Under den allra första dagen i Bohuslän, besöker vi Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn.
Där pågår då en utställning med alster av den amerikanske konstnären Andrew Wyeth.
Vilka bilder!
Ty så är det, att i allt här i livet, föredrar jag det enkla.
Tillgjordhet - i vilken form den än uppenbarar sig -, är det värsta jag vet.
Och Andrew Wyeth ..., hans alster faller jag handlöst för!
Så icke-inställsamt .., så vilsamt .., och så vackert!
Har ni några 3 minuter och 29 sekunder över .., klicka här och njut.
Vilket ljus i bilderna!
Vilken stramhet!
(Glöm inte ljudet .., musiken är lika härlig ...).
5 kommentarer:
Jag är så glad för att jag hade 3.29 över...
Jag är (nästan;) stum av beundran. Hur kan man åstadkomma detta med vattenfärg - det verkar omöjligt.
Nä, förresten det var inte sant det där jag skrev i förra inlägget om att det var dagens första skratt. Det var det andra.
Det första fick jag när du berättade om hur många nya besökare du fick när du skrev om sinnligheten i sto.. brö..
Väldigt roligt E.
Soliga och nu glada hälsningar!
Fantastiskt fina bilder! Jag blir särskilt förtjust i porträtten, så levande.....så närvarande. Jag besökte akvarellmuseet 2008, underbart ställe!
S o F & Sven: jag håller med i allt .., och precis som du Sven säger, porträtten är så ömsinta och ... försiktiga.
Mannen i båten ..., bland annat.
Jag har tänkt i sommar att det nog är läge att åka upp till Skärhamn och se utställningen men nu känns det som ett måste! Jag håller med er om de fantastiska porträtten, som du skriver, inte alls inställsamma på något vis.
qi: jag upplever samma enkelhet i hans bilder, som i din väninnans .., hon som har målat det där gröna .., förstår du vad jag menar ..?
Skicka en kommentar