. Aldrig någonsin har jag avänt sellerin till sallad, men det blev så gott - en annorlunda brytning! Hackad sötmandel borde också passa bra till detta.

Lördag ....

Vaknar till en frostig värld. Några pjuttiga minusgrader, men allt blir så fint! 

När klockan är 06.00 ringer den äldsta som är ute med hundarna innan det bär iväg till jobbet och då har jag varit vaken i några timmar. 

Har strukit två gardinlängder och hängt upp dem också.

"Ja, men stå nu inte på någon stol och vingla, så du dråsar i golvet!" sa pv med myndig stämma. 

Återstår ytterligare två längder, men det får bli senare idag.

DN:s fredagskryss blev klart idag och där kom Malå in också .., på "Västerbottensort" och fyra bokstäver. 

Ringde Rigmor och påminde henne om Vinterstudion. 

"Men TACK SKA DU HA!" sa hon, precis som alltid. Å, som jag älskar henne!

Uppdatering: Steg hon upp och tittade? Svar: Nej. 

Dagens fönster ...

... fångades nu på morgonen, ja, det är ju från uterummet. Där huserar nu någa utepelargonior och ska kanske klara vintern. 

Elementet är bara lite-lite igång och så har jag virat om själva lerkrukorna med filtar.

Hälsning från pv ....

"Då har jag jobbat två veckor i Malå. Och deltagit i en körövning.

Förra lördagen kom den första snön, om än bara 3 cm, och den har legat kvar sedan dess. Fylldes på tisdag och onsdag, så nu har vi nog 1 dm snö totalt. Jag har sett ett kort spår nere vid sjön och det ska jag nog testa i morgon. 

Det blir så ljust och vackert när snön lagt sig, långt ifrån det novembermörker som vi har nere i Halland den här tiden. Temperaturen ligger mellan 5 och 10 minusgrader, så det är riktigt skönt ute. 

Förra helgen tror jag att jag såg mitt första norrsken, och det hoppas jag få se mer av under dessa månader. Jag har hört att det är förberedelser för skidspår på gång. Man har nog packat bottenlagret, så nu får det gärna komma lite mer.

På skolan har det gått bra, tycker att jag fått bra kontakt med både elever och personal. 

Körövningen i onsdags var trevlig, även om jag fick agera ensam basröst. Tydligen ska det bli en konsert i kyrkan till 1:a advent, så det får bli lite träning på sångerna i skolans musiksal nu i helgen.

Fullt upp alltså, med skidåkning, hundpromenader och körövning. 

Over and out från Malå för denna gång.

Elisabet skriver: En sak som han verkligen lagt märke till - skillnaden mellan där och här - är att oerhört många malåbor tycks ha köpt bilar utan blinkersfunktion!

Så kom den ...

Ja, nu kom den, kylan. Rå, fuktig luft. Nio grader längre temperatur nu på morgonen än igår. 

Nåja, har nu lärt mig att fördela värmen via den timer som gör att allt blir så mycket enklare. 

Tänkte så här igårkväll: När jag går och lägger mig behöver det inte vara varmt i sovrummet (jag har sällan eller nästan aldrig elementet påslaget), däremot vore det skönt om det vore så där lagom ljummet när jag stiger upp. Det blev jättebra! 

Sen kör jag ut värme var fjärde timme ungefär, parallellt med att jag nu eldar i kaminen, där jag sitter i vardagsrummet. 

Och det är inte mycket värme, bara lagom. Termometern visar på +18 i köket och det är som bäst.

Gjorde DN:s nyhetstest i morse och det kan jag säga att det var ett eländes elände. Hade 5 rätt av10, pv 7 av 10. Bättre gick det på orddelen, där var det full pott för mig och 10 av 12 för pv.

Ps. Kan det finnas en fånigare reklam än den Pernilla Wahlgren och hennes mamma gör för Repello, musavskräckaren? Ds.

Dagens fönster ...

... fångades under ett besök inne i Halmstad, då jag var på väg att passera slottet. För den som är intresserad kan man här klicka in sig på länken och få veta mera. Till höger om slottet ligger en stor parkering och där försöker jag oftast parkera när jag har ett ärende i stan, hårfrisörskan t.ex. Nissan skymtar där bortre änden av slottet.

Ännu mera sevärt ...

Ja, för att vara en som "inte tittar mycket på tv nu när pv är borta", så har jag väldigt många tips på det som är sevärt .., haha ..., och här, kära vänner, kommer ännu ett! 

SVT:s Studio 65! 

Idag tittade jag på det här avsnittet som handlade om detta att ha syskon (och även om endabarn, men bara lite). 

Först och främst var det sympatiska gäster (Thomas Bodström med sin storasyster Cecilia, samt sportjournalisten Katarina Hultling med sin bror Claes) och den, i mina ögon, alltid så sympatiska Kattis Ahlström som programledare. 

Avsnittets rubrik var "Syskon - livets längsta relation". 

Mina systrar var tio och tretton år när jag föddes (då hade de fått ny mamma) och i stort växte jag upp som ensambarn. Såväl pappa som mamma arbetade heltid och jag tillbringade mycket tid hos lekkamraterna, särskilt hos Leif och Karin Sidéns mamma Marianne som verkligen var som en dröm-mamma .., hon hade förkläde, var ganska rund och hade stor byst, å, så jag tyckte om henne! (Dessutom fanns alltid en stövare i huset). Eller Margaretha (lekkamaten Eva-Lenas mamma) som var så konstnärlig och bjöd in mig i böckernas värld. Jag kände mig ofta ensam i vår familj, ungefär som någon som bara kommit neddimpade och landat just hos dem. 

Mina systrar kom hem till jul eller påsk .., Rigmor ringde ofta och vi brevväxlade när hon var i Karlskoga, Umeå eller Karlstad, ja, t om när hon arbetade i Arvidsjaur, som ju inte är så långt från Malå. Mamma sa alltid att jag hade egen försvarsadvokat i just Rigmor; kanske var det därför som jag tyckte så oerhört mycket om henne (och gör ännu). Hon var en slags trygghet.

Om detta med var man är i syskonskaran och vilken betydelse det har, togs upp i programmet och jag älskar när reportern går ut på stan och intervjuar äldre människor om just såna här frågor! (Lika förunderligt - eller inte - som att jag varit gift med en jungfru/mellanbarn, träffade en ny man,  jungfru/mellanbarn och till slut pv, ja såklart jungfru/mellanbarn).

Det är så typiskt, tänkte jag .., att jag satt fast mig själv som liten på utsidan av fotoramen .., jag har liksom trängt in mig. "Jag vill också vara med!"  Inte ett enda familjefoto finns där även den yngsta fick vara med. 

Ungefär som den älskade lille Viggo som - när jag senast var nere hos dem - tittade på bilder/filmer i  min mobil, från när Elliot var 2 år. 

"Fanns jag då?" undrade Viggo flera gånger och jag sa att "nä, du var inte född då" och då började han nästan gråta. "Men jag vill också vara med då!"

Så kan det vara. 

Här en länk till detta underbara avsnitt av Studio 65. Sååå mycket glädje i det programmet!

(Varför pappa Ivar plötsligt fått ett kastmärke i pannan, beror nog på att jag inte har dammat av fotografiet på länge!)

Dagens fönster ...

För tio år sedan fångades det här fönstret vid Annies Gård i Haverdal, där det då hade varit julmarknad. 

Så var det i helgen som gick också, men där var så packat med bilar, så jag struntade i det hela. 

Någon slags julmarknad var det även hos Lantmännen i Harplinge igår och det hade tydligen varit stor succé. Sångaren Harpo var där och underhöll, han bor tydligen i trakten.

Här hos mig har den allra sista rosen nu tackat för sig, men det kommer väl nya nästa sommar förstås.

Att hitta sina rötter och lite annat ...

Minst ett par gånger har jag sagt att nä, jag tittar inte lika ofta på tv nu, som när pv är hemmavid. Kanske är det mer rätt att säga att "jag slötittar inte på tv sedan han åkte iväg". 

Ikväll har jag tittat på ännu ett program hos Netflix; titeln var "Found" och handlar om tre amerikanska tonåringar vilka alla adopterats från Kina till USA (inte bor dom nästgårds heller) och av en ren händelse visar det sig (via DNA) att flickorna är kusiner. 

Så börjar sökandet efter deras mammor. Alla flickorna hade efter födseln lämnats i en kartong utanför ett barnhem och alla kom de till olika platser i USA. Nu åkte dom, tillsammans med en av flickornas adoptivmamma, till Kina för att om möjligt få veta mera. Eller att få träffa sin mamma eller pappa. 

Det här var ett oerhört intressant program som visade på det förfärligt sorgliga med det kinesiska en-barns-programmet, då det nästan uteslutande var döttrar som lämnades bort. Det visade också på den sorg många av de biologiska föräldrarna hade burit på under alla år. 

Helt klart sevärd dokumentär.

Så kunde jag tidigare ikväll se att SVT tar efter TV4:s "dag-tv" med något som ska heta "Sverige Live". Så här skriver Expressen: 

– Vår ambition är att det här ska bli en samlingspunkt för folk på eftermiddagen och början av kvällen som vill känna sig uppdaterade, men också få sällskap, säger Camilla Kvartoft. Hon blir en av programledarna tillsammans med Farah Abadi, Pernilla Månsson Colt, Alex Letic och Jovan Radomir. Sändningstiden blir mellan 16 och 19.30 – med nyhetsblocket insprängt i programmet. 

Det kanske blir hur bra som helst, men det lockar inte mig. Min känsla är att det kan bli ett flamsprogram. Nu ska jag göra natt. Pv har varit på sin första körövning, två ynka män bland idel kvinnor! Han lät så upprymd. Nu hoppas jag innerligt att den konserten blir till 1:a advent då jag ändå är i Malå, men det är tveksamt .., det var många nya sånger som skulle övas in och hinner man då verkligen?

Nu mot sängen och deckaren som jag läser, författad av Anna Tell. (Och min syster i Australien har idag fyllt åttioett år. Det är helt ofattbart.)

Och så ett kvällsfönster ...

Så här skriver avsändaren, som är annannan: 

"Grannens utebelysning skiner genom vår bambuhäck och åstadkommer den här effekten i kondensen i köksfönstret. 

Väderomslag från mycket fuktigt till klarare och kyligare."

Det var 2:a november som bilden kom, så den har legat och gottat sig bland andra fönster i tio hela dagar. Så läcker!

Tack annannan!

Klockan 11:58 ...

Nästan ljummet ute. + 9 C i morse och det står sig ännu. Och nu kom regnet. 

Vill inte säga vad jag har sysslat med på förmiddagen, men det börjar på rä och slutar på t. Nu har jag bara sista biten kvar, men jag har en känsla av att så säger jag varje dag. 

I flera dagar har jag haft Familjen Skata på besök. Ofta fem stycken, men när bilden togs endast tre. Precis hela sommaren har dom varit som uppslukade från jordens yta.

För övrigt funderar jag på ett dopp i havet - i Skallkroken -.

Just nu på Ringvägen i Malå ...

"Skickade ut hyresvärdinnan för skottning ...", skrev pv.

Sen kom detta: "Nej, jag skickade inte ut henne, hon höll på när jag steg upp. Jag tog garageuppfarten innan jobbet, men jag tyckte det blev en bra bild." 

Dagens fönster ...

Det sista fönstret i håven, den som Turtlan så påpassligt hade med sig, är detta. 

Och vill någon veta mera om just Smögen där man kan promenera längs Evert Taubes väg .., så finns en länk här. 

Under de år jag tillbringat på båten tillsammans med pv, har vi aldrig lagt till i Smögen. 

Här ännu en länk.

Enligt pv kan där sommartid vara så packat med båtar (många penningstinna norrmän med lyxiga båtar) och det har hänt att han - det var före min tid - ja, att han legat som tionde båt från land.

Att åka dit vår eller höst, med eller utan båt, vore inte dumt. 

Tack Annica att du tog dig tid med fönstren!

Skattkistan ...

Idag har jag tittat klart på tv-serien med titeln "Sann kärlek", producerad av Netflix. Sex avsnitt och varje avsnitt varar i ungefär en timmes tid. Vad handlar det om? Jo, man får följa sex äkta par under ett års tid och paren bor i olika länder; det är USA, Spanien, Indien, Japan, Korea och Brasilien. Ett par per avsnitt. Det är hög ålder på de flesta; några är över åttio, några i sextioårsåldern och det är något så oerhört intressant att få följa deras tillvaro och inte bara i nutid, även hur det hela en gång började. 

Ingen speakerröst .., bara personernas prat med varandra.

Många av dem arbetar - trots hög ålder - hårt. Så var det med det äldre paret i Spanien, för att inte tala om herr och frun i Korea vilka odlade Havsöron (någon slags musslor), vilket visade sig vara så oerhört tungt och kämpigt! 

Och där var paret i Indien som kämpade med ändrade klimatförhållanden .., jorden som torkade ut och sönerna som lämnade jordbruket och sina föräldrar och flyttade in till större städer med helt andra möjligheter till försörjning. 

Producent för vissa avsnitt (eller kanske alla), bland annat det från Korea, var Mo-Young Jin och jag önskar att jag ska hitta hans mejladress, så ska jag minsann skriva och tacka för detta underbara! Och förutom avsnittet från USA, så tänkte jag hela tiden .., "men ååå, tänk att få uppleva Japan!`, eller "men så vackert det är i Syd Korea!" eller "Oh, hjälp vilket hårt liv att leva i favelorna i Rio!"

Nu fick jag brått att se alla sex avsnitt, då jag sagt upp Netflix-abonnemanget, men jag hade nog gärna sett dem i följd ändå.

Dagens fönster ...

Ännu ett bohuländskt fönster fångat av Turtlan. 

Fönster - i - fönster, kanske. 

Tack Annica!

Mera pv .... (Maria, alias hyresvärdinnan befann sig i Sthlm när detta skrevs ..)

Söndag. Ja, om någon, för ett år sedan, hade sagt att jag skulle sitta själv med två hundar i en 3:a på Ringvägen i Malå, då hade jag nog inte trott på honom eller henne. Men nu har jag i fyra dygn gjort just detta och det har gått bra. 

Det har totalt blivit några mils promenerande med hundarna (oftast i skogen vid Tjamstan) och jag har läst ut en bok på femhundra sidor, men halva boken klarades av på uppresan förra helgen. Danska TV-serien "Legenden" i sex delar, har jag också hunnit med. Den är obehaglig och lite långsam mellan varven. Tror bestämt att slutet pekar mot att det kommer en uppföljare.

Förutom arbetet på skolan så blir det ofta någon inköpsrunda på Coop eller Ica och det tar ju tre-fyra minuter att gå dit, så det gör inget om man glömt något vid förra rundan. Lika lång - eller kort tid - tar det att gå till arbetet. Till skidspåren som ännu väntar på snö, tar det kanske åtta minuter.

Idag har jag tvättat, hängt tvätt och därefter strukit allt, dessutom dammsugit och ställt i ordning så det ser bra ut när hyresvärdinnan återvänder, det gäller ju att man sköter sig. En runda till skolan har det också blivit. Där lånade jag musiksalen och tränade lite inför onsdagens körövning.

Dessutom har jag i helgen lagt ner ett antal, välavlönade, timmar  på att fylla i en "evighetsenkät" från SIFO. Det har handlat om allt möjligt från köpvanor till politiska frågor. Belöningen blev tre trisslotter, så nu räknar jag med att sitta i TV 4 till våren. Då ska storkovan skrapas fram.

Den här dagen - måndag 10:e november, inleddes med en samling där det visade sig att åk 9 saknade en tysklärare. Eftersom jag blir av med två mattelektioner i eftermiddag, så anmälde jag mig som frivillig.Tyckte själv att det gick helt OK.

Bilden, som Maria tog, är från i morse vid halv 9.

Hälsingar pv.

Dagens fönster ...

Från Smögen kommer den här bilden susande till min inkorg. Det var Turtlan som hade håven med sig; hon, som, tillsammans med maken och goda vänner, haft en härlig SPA-helg i Bohuslän. 

Här finns en länk till detta ljuvliga.

Tack Annica! säger jag.

Spridda skurar ..

Söndagkväll blir middag hos Ecke och Britt. Här sitter jag mitt emot Ecke i deras trivsamma och STORA vardagsrum, det som nästan känns som ett bibliotek. I alla fall nästan. 

När jag kommer dit, sitter herrn i huset djupt koncentrerad med hörlurar i öronen och lyssnar till Sportradions sändning från finalen i årets Allsvenska i fotboll. 

"Radion är min räddning på nätterna när jag inte kan sova ...", säger Ecke. 

Ja, radion blir nog en räddning även dagtid, för den som är helt blind.

Nu väntar han på det nya ögat; kanske blir det i slutet av den här veckan ...? 

Britt har dukat bordet så fint och jag fixar laxfilén som ska in i ugnen. Lite senare kommer äldste sonen Jonas in och då är maten klar och vi kan slå oss ned till bords. Så trivsamt att sitta tillsammans vid ett matbord. Blommorna på vardagsrumsbordet, ja, dessa är kvar sedan Britt fyllde år för någon vecka sedan. I december är det Eckes tur.

Hos Lantmännen i Harplinge upptäckte jag glittriga julkalendrar och två stycken fick följa med hem. Glittret syns inte riktigt på bilden, men finns där verkligen. Det här kortet ska min syster i Australien få, det andra, med tomtar och mer juligt, ska gå till min äldsta syster. 

Gråmulet men tämligen milt ute idag. Har räfsat ihop ännu en säck med eklöv ., ska försöka montera trädgårdsslangen som pv dissekerat och nu är den stört omöjlig att få fast i "vägguttaget" (väldigt irriterande), särskilt som jag planerat att tvätta bilen.

Så här såg det ut när pv tittade ut genom köksfönstret hos Maria igår. Några centimeter vitt på marken. Det finns hopp.

Dagens fönster ...(och grattis alla som heter Martin eller Martina!)

Igår när jag var inne i stan och handlade till mig själv (stickkontakter och annat som inte finns på lilla Ankaret), passade jag på att försöka hitta ljung till friherrinnan. Hon hade önskat sig "gärna flerfärgade", men se, Ica Maxi hade två olika krukor med ljung, det var allt och dom såg bedrövliga ut! 

Ankaret hade heller inga fina blommor, men Lantmännen hade EN - den gröna till vänster, plus en planta murgröna - och Antje i Skipås EN, den till  höger. Själv vill jag ha två egna ljungplantor, men kanske att Trädgårdstjänst i Haverdal har några exemplar kvar?

Senare på dagen kom den här bilden och då får hennes sängkammarfönster bli Dagens variant. Tack Lena!

Söndagmorgon ....

En fin dag, känns det som. Eller en fin morgon, kanske. 

Sex plusgrader ute, men ingen vind. Har inte eldat sedan igårförmiddag och ändå är det behagligt här inne. Allt beror på vinden; den som inte visar sig idag.

Termometern i köket visar på sjutton grader. Jag struntar i vedpannan .., tänder i stället i kaminen här i vardagsrummet. 

Struntar också i Nyhetsmorgon på tv, äter frukost till Söndagsintervjun i P1 med Martin Wicklin. Idag är det Alexander Ernstberger, tidigare VD för finansföretaget Allra som intervjuas. 

Till en början är samtalet lugnt och fridfullt .., men när Wicklin börjar ifrågasätta några av den inbjudnes versioner av hur allt har gått till, ändras tonen i programmet. 

Martin Wicklin är i mina ögon en suveränt bra intervjuare. Här en länk till programmet, om någon är intresserad.

Så har pv hört av sig och vittnar lyriskt om hur ljust och fint det blir, nu när snön har kommit! Under alla år här i södra Sverige har jag ofta fått höra att "det måste väl vara skönt att slippa vintrarna i Norrland ...?" Jo, det är skönt att slippa skotta snö i början av maj, men oj, så mycket ljusare det blir när snön lägger sig! Inte alls som här, där det blir becksvart om aftnar och kvällar.

För övrigt ..? I snart två veckors tid har pv - i alla fall under ledig tid - ägnat sig åt en Sifoundersökning som tydligen är av det värre slaget. Frågorna tar aldrig slut! Om detta elände får han berätta själv.

Nu ska jag sammanställa vad instagramvännerna gjorde igår lördag. För mig är det lika roligt var gång; ungefär som när vi på bloggen hade "Det Bästa"; det var på den tiden när det vimlade av bloggare. Allt har sin tid.