Men jag tror att det är viktigt att vi som bor i den här skyddade och privilegierade delen av världen inte bara se vår egen lilla värld utan kan också blicka ut mot världen så som Du gjorde nu.
(Det blev en lång mening det....)
Fy vilket helvete de har just nu. Bildäck bränns för att liklukten ska kännas mindre.
Fick samma tanke igår kväll i M:s soffa när bilderna kom på TV:n. Vi åt chips och hade det ombonat.
Här i Frankrike är det nästan det enda som sänds i nyheterna. Det känns som om det var här det hade hänt. Eftersom alla på Haiti pratar franska dessutom.
Det är så hemskt, sorgligt och fasansfullt att det nästan är outhärdligt. Och jag tänker att det nog fortfarande ligger någon fastklämd och levande. Det brukar ju nästan alltid vara såna mirakel, att någon grävs fram efter 8 dagar eller så.
Det är också underbart att se alla de utländska hjälparna - ibland kan jag inte låta bli att tänka på hur det ser ut vid en myrstack. Om en myra blir skadad rusar genast alla dit och bär och släpar gemensamt hem den till stacken. Lite så gör vi människor också, det är väl bra!
Jag tror att vi är många som nästan känner lite skuldkänsla (eller vad man ska kalla det, glädje känns fel att säga) över att vi har det så bra, hur illa vi än kan tycka att vi har det ibland.
Men ett mail om en bekants plötsliga död i för tidig ålder igår, gjorde mig mer bedrövad ändå... att en död på nära håll känns mer än 10 000 på andra sidan jorden. Men det är mer fattbart.
5 kommentarer:
Nej den gör inte det!
Men jag tror att det är viktigt att vi som bor i den här skyddade och privilegierade delen av världen inte bara se vår egen lilla värld utan kan också blicka ut mot världen så som Du gjorde nu.
(Det blev en lång mening det....)
Fy vilket helvete de har just nu. Bildäck bränns för att liklukten ska kännas mindre.
Fick samma tanke igår kväll i M:s soffa när bilderna kom på TV:n. Vi åt chips och hade det ombonat.
Världen är ENORMA kontraster!!!
Turtlan
Turtlegirl: jag har legat på soffan och läst DN och man tappar orden.
Allt blir bara futtigt.
Det kan inte finnas ett större helvete på jorden just nu.
Näpp!!!
Här i Frankrike är det nästan det enda som sänds i nyheterna. Det känns som om det var här det hade hänt. Eftersom alla på Haiti pratar franska dessutom.
Det är så hemskt, sorgligt och fasansfullt att det nästan är outhärdligt. Och jag tänker att det nog fortfarande ligger någon fastklämd och levande. Det brukar ju nästan alltid vara såna mirakel, att någon grävs fram efter 8 dagar eller så.
Det är också underbart att se alla de utländska hjälparna - ibland kan jag inte låta bli att tänka på hur det ser ut vid en myrstack. Om en myra blir skadad rusar genast alla dit och bär och släpar gemensamt hem den till stacken. Lite så gör vi människor också, det är väl bra!
Jag tror att vi är många som nästan känner lite skuldkänsla (eller vad man ska kalla det, glädje känns fel att säga) över att vi har det så bra, hur illa vi än kan tycka att vi har det ibland.
Men ett mail om en bekants plötsliga död i för tidig ålder igår, gjorde mig mer bedrövad ändå... att en död på nära håll känns mer än 10 000 på andra sidan jorden. Men det är mer fattbart.
Skicka en kommentar